Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem

Debatten om sexövergreppen

Debatten om sexövergreppen
Debatten om sexövergreppen

”Mer sexualundervisning behövs – för alla unga”

”Det var som att be om rasistiskt skit att skriva om sexuella ofredanden.” Det skriver Sundsvalls Tidnings krönikör Lina Norberg Juuso. Hon skriver att rasister försöker använda kvinnokampen som ett plakat för sin politik efter flera fall av sexuella övergrepp mot kvinnor. ”Bara för att män i grupp beter sig illa innebär det inte allt A-L-L-A män är dåliga. I Stockholm drog vuxna män ut på stan för att ge sig på mörkhyade barn och ungdomar – det innebär inte att jag anser att alla vita män är potentiella våldsmän”, skriver hon. ”Med det sagt” tycker hon att det är bra att sexuella ofredande på den lokala simhallen nu tas på stort allvar. Och hon kräver att mer görs i förebyggande syfte: ”Det som också behövs är förstärkt sexualupplysning för alla barn- och ungdomar i Sverige [...] Det inkluderar naturligtvis även ensamkommande flyktingbarn som har rätt till kunskap efter kanske flera år på flykt utan skolgång och vägledning av vuxenvärlden”.

Arkivbild
Praktikertjänst • ANNONS
Debatten om sexövergreppen

Osman: Sexuellt våld inte socialt okej i något land

”Det finns inget land i världen där sexuellt våld, generellt, är socialt accepterat. Jag upprepar: inget. Idén om att människor ifrån Afghanistan eller Syrien är omedvetna om att det är fel att utöva sexuellt våld är inte enbart felaktig, utan även i grunden farlig”, skriver Expressens krönikör Bilan Osman. I kölvattnet av de sexuella övergreppen i Köln och i Stockholm hörs slentrianmässiga uttalanden om att det beror på att personer kommer från olika typer av samhällen, skriver Osman. Samhällen med andra typer av normer, och en annan kvinnosyn. Hon pekar på opinionsundersökningar som visar att många i de länder som åsyftas är för kvinnors rösträtt. Och där anser sig fler kvinnor ha större egenmakt och större del i samhället. Det handlar om hur mycket deras samhällen har demokratiserats, skriver Osman. ”Den senare tidens debatt avslöjar än en gång hur män ifrån Mellanöstern och Nordafrika fortfarande betraktas som barbarer som måste civiliseras.”

Arkivbild: Bilan Osman. Höger: Bild från den omdiskuterade We Are Sthlm-festivalen.
Debatten om sexövergreppen

”Alla verkar upptagna med att sätta dit varandra”

Reglerna för konflikter i samhället tycks ha blivit upphävda, skriver Johan Hakelius i en kolumn i Aftonbladet. Tidigare kunde politiker puckla på politiker, men vara lite försiktiga med intresseorganisationer. Myndigheter har dragit sig för att puckla på någon alltför öppet. Men nu tycks alltså reglerna ha blivit upphävda. ”Wallström och Kommunal. Parti och fack. Två grenar på samma träd. Inte hjälpte det.” Samma sak efter DN:s rapportering om händelserna i Kungsträdgården. DN anklagade polisen för att mörka. I normala fall ett genidrag, enligt Hakelius. Polisen, som är en myndighet, ska inte ägna sig åt fejder med journalister. ”Men nu är det inte normala fall.” I fredags klev Stockholmpolisens presschef Varg Gyllander fram och sa att DN:s påståenden inte håller. ”Rakt på. Rena fejden”. Underhållande, tycker Hakelius, som ändå undrar vem som styr landet, håller koll på buset och sköter journalistiken. ”Alla verkar upptagna med att sätta dit varandra.”

Debatten om sexövergreppen

Frändén: Efter Köln och Kungsan blev alla experter

Det finns två uppenbara fallgropar när man pratar om kvinnors utsatthet i världen, skriver Johanna Frändén i en krönika i Aftonbladet. Dels att förneka geokulturella faktorer och dels att tro att kvinnoförtryck är något som händer ”där borta”. ”Debatten efter festivalen i Kungsträdgården lyckades självklart trampa ned i båda”. Efter Köln och Kungsträdgården blev ”en hel hop tyckare” självutnämnda experter på att tolka gruppbeteende hos unga män, skriver hon. ”Det var ett kompetensområde som man inte alls visste att svenska ledarskribenter satt och tryckte på.” Det räcker med att titta sig i spegeln för att inse att nationella kulturer inte är så rätvinkliga, skriver Frändén. ”Varför har vi aldrig haft en kvinnlig statsminister när ett ­tiotal afrikanska länder har det? Hur kan Pakistan 2015 ha fler kvinnor som hörs i media än ­Sverige?”

Två män från Syrien håller upp skyltar med texten ”Vi är emot sexism” och ”Vi respekterar tyska värderingar” vid en demonstration utanför centralstationen i Köln förra veckan.
Debatten om sexövergreppen
Nordea • ANNONS
Debatten om sexövergreppen
Debatten om sexövergreppen

”Dags att stoppa alla sköna vänstersnubbar”

I en replik svarar Karin Pihl, låtskrivare i popbandet Borgerlig Skymning, på vänsterpartisten Måns Vestins debattinlägg i Aftonbladet om manskultur och övergrepp. Vestin berättade i texten om när han själv tafsat. ”Jag tror inte längre att det finns nån som ’aldrig skulle’. Ingen kan ställa sig helt och hållet över våra sociala normer”, skrev han. Karin Pihl är inte nöjd med avbönen. ”Åh, du skämdes efter ditt tafsande! Vad förväntar du dig? En applåd? Ett hedersutnämnande av Gudrun Schyman?”, skriver hon. Pihl utvecklar: ”Jag är antagligen inte den enda som har erfarenhet av sköna vänstersnubbar som ursäktar sitt sviniga beteende genom att hävda att de faktiskt är feminister, men att det är svårt att respektera kvinnor eftersom kulturen gör dem till viljelösa offer som bara måste använda härskartekniker, eller kränka kvinnors sexuella integritet”.

Debatten om sexövergreppen

Ledare: För vem är trivseln utanför höghusen till?

Kvinnor går genom livet rädda, skriver Lisa Magnusson i en ledare i Gefle Dagblad. Hon hänvisar bland annat till Brottsförebyggande rådets nationella rapport som i förra veckan visade att mer än var fjärde kvinna känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. Magnusson berör frågan från ett stadsplaneringsperspektiv då de som bor i höghus i en tätort känner sig räddare. ”Bland höghusen kompenserar arkitekterna […] bristen på trädgårdar med större sjok av grönska och stillhet. Frågan är bara vem trivseln är till för”, skriver hon och fortsätter: ”För visst är det mysigt att kunna ta en solig helgpromenad […]. Men samtidigt betyder ensliga gångvägar med dålig översikt, dålig insyn och dålig belysning att kvinnor som går där ensamma när det är mörkt kommer att vara rädda.”

Arkivbild.
Debatten om sexövergreppen
Volvo Car Sverige • ANNONS
Debatten om sexövergreppen

Poohl: ”Kulturkortet skapar svartvitt tunnelseende”

”Extremhögern lever på att förenkla svåra frågor. Då är det enda hållbara svaret att erkänna hur komplext och samtidigt universellt människans beteende är.” Det skriver Expos chefredaktör Daniel Poohl i en krönika. Han konstaterar att extremhögern älskar debatten som just nu förs och varnar för att se kulturell bakgrund som avgörande: ”Kulturkortet riskerar att göra oss blinda för alla andra faktorer som spelar roll. I stället för att vidga perspektivet skapar den ett banalt svartvitt tunnelseende.” Samtidigt duger det inte att enbart peka på att det gemensamma draget hos förövarnas skulle vara deras kön, skriver Poohl. ”Det är helt klart att många av förövarna — även om de verkar komma från många olika delar av världen — är asylsökande eller papperslösa. Och de påverkas förstås av de normsystem de uppfostrats i. Så i den bemärkelsen kan kultur vara en faktor, en av många. Men en kanske mer specifik faktor är troligtvis att vi har att göra med unga män på glid i en omgivning som vänder dem ryggen. ”

Daniel Poohl
Debatten om sexövergreppen

Regeringens strategi mot övergrepp: Utbildning

Regeringen ger nya direktiv för att sexuella övergrepp i Sverige ska kunna förebyggas, rapporterar Aftonbladet. Å ena sidan ska unga män utbildas för att få en bättre kvinnosyn – och å andra sidan ska polisen kartlägga övergrepp som de som uppmärksammats vid We Are Sthlm-festivalen i Kungsträdgården. – Rättssamhället får inte svika unga kvinnor och deras rätt till sina kroppar, säger inrikesminister Anders Ygeman (S) till Aftonbladet. Skolverket och Sveriges kommuner och landsting ska ta fram ett nytt utbildningsprogram för synen på maskulinitet i samhället. – Har man en nedvärderande kvinnosyn och umgås med andra män som också har det kan det trigga till att begå sexuella brott, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Lagstiftningen ska också skärpas så att fridskränkning på nätet lättare ska kunna fällas, uppger statsråden.

Anders Ygeman och Åsa Regnér. Arkivbilder.
Debatten om sexövergreppen

”Plötsligt vill män på högerkanten skydda mig”

I en krönika i SvD betackar sig Jenny Nordberg för att få hederskulturen förklarad för sig av ”tillskyndande etniskt svenska män på den bortre högerkanten” som plötsligt vill beskydda henne. ”Som själva gärna skickar ett uppmuntrande gruppvåldtäktshot när jag skrivit något synnerligen irriterande.” Hon skriver om en händelse i Pakistan för en tid sedan. ”Jag vet exakt hur det är att fastna i en hotfull massa av muslimska män. Jag blev knuffad, sliten, klämd och dragen i”, skriver hon och beskriver hur hon fick fingrar instuckna i underlivet. Både ”höger”- och ”vänster”-förklaringar är relevanta i sammanhanget, skriver Nordberg. Bland de många unga män som Sverige tagit emot finns alla sorters kvinnosyn. ”Men överfall av kvinnor i offentligheten är därmed inte något som automatiskt uppstår. Däremot kan okontrollerade grupper av frustrerade män vara livsfarligt.”

Debatten om sexövergreppen

”Advokatsamfundet lägger locket på om sexbrott”

”Det är mycket beklagligt att Svenska advokatsamfundets ordförande inte anser att systematiska och planerade trakasserier och sexuella övergrepp, som de i Köln, inte borde anses vara synnerligen allvarliga.” Det skriver Kristdemokraternas rättspolitiske talesperson Andreas Carlson i en replik till Advokatsamfundets Bengt Ivarsson på SvD Debatt. Ivarsson kritiserade i sin debattartikel det han kallade för ”populism” i KD:s syn på att asylsökande som döms för sexualbrott ska snabbavvisas. Han pekade bland annat på att mindre allvarliga sexualbrott, som sexuellt ofredande, har ett maxstraff på två års fängelse. Carlson skriver att många människor upplever en oro och ilska över de ofredanden som uppdagats. ”Det måste seriösa politiska partier kunna uppmärksamma och finna lösningar på. Det är allvarligt att tysta diskussionen, det osynliggör de kvinnor som drabbats av övergreppen.”

Andreas Carlson
Volvo Car Sverige • ANNONS
Debatten om sexövergreppen

”Frågan om journalistikens roll ställs på sin spets”

Frågan om journalistikens mening, och vem den är till för, har ställts på sin spets efter övergreppen i Kungsträdgården i somras. Det skriver Erik Fichtelius, hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap, i en debattartikel för SvD. Själv har han myntat det inom pressetiken viktiga begreppet konsekvensneutralitet: ”Med det menar jag att nyheter som är sanna och relevanta ska publiceras utan hänsyn till konsekvensen i meningen vem som gynnas eller drabbas av nyheten.” Högerextrema krafter på nätet driver sin agenda och publicerar saker som ser ut som nyheter men i själva verket är propagandaverksamhet, konstaterar Fichtelius. ”Det är därför det blir så viktigt för ansvariga medier att rapportera om händelserna utan någon bakomliggande agenda och med allt det allvar och arbete som ligger i att verifiera vad som verkligen har hänt.”

Arkivbild, Fichtelius
Debatten om sexövergreppen