Den iranska oljetankern Grace 1 som beslagtogs av den brittiska marinen i juli lämnade sent på söndagskvällen Gibraltar, visar sjötrafikdata, uppger flera medier.

Fartyget stoppades efter misstankar om att det fraktade olja till kriget i Syrien, vilket skulle bryta mot EU:s sanktioner. Iran har protesterat mot beslaget och kallat agerandet för ”sjöröveri”. Tidigare i veckan beslutades att fartyget skulle få segla vidare, efter att Iran ska ha försäkrat att inte bryta mot sanktionerna.

Gibraltar säger nej till det amerikanska justitiedepartementets krav på att ta den iranska oljetankern Grace 1 i beslag igen. Det meddelar det brittiskkontrollerade territoriets regering, enligt flera nyhetsbyråer.

Samtidigt rapporterar Reuters att fartyget ifråga på söndagen hade hissat en iransk flagga och att ett nytt namn – ”Adrian Darya-1” – prydde skrovet.

Fartyget beslagtogs i början av juli efter misstankar om att det fraktade råolja till Syrien, i strid med EU:s sanktioner, något iranska myndigheter har nekat till.

Det amerikanska justitiedepartementet har beordrat att den iranska oljetankern Grace 1 återigen ska beslagtas, rapporterar flera medier. Ordern kommer dagen efter att Gibraltars högsta domstol beslutat att tankern ska släppas.

Enligt USA kan fartyget kopplas till bland annat penningtvätt och terrorbrott. Kravet är att all den olja som finns ombord på fartyget ska förverkas.

Dessutom vill man att närmare 10 miljoner kronor som finns på ett bankkonto tillhörande ett bolag med kopplingar till det iranska revolutionsgardet – som USA betraktar som en terrororganisation – ska konfiskeras.

USA har ansökt om att få överta den iranska oljetankern The Grace 1 som beslagtagits av brittisk flotta utanför Gibraltar. Det menar advokaten Joseph Triay som har insyn i ärendet, rapporterar Gibraltar Chronicle.

Under torsdagen väntas en domstol fatta beslut om oljetankern ska släppas. Enligt tidningen ska domaren för Gibraltars högsta domstol, Anthony Dudley, sagt att utan USA:s drag ”skulle fartyget redan kastat loss”.

Samtidigt som Kinas industrisektor har stora problem ökar investeringarna i gruvsektorn med den högsta takten på tio år. Och det är sannolikt investeringar i kol som dominerar, skriver Bloomberg.

Det är udda, då kolmarknaden varit ovanligt svag den senaste tiden och priserna har fallit. En förklaring är att presidenten Xi Jinping börjat betona självförsörjning och Bloomberg pekar på anekdotisk bevisföring som visar att kolimporten är på väg ner.

Om Kina ökar kolproduktionen kraftigt är det dåliga nyheter för klimatet. Men det behöver inte vara fullt ut så illa – en del av investeringarna kan ha gått till tvättning och förfining vilket ger kol med högre kvalité och mindre utsläpp.

Storbritannien och Gibraltar kommer snart att släppa den iranska oljetanker som hållits i förvar i över en månad, uppger en iransk tjänsteman för New York Times.

Enligt tidningen tyder det på att spänningarna mellan Iran och västvärlden håller på att släppa.

Fartyget beslagtogs av brittiska specialstyrkor utanför Gibraltars kust den 4 juli efter misstankar om att det var på väg till Syrien med olja, vilket bryter mot EU:s sanktioner mot landet.

Enligt en gibraltisk källa kommer frisläppandet inte att ske än, rapporterar Reuters.

Den amerikanska oljan kan vara Kinas nästa måltavla i den upptrappade handelskonflikten med USA, menar analytiker enligt CNBC.

Clipperdatas råvaruanalytiker Matthew Smith skriver i ett mejl till kanalen att kinesiska inköpare nu oroar sig för att oljetullar står näst på tur eftersom storimportören Kina börjar få slut på varor att utnyttja i konflikten.

I maj fick kinesiska importen ny skjuts till 247 000 fat per dag – något PVM Oil Associates analytiker Stephen Brennock nu anser kommer att minska drastiskt.

”Jag anser att det i princip är säkert att volymerna kommer att sakta ner till droppar och kanske till ett totalstopp”, skriver han i ett mejl till kanalen.

Oljepriserna har pressats av handelskriget mellan USA och Kina. Priserna har varit nere på vinterns låga nivåer men nu ser oljan ut att återhämta sig något, rapporterar Direkt.

Både Brent och WTI är båda upp runt 0,7 procent på torsdagsmorgonen. Priset per fat ligger nu på 52,7 dollar för WTI och på 57,9 för Brent.

Guldrusningen till följd av de globala handelsspänningarna gör att utlåningen på Sveriges pantbanker stiger till nya rekordnivåer.

– När guldpriserna stiger, det har vi sett tidigare också, då kommer fler till pantbankerna, säger Peter Sundström, vd för Pantbanken Sverige.

Han säger att mellan 80 och 90 procent av föremålen som människor lämnar i pant är guld.

I måndags steg guldpriset till den högsta nivån sedan maj 2013. Världsmarknadspriset ligger på cirka 355 kronor per gram 18 karat guld. Det kan jämföras med vad pantbanken betalar, omkring 260 kronor per gram.

Litium-industrin inväntar en stor boom om elbilar blir lika vanligt som bensin och diesel framöver, framförallt i Kina. Men nu har en sjunkande efterfrågan och ett stort utbud fått priset på litium att falla kraftigt, rapporterar flera medier.

Priset har steg mellan 2015 och 2018 men har nu tappat 30 procent sedan fler gruvor öppnats.

Magnus Ericsson, analytiker på råvaruanalysföretaget RMG Consulting, säger att litium-marknaden är extra känslig eftersom den är relativt liten.

– Man kommer att få se stora prisuppgångar och prisfall på det här metallråvarorna i framtiden också. Det är jag helt övertygad om, säger han till Sveriges Radio.