Tyska Siemens försöker hantera kritiken mot planerna på att delta i ett kolprojekt i Australien – genom att erbjuda en ung tysk klimataktivist, Luisa Neubauer, en plats i styrelsen, rapporterar Financial Times.

Platsen hon erbjuds är i bolagets kommande energibolag som ska sköta kolinvesteringen, Siemens Energy. Erbjudandet kom i samband med en stor klimatprotest utanför bolagets huvudkontor.

Neubauer har avböjt erbjudandet.

Nästa vecka ska riksdagen rösta om att tvinga regeringen att beordra Vattenfall att driva vidare Ringhals 1 och 2 – trots Vattenfalls nedläggningsbeslut.

SD, L, M och KD som stöder förslaget har ingen majoritet i riksdagen men M-ledaren Ulf Kristersson har vid upprepande tillfällen talat om stöd för kärnkraften inom Socialdemokraterna.

DI har talat med tre S-ledamöter från Halland, där Ringhals ligger. Men varken Adnan Dibrani, Sara Heikkinen Breitholtz eller Hans Hoff säger att de har för avsikt att gå emot det egna partiet.

Under det senaste året har Sverige haft en rekordhög export av el till andra länder, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Enligt preliminär statistik från branschorganisationen Energiföretagen ökade nettoexporten från Sverige med cirka 50 procent under förra året jämfört med året innan. Den svenska elen kommer framför allt från vatten- och kärnkraft, men även vindkraftsproduktionen är på frammarsch.

Den svenska exporten har framför allt gått till våra nordiska grannländer Finland och Norge.

Priset på olja fortsatte backa efter att de amerikanska råoljelagren oväntat stigit under förra veckan, enligt ny statistik från USA:s energidepartement.

Raset tilltog efter att Donald Trump hållit ett tv-sänt tal om Irans robotattacker mot amerikanska mål i Irak i natt. Som mest var brentoljan ner 4,9 procent till runt 65 dollar fatet, medan WTI backade 5,5 procent till under 60 dollar fatet för första gången på tre veckor.

Sent på onsdagskvällen hade oljepriserna hämtat sig något igen.

Efter nattens robotattacker mot amerikanska militära mål i Irak rusade oljepriserna i stället 4 procent.

Det svenska tankrederiet Stena Bulk kommer bara att trafikera Persiska viken under förutsättningen att fartygen får militär eskort av den brittiska flottan. Det säger vd:n Erik Hånell till DI efter upptrappningen i konflikten mellan USA och Iran.

– Anledningen är att risknivån ökat ytterligare efter de senaste dagarnas händelseutveckling, säger Hånell.

Han beskriver det som ”exceptionellt ovanligt” att flera andra företag valt att stoppa sin trafik i området. Det kan även bli aktuellt för Stena Bulk att omdirigera fartygen.

Den tyska energikoncernen Uniper, som är majoritetsägare i Oskarshamnsverket och minoritetsägare i Ringhals, försvarar Vattenfalls beslut att lägga ner Rinhals. Det säger Unipers kommunikationschef Roger Strandahl till Dagens Industri.

Han berättar att så fort stängningsbeslutet fattades 2015 ströp bolaget de löpande investeringarna.

– Att då flera år senare ompröva är inte realistiskt, säger Roger Strandahl.

Stängningen av Ringhals har varit en het politisk fråga där flera borgerliga politiker kritiserat beslutet

Det kommer in färre ansökningar om mineralprospektering i Sverige. Det visar siffror från myndigheten Bergsstaten.

Förra året gjordes 130 ansökningar om undersökningstillstånd. Det kan jämföras med 166 ansökningar 2018 och 227 stycken 2017.

För andra året i rad sjunker intresset för att leta mineral i Sverige, enligt myndigheten Bergsstaten.

En av anledningarna till det minskade intresset kan vara att investerarna söker sig annorstädes på grund av en osäker tillståndsprocess i Sverige, säger Tobias Persson, analytiker vid myndigheten Tillväxtanalys, till SR Ekot.

Han får medhåll av Maria Sunér Fleming, vd för gruvornas och metallproducenternas branschorganisation Svemin.

– Vi hör ju vittnesmål framförallt från våra utländska medlemmar som är prospekteringsbolag att deras investerare talar om för dem att de bör lägga sina resurser någon annanstans.

På sikt så ser hon att en minskad möjlighet för den svenska gruvnäringen att utvecklas.

Irans vedergällningsattack mot USA i natt skickade upp guldpriset till nya höjder. Två timmar efter attacken hade priset stigit över två procent, rapporterar Bloomberg.

Guldpriset gick då över ”den magiska gränsen” 1 600 dollar, drygt 15 000 kronor, per uns.

Vid klockan 02, svensk tid, kostade ett uns guld 1 603,21 dollar, det högsta priset sedan 2013. Strax före 07 har priset fallit tillbaka något igen och guldet handlas för 1 592 dollar per uns.

Frankrike riskerar inte att stanna på grund av bensinbrist. Det säger premiärminister Edouard Philippe efter att franska fack inlett en blockad mot franska raffinaderier i protest mot president Emmanuel Macrons pensionsreform, rapporterar Reuters.

– Människor har rätt att strejka, men de har inte rätt att blockera, säger han till radiokanalen RTL enligt nyhetsbyrån.

Premiärministern säger också att han är villig att diskutera förändringar i pensionsreformen.