De mest ambitiösa ensamkommande riskerar att missa möjligheten att få uppehållstillstånd med hjälp av gymnasielagen. Detta eftersom de långa köerna i domstolarna gör att lagen inte hinner prövas innan ungdomarna går ut gymnasiet, skriver SvD.

Om en ensamkommande asylsökande får en anställning på minst två år inom sex månader ska de kunna få permanent uppehållstillstånd. Men innan en myndighet kan besluta om de här personernas ärenden måste det ursprungliga asylärendet vara avgjort. Här fastnar många som överklagar avvisningsbeslut i köer hos Migrationsdomstolarna.

Ta reda på hur ungdomarna i Sveriges utanförskapsområden har det hemma och flytta hellre på barnet än att ge husarrest om miljön hemma är dålig. Det säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni i en intervju med Expressen om den senaste tidens ungdomsrån.

– De tar sig makten ute i samhället genom att förtrycka andra när de själva känner sig förtryckta hemma, säger hon.

I en ny strategi pekar Liberalerna ut integrationen som en av partiets profilfrågor.

Opinion Trots att närmare 800 000 människor har fått uppehållstillstånd sedan Löfven-regeringen tillträdde pratar civilminister Ardalan Shekarabi om en stram invandringspolitik, skriver SD-ledaren Jimmie Åkesson på Expressen Debatt.

”Att måla om verkligheten har blivit något av deras signum. Pressen från ett extremt och lättretat Miljöparti gör att regeringen Löfven systematiskt tvingas bluffa sig fram i den politiska terrängen”, skriver Åkesson.

Han menar att den förda politiken har skadat Sverige för en lång tid framöver, något som nu visar sig genom en krackelerande välfärd och ”en ekonomi som pekar nedåt i kommun efter kommun”.

Opinion Grundskolan är ett tydligt exempel på den misslyckade svenska integrationen – elever i förorten sviks av samhället. Det skriver KD:s integrationspolitiska talesperson Sofia Damm på Expressens debattsida.

Som exempel nämner hon att en av tre elever i utsatta områden går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet.

”En hög invandring i kombination med en svag integrationspolitik har gjort att nyanlända inte blivit en del av samhällsgemenskapen.”

Men det finns verktyg för att vända den negativa utvecklingen, skriver Damm. Hon vill se en tydligare ansvarsfördelning mellan skolan, föräldrar och elever. Hon passar samtidigt på att rikta en känga mot Miljöpartiet som hon menar ”förgiftar svensk skola”.

Både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vill att Göteborg undantas från ebo, lagen om egen bosättning.

Det socialdemokratiska oppositionsrådet Jonas Attenius säger i en intervju med SVT Nyheter att han inte reflekterat kring att S och SD för samma linje i frågan. Inom kort kommer S att lägga fram ett förslag till kommunstyrelsen.

– Skulle det här förslaget likna något som vi tidigare lagt så kommer vi stödja detta, säger SD:s oppositionsråd Jörgen Fogelklou.

Även Demokraterna vill se ett undantag från ebo-lagstiftningen, men alliansen i staden är emot förslaget.

Opinion Om Sverige ska ha ett flyktingmottagande alls under den närmaste tiden måste det bygga på väldigt låga nivåer och att kommunerna själva ber om att få ta emot kvotflyktingar. Det skriver SD-ledaren Jimmie Åkesson och partiets migrationspolitiska talesperson Paula Bieler (SD) i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Partiet vill se ett system med ett maxtak baserat på nationell kapacitet, där nivån på mottagande avgörs av kommunernas förmåga och vilja att ordna mottagande.

”Regeringens höjda kvot och siffror om tusentals kvotmottagna varje år måste sättas i perspektiv till dagens situation, och där kan vi konstatera att Sverige redan nått sin gräns för länge sedan”, skriver Åkesson och Bieler.

Opinion Olika perspektiv på ebo-lagstiftningen och Lundin Petroleums nya klimatstrategi är två ämnen som tas upp på dagens ledarsidor.

Det går inte att ignorera att ebo skapar problem, skriver Aftonbladets ledarskribent Jenny Wennberg. Hon menar att det inte är så konstigt att flera kommuner nu planerar att kringgå lagstiftningen och skriver:

”Problemen handlar trots allt inte om enskilda områden. Det handlar om den samlade kommunala verksamheten. Den verkligheten kan inte Januaripartierna ignorera.”

Sydsvenskans ledarsida ser både för- och nackdelar med ebo-lagen och menar att en politisk balansgång väntar, där fokus måste ligga på avsedda resultat. ”Kommunerna har utlovats hjälp med de svårigheter som följt i spåren av ebo. Då duger det inte att utforma reglerna så att det blir upplagt för ytterligare problem”, skriver ledarsidan.

DI:s ledarskribent Torun Nilsson fokuserar i stället på Lundin Petroleums namnbyte till Lundin Energy och besked om att man tänker bli klimatneutralt inom tio år. ”Det är utmärkt. Hellre renare olja än smutsig”, skriver Nilsson och konstaterar: ”Varje lång vandring börjar med några korta steg”.

Att flera kommuner försöker undvika att ta emot asylsökande visar att det är bättre att avskaffa ebo-lagen, skriver KD-riksdagsledamoten Sofia Damm på Twitter.

”Kommunernas reaktion visar att Kristdemokraternas förslag är bättre, det vill säga avskaffa ebo-lagen till förmån för asylboenden i områden med integrationskapacitet”, skriver hon på Twitter.

Enligt SR Ekot försöker många kommuner runda ebo-lagen genom att peka ut hela kommunen som ett utsatt område, vilket gör att asylsökande som väljer att flytta dit då kan bli av med sin dagersättning. Miljöpartiet och Centerpartiet är kritiska till kommunernas agerande eftersom de menar att detta kan urholka systemet.

Miljöpartiet och Centerpartiet är kritiska till att flera kommuner planerar att runda ebo-lagen för att på så sätt ta emot färre asylsökande, säger företrädare till Ekot. Regeringen införde ett undantag till lagen i höstas, som gick ut på att 32 kommuner fick peka ut socialt utsatta områden i vilka asylsökande blev utan dagersättning om de bosatte dig.

Nu planerar bland annat Landskrona att peka ut hela kommunen som utsatt.

– Jag tror att det skulle urholka systemet, säger Jonny Cato, Centerns migrationspolitiska talesperson.

MP:s dito Rasmus Ling säger att lagstiftningen måste ses över om lagens intentioner inte efterlevs.

Flera kommuner planerar att runda den så kallade ebo-lagen för att på så sätt få asylsökande att söka sig till andra kommuner, rapporterar Ekot.

Bakgrunden är att regeringen i höstas identifierade 32 kommuner som får peka ut särskilt utsatta områden. Om asylsökande väljer att flytta till de områdena kan de bli av med sin dagersättning. Tanken med undantaget i lagen var att minska segregationen.

Nu planerar flera av kommunerna att peka ut hela kommunen som ett utsatt område. Landskrona har redan fattat beslutet, och fler kommuner väntas följa.

– För att vi ska kunna fullgöra vårt integrationsuppdrag så behöver vi ett andrum i själva mottagandet, säger Torkild Strandberg (L), kommunstyrelseordförande i Landskrona.