Rutavdraget är inte en effektiv åtgärd för att öka integrationen av kvinnor med flyktingbakgrund. Det visar en ny analys av Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skriver TT.

– Det är större sannolikhet för att de hittar ett jobb i företag som arbetar med lokalvård och som inte är inriktat på hemstädning, säger Johanna Rickne.

Kvinnor med flyktingbakgrund är den grupp som står längst från arbetsmarknaden, skriver TT.

Opinion Flera ledarsidor tar i dag upp den senaste tidens integrationsdebatt som kopplats till demografiska förändringar i stadsbilden.

Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl försvarar sin kollega Ivar Arpi. Han har tidigare kritiserats för att ha hävdat att ett minskat stöd för flyktinginvandring i Sverige beror på att vissa reagerar negativt på en förändrad stadsbild.

Lifvendahl menar att det är aningslöst att tro att svenskar, oavsett ursprung, skulle vara okänsliga för identitetsmässiga dimensioner av befolkningens utseende.

”Sverige behöver bli bättre på att både tåla och klara av pluralism. Inte bara när det gäller ursprung, utan även i fråga om åsikter”, skriver hon.

Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg är av en annan åsikt. Han kritiserar Arpis resonemang som han menar leder till en livsfarlig myt om att muslimer tar över samhället.

”Vårt samhälle är inte friktionsfritt, Sverige har alltid förändrats, men problemet är inte att vi är olika. Hotet kommer från de som vill att vi ska sluta vara det”, skriver han.

Opinion Polisen måste förstå att de själva är medaktörer till våldet i våra förorter, skriver tre polisforskare på Aftonbladets debattsida.

De menar att höga polischefer under många år ignorerat varningar från polispersonal om en pågående negativ utveckling i socioekonomiskt utsatta områden.

”Polismyndigheten har på ett framgångsrikt sätt lyckats förmedla budskapet att man behöver mer resurser. Samtidigt har den roll höga befattningshavare haft i att många problem uppstått hamnat i skymundan” skriver debattörerna och frågar sig hur länge den här utvecklingen ska fortsätta.

Sverigedemokraterna i skånska Skurup vill förbjuda andra språk än svenska på raster och lektioner i skolan, rapporterar Lokaltidningen. Att det talas andra språk kan leda till utanförskap, mobbing och missförstånd, menar partiet.

I en motion skriver partiet att språkförbudet förväntas leda till en snabbare integration. Partiet vill dock se undantag för regeln när det gäller de nationella minoritetsspråken och under språklektioner.

Opinion Vilka ideologiska vägval borgerligheten, och då inte minst Liberalerna, bör ta avhandlas på flera ledarsidor på måndagsmorgonen.

Redan år 2010 beskrev Tysklands förbundskansler Angela Merkel det mångkulturella samhället som misslyckat, skriver DI:s PM Nilsson. Vid samma tid ifrågasatte Storbritanniens tidigare högerledare David Cameron mångkulturalismen utifrån en liberal utgångspunkt. Det är mot denna bakgrund som L-ledarkandidaten Nyamko Sabunis uttalanden på området ska ses, menar han – och välkomnar hennes uttalanden om att samhället behöver en känsla av samhörighet, ”ett kitt”.

”Hon bör fortsätta debatten om L väljer henne till partiledare”, skriver han.

Aftonbladets Pernilla Ericsson skriver att invandringens kostnad har blivit en mindre fråga för högern efter att antalet asylsökande har minskat. ”Nu är det människors hårfärg och hudfärg och matkultur som stör dem”, skriver hon.

Ulf Kristersson (M) var sist ut att tala under Järvaveckan. Han inledde med att säga att han ville tala öppet och ärligt om de problem Sverige står inför.

M-ledaren framhöll gängkriminaliteten, hedersförtrycket och skjutningar som några av Sveriges största problem – och integrationsfrågan som en ödesfråga.

– Och den griper in i nästan alla politiska områden – jobben, skolan, brotten, bidragen och inte minst barns möjligheter att lyckas i framtiden.

M vill möta problemen med den ”nya svenska modellen”. Enligt Kristersson kan vi inte ha mer generösa regler än andra EU-länder eftersom det inte löser integrationsproblem. Han framhävde också språkkraven som en lösning.

– Det kommer kräva väldigt mycket, men jag är helt säker på att det går att skapa ett land där vårt ursprung varierar, men där vår framtid är gemensam.

M-ledaren meddelade också att partiet kommer att delta i den migrationskommitté som regeringen med stöd av C och L presenterade i fredags.

Utlandsfödda som kommer till Sverige har i mindre utsträckning diabetes, övervikt och högt blodtryck jämfört med personer som är födda här. Men efter några år förändras den bilden, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Det rapporterar TT.

– Det här är anmärkningsvärt. De flyktingar som kommer till Sverige är som regel ganska friska och sedan blir hälsan påtagligt sämre, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

De bakomliggande orsakerna har både med livsvillkor och levnadsvanor att göra. Till exempel har de som migrerat till Sverige svårare att komma in på arbetsmarknaden och lägre disponibel inkomst, vilket påverkar hälsan negativt.

Rapporten belyser gruppen utrikes födda som flyttade till Sverige under åren 1990–2014. Det stora antalet personer som kom till Sverige under 2015 är inte med i undersökningen.

Nyamko Sabuni backar efter sitt uttalande om att ”mångkultur inte är att efterstäva”, skriver DN som tagit del av en Facebookfilm där hon uttalar sig.

Det är i en Facebookfilm som partiledarkandidaten för L säger att intervjun med Expressen inte gett en fullständig bild och att hon värnar asylrätten. Det hon däremot är kritisk mot är att det finns en risk att parallella samhällen skapas när avvisningsbesluten inte verkställs.

Hon säger också att hon månar om ”allas rätt till sin kultur och sin tro”, och att det hon ville säga i intervjun var att det måste vara tillåtet att kritisera kulturyttringar som är begränsande.

Nyamko Sabunis utmanare Johan Pehrson och Erik Ullenhag håller inte med om hennes uttalande om att ”mångkultur inte är att eftersträva”.

– Jag har så svårt att tro av mediauppgifter att min kollega Nyamko Sabuni skulle vara emot mat, musik, kläder, säger Johan Pehrson till Aftonbladet.

Erik Ullenhag säger till Expressen att han inte vill ”recensera hennes uttalanden”, men framhåller att han är för de generösare reglerna för familjeåterförening. Han vill inte tala om mångkultur utan talar hellre i termer av mångfald.

– Ibland behöver vi påminnas om att det här med mångfald är något som gör Sverige bättre, säger han.

Nyamko Sabuni, som kandiderar till partiledarposten i Liberalerna, tror att januariöverenskommelsens mål att införa generösare regler för anhöriginvandring bäddar för en ny flyktingvåg. Det säger hon i en stor intervju med Expressen.

I stället menar hon att hela asylprövningen måste göras om så att människor som inte har rätt att vara här inte heller kommer. För att Sverige ska lyckas bättre med integrationen menar hon att målsättningen om ett mångkulturellt samhälle måste begravas – då den ”skapar isolerade öar av kulturer och etniciteter”.

– Mångkultur är inte något att eftersträva. Vad vi behöver är tvärtom att skapa en känsla av tillhörighet, och något som håller oss samman. Ett kitt, säger hon.

I intervjun passar hon även på att rikta kritik mot L-ledarkandidaten Erik Ullenhag för att blunda för problemen i utsatta områden.