Från och med i dag är det möjligt för 32 kommuner att undanta utsatta områden från lagen om eget boende (ebo), rapporterar TT.

Av dessa har Göteborg, Malmö, Botkyrka och åtta andra kommuner gått längre och undantagit hela kommunen från lagstiftningen.

Ebo-lagen innebär att asylsökande kan välja mellan att bli placerad på ett asylboende någonstans i landet eller ordna en bostad på egen hand.

Fesshaye Ressom som bor i Norsborg söder om Stockholm tycker att detta är synd.

– Asylsökande är redan kraftigt begränsade, det är inte bra att begränsa dem ännu mer, säger han till nyhetsbyrån.

Salwan Abdulla som bor i Alby är dock positiv och säger att det är rätt att begränsa ebo i områden där det redan bor många invandrare.

Opinion Riksdagsledamöterna Annika Strandhäll och Amineh Kakabaveh vill stoppa religiösa skolor skriver de på Expressen Debatt. De vill även dra in offentliga bidrag till organisationer som rättfärdigar hedersförtyck.

Debattörerna som företräder organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) uppmanar till striktare lagar.

”Hela samhället måste visa att det står på flickornas sida och alla som arbetar i skola och socialtjänst ska veta att de har mandat att agera mot hedersförtryck”, skriver de i debattartikeln.

Den här månaden ska riksdagen ta beslut om skärpt lagstiftning mot hedersbrott.

Göteborg, Malmö och nio andra kommuner får rätt att peka ut hela sina kommuner som ”särskilt utsatta” och därmed runda ebo-lagen, rapporterar Dagens Nyheter. Beslutet innebär att asylsökande som flyttar till kommunerna efter den 1 juli inte längre har rätt till dagersättning.

Svenska kommuner fick möjlighet att anmäla områden som var särskilt utsatta och asylsökande som flyttade dit skulle då inte få ta del av ersättningen. Tanken var att det skulle leda till färre asylsökanden i redan hårt belastade områden, men elva kommuner pekade då ut hela sin yta.

Möjligheten att undanta hela kommunen kan snart försvinna. Justitieminister Morgan Johansson (S) lovar att ”återkomma inom kort”.

Opinion Statsepidemiolog Anders Tegnell är diskussionsämnet framför andra i flera av fredagens ledartexter från de största svenska tidningarna.

DN:s ledarskribent Lisa Magnusson frågar sig hur det egentligen är fatt med svenskarna, när alla beter sig som i komedin ”Life of Brian”. I filmen misstas den ordinäre Brian för en frälsare – en roll som nu spelas av Anders Tegnell. Sverige anses vara ”världens mest sekulära land, och kanske är det också därför personkulten i modern tid blivit så olidligt stark”, skriver Magnusson.

GP:s Adam Cwejman svarar i sin ledare bland annat på Expressen-skribenten Victor Malms krönika, där forskare som kritiserar Tegnell anklagas för att vara haverister. Han efterlyser ett mellanläge i debatten: ”Vi står inte i valet mellan okritisk beundran för våra myndigheter och att vara knäppa haverister.”

Sydsvenskans ledarskribent fokuserar i stället på politiska frågor som hamnat i skuggan av pandemin, däribland integrationen.

Personer med tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige som hoppas få stanna permanent drabbas hårt av de rekordhöga varseltalen, rapporterar Ekot. I går meddelade Arbetsförmedlingen att 36 800 hade varslats i coronakrisens spår i mars.

Frisören och hemspråkshandledaren Kawa Mohamed från Syrien oroar sig för att förlora jobbet och därmed möjligheten att få stanna.

– Jag har kämpat i fyra år. Så jag vill inte att en sådan grej som vi inte har räknat med kommer i sista minuten och tar bort allting, säger han.

Migrationsverket säger att reglerna ligger kvar, men att man ser över konsekvenserna. Enligt migrationsminister Morgan Johansson (S) planeras inte någon översyn av regelverket.

Opinion Sverige måste överge de identitetspolitiska idéerna om mångkulturalism, skriver den moderata EU-parlamentarikerna Tomas Tobé på Aftonbladet Debatt.

Han menar att integrationspolitiken ofta grundar sig i mångkulturalismen, som utgår från att personer tillhör en grupp och att gruppens rättigheter ska bejakas. I stället måste politiken fokusera på liberala grundprinciper för att skapa sammanhållning.

”Konkret bör en sådan politik exempelvis resultera i att regioner och kommuner stryper bidrag till föreningar som uppmuntrar till etnisk eller kulturell enklavisering i syfte att skapa parallella samhällsstrukturer”, skriver han.

Opinion Personrån bland barn och ungdomar med inslag av våld och förnedring ökar i hela landet. Man bör ställa sig frågan om brottsligheten kan ha någon form av hatbrottskaraktär – det vill säga att de som rånar främst komma från utsatta områden med utländsk bakgrund, medan de som rånas oftare är från andra områden med annan bakgrund. Det skriver tidigare riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) på NWT:s debattsida.

Han menar att ”elefanten i rummet” bör utredas, för skulle det visa sig att så är fallet är det ett stort misslyckande för Sveriges migrations- och integrationspolitik. ”Finns det ingen elefant i rummet så är väl Sverige tryggt som förr och det räcker med lite fler poliser”, skriver han.

Opinion Föräldrarna till ungdomar som rånar andra unga bär ett mycket tungt ansvar, skriver Mikael Damberg (S) på Aftonbladet Debatt.

”Man kan fråga sig om föräldrar till barn som begår dessa grova brott är kapabla att uppfostra sina barn eller inte – sociala insatser måste sättas in tidigt”, skriver inrikesministern.

Han menar också att ett stort ansvar vilar på kommunala insatser inom skolan och socialtjänsten. Samtidigt lyfter han regeringens satsningar – och varnar för de politiska krafter som han menar använder ungdomsrånen till att skapa ökade motsättningar.

”Det är en farlig utveckling som jag inte vill se i vårt land”, skriver han.

Opinion Det är dags för regeringen att agera för att understryka och bevara rektorers och elevers rättigheter, skriver flera C-politiker i en debattartikel om slöjförbudet i Skurup. I december beslutade kommunfullmäktige att elever i Skurups skolor inte får bära slöja efter ett förslag från SD som fick stöd av bland annat M. Beslutet har kritiserats, både från andra partier och från en rektor i kommunen.

”Kommunalt anställda ska följa politiska beslut och agera därefter - men lagen står över enskilda beslut i kommunfullmäktige”, skriver debattörerna och fastslår att SD i Skurup helt enkelt får acceptera att de inte står över lagen.

De mest ambitiösa ensamkommande riskerar att missa möjligheten att få uppehållstillstånd med hjälp av gymnasielagen. Detta eftersom de långa köerna i domstolarna gör att lagen inte hinner prövas innan ungdomarna går ut gymnasiet, skriver SvD.

Om en ensamkommande asylsökande får en anställning på minst två år inom sex månader ska de kunna få permanent uppehållstillstånd. Men innan en myndighet kan besluta om de här personernas ärenden måste det ursprungliga asylärendet vara avgjort. Här fastnar många som överklagar avvisningsbeslut i köer hos Migrationsdomstolarna.