Flyktingkrisen och det ökade antalet nyanlända till Sverige 2015 förklarar inte ökningen av antalet anmälda och rapporterade sexbrott, skriver Brottsförebyganderådet, Brå, i en ny studie. Det rapporterar DN.

Det har skett en kraftig ökning av antalet anmälda och rapporterade lindriga sexualbrott från 2015 men det kan troligen i mycket låg grad kopplas till det ökade antalet flyktingar under 2015–2016, enligt Brås slutsats.

Professor Jerzy Sarnecki, vid kriminologiska institution vid Stockholms universitet, säger att det är tydligt att toleransen för vissa typer av sexualbrott har minskat.

– Vi står inte under ockupation av muslimska män som våldtar kvinnor, säger han till DN.

Brå har på uppdrag av regeringen undersökt anmälda brott mellan 2005 och 2017.

Enligt en ny forskningsrapport är kvinnorna inom den organiserade brottsligheten och extremistmiljöer fler än man tidigare trott, rapporterar SVT Nyheter.

Rapporten ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet” bygger på data från Säkerhetspolisen och Polismyndigheten och enligt den utgör kvinnorna 8,1 procent av de drygt 15 200 personer som finns i de två myndigheternas register.

– Det är inte är ovanligt att man hittar flera förmildrande omständigheter när det gäller kvinnor. Men det här håller på att förändras, i dag finns det en större medvetenhet om att kvinnor är egna aktörer, säger kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki som är en av forskarna bakom rapporten till SVT Nyheter.

Opinion Vetenskapen visar knappast att kulturell bakgrund skulle ha högre förklaringsvärde än andra variabler när det kommer till varför invandrare är överrepresenterade när det gäller våldtäkter, skriver kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki på DN Debatt.

Dramaturgin i onsdagens Uppdrag Granskning i SVT exploaterar människors oro menar Sarnecki och redogör för flera invändningar mot programmet.

Bland annat skriver Sarnecki att det är en skakig metod att undersöka domar som underlag för en kulturhypotes, eftersom 98 procent av gärningsmännen inte finns med i det materialet, då mindre än 2 procent av alla våldtäkter leder till lagföring och dom.

Sarnecki är också kritisk till att programmet inte tar upp den forskning som finns på området och som tyder på att kulturen i ursprungslandet inte har avgörande betydelse.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, riktar skarp kritik mot Uppdrag gransknings kartläggning om våldtäkter och etnicitet. Programmet, som han själv medverkar i, borde aldrig sändas, anser han.

Programmet kommer få allvarliga konsekvenser, menar Sarnecki. I runda siffror leder ungefär 1,5 procent av alla våldtäkter i Sverige till en fällande dom. Eftersom underlaget är så otroligt litet går det inte att dra några slutsatser överhuvudtaget, menar han.

– Låt mig ta ett exempel, låt oss säga att vi har tv-profiler eller filmmoguler å ena sidan och nyanlända afghanpojkar på andra sidan. Vilka tror ni kommer att ha lättare att åka fast för våldtäkt?, säger han i SVT:s Morgonstudion.

– De som döms är inte representativa för hela materialet, och då är det inte särskilt meningsfullt att undersöka detta, och framförallt att dra slutsatser om det, forsätter Sarnecki.

Av 843 gärningsmän som dömts för våldtäkt eller försök till våldtäkt mellan 2012 och 2017 har 490 varit födda utomlands, det vill säga 58 procent. Det visar en kartläggning från SVT:s Uppdrag granskning som sänds i kväll.

Då undersökningen endast gäller dömda gärningsmän och alltså utgör en mycket liten del av alla som anmälts för våldtäkt, poängterar Uppdrag granskning att det inte går att dra slutsatser kring alla våldtäktsmän. Under 2016 anmäldes exempelvis 6715 våldtäkter, enligt Brå.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, har länge betonat sociala och ekonomiska orsaker till invandrares överrepresentation i statistiken. Sarnecki säger att många av de här människorna tidigt lämnade sina hemländer och har levt på gator i Teheran, i Paris, i Marseille eller i Stockholm i ”grovt maskuliniserade miljöer” där de bara har umgåtts med andra män.

– Hur mycket är det etnicitet, hur mycket är det fattigdom? Herregud det är inte så lätt att urskilja, förmodligen är det allt detta, säger han till SVT.

Många har varit alkohol- eller narkotikapåverkade och utbildningsnivån beskrivs som låg.

Ulf Johansson, UG:s ansvarige utgivare, anser att frågan om våldtäktsmäns bakgrund vuxit under det senaste halvåret.

– Då har vi bestämt oss för att Uppdrag granskning kan ge en så bred bild som möjligt kring detta. Det är viktigt att ta fram fakta även i kontroversiella frågor, säger han till Expressen.

Samtidigt som skogsbränder har rasat i landet har polisen på flera håll misstänkt att bränder anlagts, rapporterar Expressen. Bland annat utreds flera misstänkta mordbränder i Salatrakten. Enligt kriminologen Jerzy Sarnecki är det ett välkänt fenomen att pyromaner triggas när det sker stora bränder som får medial uppmärksamhet. Anlaget för pyromani blir då svårare att hålla i schack, säger han.

– Det är alltid så att när det bryter ut stora bränder så finns det vissa pyromaner som passar på, säger Sarnecki till tidningen.

Det är extremt ovanligt att unga flickor misstänks för så grova brott som mord med hjälp av skjutvapen. Det säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, apropå de två tonårsflickor som häktats misstänkta för inblandning i mordet på Guldheden i Göteborg, rapporterar GP.

– Att så unga flickor aktivt deltar i den här typen av nätverksrelaterat våld, tror jag inte har förekommit i Sverige på mycket, mycket länge, säger han till tidningen.

De misstänkta flickorna greps i fredags och ska enligt uppgifter vara i 16–17-årsåldern.

Kriminologen Jerzy Sarnecki anser att uppgraderingen av brottsligheten i den politiska debatten är överdriven, rapporterar SVT Nyheter.

Statistiken för de senaste åren visar på en kraftig ökning av det dödliga våldet, främst kopplat till skjutningar i utsatta områden. Men innan dess skedde en kraftig nedgång av dödligt våld under många år.

Sarnecki menar att svårigheterna i att mäta brottslighet utifrån anmälningar innebär att ingen vet om brotten mot person faktiskt ökar. Samtidigt säger han att det dödliga våldet är påtagligt lägre i dag än i början av 90-talet.

Opinion Brottsligheten kommer inte att minska och tryggheten kommer inte att öka genom hårdare straff, skriver sex professorer på DN Debatt. Debattörerna skriver med anledning av årets första partiledardebatt i riksdagen där politikerna föreslog just hårdare straff.

Professorerna hänvisar till studier från USA och en dansk studie som visar att en sänkning av straffmyndighetsåldern från 15 till 14 inte gjorde att 14-åringar avskräcktes från brott, i stället drogs de unga in i rättssystemet.

”En ständigt återkommande skärpning av straffen är dyrt, verkningslöst och ibland till och med kontraproduktivt.” I stället behövs politik som minskar ojämlikheten i människors livschanser, skriver de.

Att sätta in svensk militär mot kriminella gäng är kontraproduktivt, anser Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

– Militärer är i bästa fall utbildade för att föra krig mot en främmande makt. Det här handlar om människor i det egna landet. Att sätta in militär mot dem skulle innebära en form av inbördeskrig som Sverige aldrig varit i närheten av, säger han till TT.

Även forskaren Manne Gerell, vid Malmö universitet, är kritisk till förslaget om att sätta in militär mot gängkriminaliteten.

– Det kanske kan vara bra men jag har svårt att se hur. Det som behövs är polisiär kunskap, folk som kan utreda och förebygga, det som saknas är inte eldkraft, säger han till nyhetsbyrån.