I dag kom beskedet att polisen har gripit en man misstänkt för dubbelmordet i Linköping 2004. Det som varit den största polisutredningen i Sverige sedan Palmemordet, i vilket polisen också har gjort framsteg.

– Det är stora dagar för den svenska polisen, säger kriminologen Jerzy Sarnecki till TV4 Nyheterna.

Den misstänkte mannen greps med hjälp av dna-släktforskning – en metod som kriminologen menar tyvärr inte kommer att kunna lösa alla ouppklarade mord. I fallen med ouppklarade skjutningar till exempel finns ofta inte gärningsmannens dna.

Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och nu ordförande för Brottsofferjouren, säger till TV4 att utvecklingen inom dna-tekniken har ”enormt stora förtjänster”. Han säger också att han har mottagit nyheten med glädje:

– Det är en fantastisk sak om detta enormt tragiska får en lösning, säger han.

Två personer har dött i helgens tre skjutningar i södra Stockholm. Dåd av den här typen utförs ofta av personer med kort stubin som blir upprörda väldigt fort och därför ”är ute efter omedelbar hämnd”, säger kriminologen Jerzy Sarnecki till DN.

– Då tar man inte hänsyn till att man kan döda andra människor, säger han till tidningen.

Sent på fredagskvällen sköts en man till döds i Jordbro i Haninge. Mindre än ett dygn senare, vid en bensinstation vid Kungens kurva, sköts en man till döds och kvinnan som satt bredvid i bilen blev allvarligt skadad.

Sarnecki misstänker att dåden är sammankopplade och att det handlar om en hämnd inom kriminella nätverk. Att det sista mordet sker så öppet kan bero på att tillfället till hämnd har uppenbarat sig av slump och att dådet då sker utan större tanke och förberedelser, säger han till DN.

Opinion Forskarna bakom rapporten om Brottsförebyggande rådet, som vållade debatt i december, skriver på SvD Debatt att den polarisering som uppstått riskerar att göra att rapportens slutsats går förlorad.

I rapporten beskrevs att Brå låtit sig påverkas av politiska påtryckningar och att specifikt Socialdemokraterna hade ”stark anknytning” till rådet. Den kopplingen tog dock rapportförfattarna sedan avstånd från.

Författarna skriver att de var beredda på kritiken men att den också visar hur politiskt känslig den fråga som de belyst är. De skriver att de inte kan lyfta fram allt material de har som stärker deras påståenden eftersom det skulle röja de anonyma intervjupersonerna. De kritiserar i sin tur Jerzy Sarnecki som varit skarpt kritisk mot rapporten.

”Han har för vana att attackera forskare och journalister som beskrivit verkligheten på ett annat sätt än det som han gjort till sitt eget.”

Kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki stämmer nu in i kritiken mot den rapport från Linköpings universitet som hävdar att Brottsförebyggande rådet (Brå) låter forskningsresultat styras av politiska påtryckningar, skriver SvD. Enligt Sarnecki är forskarna bakom rapporten inte opartiska utan har drivit en tes.

– Den håller otroligt låg kvalitet, säger han, men tillägger att han anser att en del av den forskning Brå står för kanske i stället borde bedrivas vid universiteten.

Stefan Holgersson, en av forskarna bakom studien, säger å sin sida att Sarnecki är ”känslostyrd” eftersom han själv har ”klar koppling” till Brå.

Kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki tror inte att förslaget om slopade preskriptionstiden för sexualbrott mot barn kommer att avskräcka gärningsmän, säger han till Ekot. Sarnecki menar att signaleffekten inte har någon påverkan på personer som förgriper sig på barn.

– Förövarna är mycket väl medvetna om att de begår en grovt brottslig handling och att de kan straffas för det, men de gör det ändå. Det betyder att de är väldigt svåra att avskräcka. De är heller inte särskilt rationella, säger han.

Även Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen, JO, är kritiska till förslaget.

Flyktingkrisen och det ökade antalet nyanlända till Sverige 2015 förklarar inte ökningen av antalet anmälda och rapporterade sexbrott, skriver Brottsförebyganderådet, Brå, i en ny studie. Det rapporterar DN.

Det har skett en kraftig ökning av antalet anmälda och rapporterade lindriga sexualbrott från 2015 men det kan troligen i mycket låg grad kopplas till det ökade antalet flyktingar under 2015–2016, enligt Brås slutsats.

Professor Jerzy Sarnecki, vid kriminologiska institution vid Stockholms universitet, säger att det är tydligt att toleransen för vissa typer av sexualbrott har minskat.

– Vi står inte under ockupation av muslimska män som våldtar kvinnor, säger han till DN.

Brå har på uppdrag av regeringen undersökt anmälda brott mellan 2005 och 2017.

Enligt en ny forskningsrapport är kvinnorna inom den organiserade brottsligheten och extremistmiljöer fler än man tidigare trott, rapporterar SVT Nyheter.

Rapporten ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet” bygger på data från Säkerhetspolisen och Polismyndigheten och enligt den utgör kvinnorna 8,1 procent av de drygt 15 200 personer som finns i de två myndigheternas register.

– Det är inte är ovanligt att man hittar flera förmildrande omständigheter när det gäller kvinnor. Men det här håller på att förändras, i dag finns det en större medvetenhet om att kvinnor är egna aktörer, säger kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki som är en av forskarna bakom rapporten till SVT Nyheter.

Opinion Vetenskapen visar knappast att kulturell bakgrund skulle ha högre förklaringsvärde än andra variabler när det kommer till varför invandrare är överrepresenterade när det gäller våldtäkter, skriver kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki på DN Debatt.

Dramaturgin i onsdagens Uppdrag Granskning i SVT exploaterar människors oro menar Sarnecki och redogör för flera invändningar mot programmet.

Bland annat skriver Sarnecki att det är en skakig metod att undersöka domar som underlag för en kulturhypotes, eftersom 98 procent av gärningsmännen inte finns med i det materialet, då mindre än 2 procent av alla våldtäkter leder till lagföring och dom.

Sarnecki är också kritisk till att programmet inte tar upp den forskning som finns på området och som tyder på att kulturen i ursprungslandet inte har avgörande betydelse.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, riktar skarp kritik mot Uppdrag gransknings kartläggning om våldtäkter och etnicitet. Programmet, som han själv medverkar i, borde aldrig sändas, anser han.

Programmet kommer få allvarliga konsekvenser, menar Sarnecki. I runda siffror leder ungefär 1,5 procent av alla våldtäkter i Sverige till en fällande dom. Eftersom underlaget är så otroligt litet går det inte att dra några slutsatser överhuvudtaget, menar han.

– Låt mig ta ett exempel, låt oss säga att vi har tv-profiler eller filmmoguler å ena sidan och nyanlända afghanpojkar på andra sidan. Vilka tror ni kommer att ha lättare att åka fast för våldtäkt?, säger han i SVT:s Morgonstudion.

– De som döms är inte representativa för hela materialet, och då är det inte särskilt meningsfullt att undersöka detta, och framförallt att dra slutsatser om det, forsätter Sarnecki.

Av 843 gärningsmän som dömts för våldtäkt eller försök till våldtäkt mellan 2012 och 2017 har 490 varit födda utomlands, det vill säga 58 procent. Det visar en kartläggning från SVT:s Uppdrag granskning som sänds i kväll.

Då undersökningen endast gäller dömda gärningsmän och alltså utgör en mycket liten del av alla som anmälts för våldtäkt, poängterar Uppdrag granskning att det inte går att dra slutsatser kring alla våldtäktsmän. Under 2016 anmäldes exempelvis 6715 våldtäkter, enligt Brå.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, har länge betonat sociala och ekonomiska orsaker till invandrares överrepresentation i statistiken. Sarnecki säger att många av de här människorna tidigt lämnade sina hemländer och har levt på gator i Teheran, i Paris, i Marseille eller i Stockholm i ”grovt maskuliniserade miljöer” där de bara har umgåtts med andra män.

– Hur mycket är det etnicitet, hur mycket är det fattigdom? Herregud det är inte så lätt att urskilja, förmodligen är det allt detta, säger han till SVT.

Många har varit alkohol- eller narkotikapåverkade och utbildningsnivån beskrivs som låg.

Ulf Johansson, UG:s ansvarige utgivare, anser att frågan om våldtäktsmäns bakgrund vuxit under det senaste halvåret.

– Då har vi bestämt oss för att Uppdrag granskning kan ge en så bred bild som möjligt kring detta. Det är viktigt att ta fram fakta även i kontroversiella frågor, säger han till Expressen.