Klassdebatten om näthatet

Thente efter kritiken: ”Ett enfaldigt fingerpekande”

Jonas Thentes text i DN om näthatare och klassförakt väckte stor uppståndelse när den publicerades för ett par veckor sedan. Nu svarar han på kritiken i ett nytt inlägg och konstaterar bland annat att det självklart vore bekvämt om ”alla som inte exakt delade ens världsbild var nazister”. Han kritiserar Maria Sveland, vars ilska ”förblindat henne för den poäng” han vill få fram. Kajsa Ekis Ekman kommer inte heller undan: ”Maken till snurrighet har jag sällan sett i en dagstidning”, skriver Thente. Sammantaget, menar han, ger kritiken mot honom en fingervisning om att ansvaret för den ökande aggressiviteten ”inte enbart kan lastas de så kallade näthatarna”.

5 maj 2014, 10.31

”Har sällan sett maken till konspirationsteori”

Det stora felet med Jonas Thentes analys av näthatet är inte hans försök till klassanalys, utan hans ”uppochnervända, idealistiska världsbild”. Det skriver Kajsa Ekis Ekman i ett inlägg på DN:s kultursidor. Hon attackerar åsikten att det är ”den intellektuella vänsterns svek” som orsakat klassklyftorna. ”Att produktionen flyttar till låglöneländer, att målet om full sysselsättning övergetts och att människor sorteras bort till Fas 3, arbetslöshet och hemlöshet är således en handfull skribenters fel”, konstaterar hon ironiskt.

28 april 2014, 09.43

Klassdebatten om näthatet

”Sluta håna vita kränkta män som försvarar n-ordet”

Det är läge att sluta håna ”vita kränkta män” som stavar illa, är empatilösa och i grupp försvarar sin ”poänglösa rätt att säga n-ordet om chokladboll”, skriver Aftonbladets Fredrik Virtanen i en ledarkrönika. Han tar avstamp i Jonas Thentes uppmärksammade text om näthat i DN och medger att det är svårt att bekämpa ”klasshatet”, eftersom det först kräver ett erkännande av detta hat. Det handlar om frustration och ångest ”som inte ska hånas”, för då cementeras ”vi mot dom-samhället”. Virtanen lastar det överprivatiserade samhället med dess försvagade sociala skyddsnät, i vilket människa ställs mot människa i varje situation. Lösningen? ”Välfärd för alla minskar allas hat”, skriver han.

26 april 2014, 10.30

Klassdebatten om näthatet

”Näthat beror på att det är lågt i tak i debattrummet”

Näthatare blir bemötta med förakt på ledarplats och hånas i grupper som ”Vita kränkta män” med hattricket klassförakt, rasism och sexism. Det skriver Emelie Asplund, student och liberal, i en debattartikel på Nyheter 24. Hon anser att tyckare på vänsterkanten både sparkar nedåt och klappar på huvudet i en allt för trång åsiktskorridor. ”Kan man inte föra sig i debattens finrum är man ett nättroll, vit och kränkt, behöver läsa på och skickas till blockgulag”, skriver hon.

24 april 2014, 14.35

Klassdebatten om näthatet

”Thente förskjuter skulden på ett osmakligt sätt”

Författaren Maria Sveland svarar nu på DN-skribenten Jonas Thentes text om näthat och klass. I den skrev Thente att en vänsterelit har utestängt arbetarklassen och att det är en del av orsaken till näthatet. Man ska alltså skylla sig själv, undrar Maria Sveland. Hon skriver att Thentes tes om att det är offentliga som drabbas och underklassens män som hatar är fel. ”Det är ett resonemang som, förutom den osmakliga skuldförskjutningen, haltar med tanke på att de flesta marginaliserade, fattiga finns inom kvinnodominerade yrken”, skriver Sveland. Hon svarar också på den personliga kritiken hon fick i DN-krönikan. ”Sveland har råd att inte hata”, skriver Thente. ”Med all respekt, men Jonas Thente vet inte ett skit om mitt hat eller vad jag har råd eller inte råd att känna eller tänka”.

24 april 2014, 09.34

Klassdebatten om näthatet

Linderborg: ”Thentes klass-engagemang är fejk”

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg ger sig in i debatten efter DN-krönikören Jonas Thentes text om näthatare. Den börjar bra när Thente identifierar ett klassförakt i synen på nättrollen, menar Linderborg. Problemet är att skribenten själv är fördomsfull när han drar likhetstecken mellan hatet och arbetarklass, skriver hon. ”I min egen mejlskörd hittar jag allt från vanliga jobbare till egenföretagare, tjänstemän, lantbrukare, pensionerade adjunkter, mellanchefer på större svenska företag, jazzmusiker och en före detta moderat kommunalpolitiker. De flesta skriver korrekt svenska”, skriver Linderborg. Dessutom riktar sig inte alltid näthatet uppåt, skriver hon. Det drabbar även unga kvinnor som är allt annat än privilegierade.

23 april 2014, 08.00

Klassdebatten om näthatet

”Thente vill få det till att det är feministernas fel”

Den närmast mytiska bilden av näthatarna som utstötta och arbetslösa är numera en vanlig uppfattning, som är så cementerad att den ofta förutsätts vara sann. Det skriver Maria Robsahm, journalist och författare, på sajten Feministiskt perspektiv som ett svar på Jonas Thentes krönika i DN. Förutom belägg saknar Thente analys av varför män som hatar kvinnor är överrepresenterade bland näthatarna, skriver hon. Istället pekar Thente ut feministerna som en del av problemet, en del av ”eliten”. ”Det är obehagligt och oroväckande. Och det göder hatet”, skriver Robsahm.

22 april 2014, 15.10

Klassdebatten om näthatet

Swedin: Thente ger själv uttryck för klassförakt

DN:s Jonas Thente skrev att det var klassförakt som lyste igenom när journalister sparkar nedåt mot näthatarna. Eftersom klassfrågor sällan väcks och beskyllningar haglar om ”vita, kränkta män” har nätforum blivit en ventil, menade han. Nu får DN-krönikören kritik av ledarskribenten Daniel Swedin. Thente ger själv uttryck för klasshat när han försöker sätta likhetstecken mellan näthat och arbetarklass, skriver Swedin. SvD:s ledarskribent Sanna Rayman håller med Thente i hans analys. ”Helt klart har anklagelsen ”vit kränkt man” blivit en harang som ersätter argument och definitivt används den ofta för att täppa till truten på folk som har svårt att göra sig hörda redan från början”, skriver hon.

22 april 2014, 12.07

Klassdebatten om näthatet

”Det är inte näthatare som är problemet, det är vi”

Det skriver DN Kulturs krönikör Jonas Thente. Han menar att jakten på näthatare trampar på den oskrivna regeln att inte sparka nedåt. Särskilt tydligt är det när journalister och skribenter raljerar över dödshotens bristande språk. ”Det känns skönt att lindra obehaget med lite traditionell klassmobbning”, skriver Thente. Problemet är att journalister inte längre ger underklassen en röst i debatten och de bortsorterade blir kallade ”kränkta, vita män” om de väl vågar yppa sin åsikt. Då kan internet bli ett fritt sätt att vädra sin maktlöshet, skriver han.

22 april 2014, 08.23