Europa har ett moraliskt och juridiskt ansvar att se till att IS-medlemmar som fängslats ska lagföras och straffas. Det menar terrorexperten Hans Brun.

– Det är väldigt sällan som jag tycker att Donald Trump kläcker ur sig vettiga saker men han har en poäng, säger Brun i SVT Morgonstudion.

I helgen sa USA:s president att Europa måste ta tillbaka de personer som stridit för terrorgruppen IS och åtala dem.

Prövningen behöver däremot inte ske i Sverige, enligt Brun.

– Vi behöver ta initiativ och förbereda en folkrättstribunal enligt de principer man använt för krigsförbrytelser sedan Nürnbergrättegångarna. Man har gjort det på Balkan och efter Rwanda, säger han.

Säpo och polisen ska få ta del av information från signalspaning även efter att en brottsutredning inletts, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Det rapporterar TT.

– Detta har inte varit tillåtet förut och skapar stora problem i till exempel kampen mot terrorism och mot annan grov brottslighet, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Försvarets radioanstalt, FRA, bedriver signalspaning, vilket innebär att man övervakar och avlyssnar till exempel data- och teletrafik.

Justitieminister Morgan Johansson (S) försvarar den hårt kritiserade lagändringen som innebär att åklagare får utse offentliga försvarare när domstolarna stängt, skriver TT.

Advokater, domare och åklagare har riktat kritik mot förslaget, som alltså innebär att åklagaren får utse sin motpart. Men Morgan Johansson menar att det inte finns något bättre sätt att lösa det på.

– Det här handlar om helger, kanske några timmar för att få en försvarare på plats. Så fort man är på plats på måndag igen kan man byta försvarare om man vill det, det här handlar bara om det inledande skedet, säger han till TT.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är en av dem som riktat kritik mot förslaget.

– Den omständighet att en part utser ombud är direkt olämplig och går emot grundläggande rättsprinciper, säger hon.

Opinion Det finns ett stöd för hårdare straff, fler poliser och kameraövervakning bland boende i utsatta områden, skriver Andreas Hatzigeorgiou och Ahmed Abdirahman vid Stockholms Handelskammare på DN Debatt.

Handelskammaren har låtit intervjua 500 personer som bor i områden med låg socioekonomisk status i Stockholms län. Trots att bortfallet är stort anser debattörerna att det går att dra slutsatser om vad de boende tycker om flera förslag som förekommer i den kriminalpolitiska debatten.

”Slutsatsen från undersökningen är att det finns ett stöd för modiga reformer. Regeringen bör kunna agera med än mer handlingskraft och våga tänka nytt för att komma tillrätta med den bristande tryggheten och säkerheten.”

Det finns ingen juridisk skyldighet för Sveriges regering att bistå med att skicka hem svenska IS-anhängare som gripits i Syrien eller Irak. Det säger Mark Klamberg, docent i folkrätt och lektor vid Stockholms universitet, till TT.

USA:s president Donald Trump vill att europeiska länder ska ta tillbaka personer som anslutit sig till terrorgruppen och gripits. Men enligt Klamberg går det inte att ställa den typen av krav. I stället är det upp till staten att hjälpa till om man så önskar, säger han.

– Det skulle ju inte vara särskilt populärt bland väljarna om den svenska staten gjorde allt den kan för att misstänkta terrorister ska komma tillbaka till Sverige, det finns ju en del politik i det här, säger Klamberg.

Säkerhetspolisen och åklagaren är inte överens om rubriceringen i utredningen mot Sveriges Kina-ambassadör Anna Lindstedt, rapporterar SVT Nyheter.

Åklagaren vill utreda om en förundersökning ska inledas om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt med anledning av det omtalade mötet om Gui Minhai som Lindstedt kallade till. Det brottet kan ge fängelse i högst två år.

Säpo hade beskrivit ärendet som trolöshet vid förhandling med främmande makt, vilket kan ge upp till tio års fängelse.

– Då måste man även uppfylla kravet på att den misstänkte orsakat Sverige ”ett avsevärt men”, säger Iain Cameron, professor i internationell rätt vid Uppsala universitet, till SVT.

Den fällande domen mot aktivisten Elin Ersson får ”klockor om rättssäkerhet att ringa”, skriver SvD:s Mårten Schultz i en kommentar.

Ett villkor för att någon ska kunna dömas för brott mot luftfartslagen, som Ersson blev, är att vederbörande struntar i befälhavaren på planets order. Schultz anser att det inte finns någon bevisning för att planets kapten sa något om Erssons aktion. Rätten har nöjt sig med att konstatera att hon struntade i kabinpersonalens order, utan att fråga dem eller kaptenen vad som sades.

Både Schultz och Aftonbladets Oisín Cantwell noterar att en nämndeman ville döma Ersson till fängelse, en nämndeman som tillsatts av Sverigedemokraterna.

”[Det] säger mer om problemet med politiskt tillsatta domare än om allvaret i tilltaget”, skriver Cantwell.

Pappan till 11-åriga Ebba som dödades i terrordådet på Drottninggatan 2017 vill att Högsta domstolen prövar frågan om vilka som ska ha rätt kränkningsersättning, skriver TT.

Anhöriga krävde 150 000 kronor i ersättning då man ansåg att terrorbrott är riktat mot en vidare krets än ”bara” dödsoffren. Tidigare har både tings- och hovrätt sagt nej, men pappan menar att det inte bara är de direkt offren som kränks av ett terrordåd utan även anhöriga.

– Det känns som att Sverige inte har hängt med i den här nya situationen med terroristbrott, säger advokat Thomas Bodström, som företräder pappan, till nyhetsbyrån.

Våldtäktsdömde kulturprofilen Jean-Claude Arnault lämnar in ett läkarutlåtande till Högsta domstolen, rapporterar TT.

Han menar att det finns synnerliga skäl för en prövning av ärendet i högsta instans. Enligt försvaret visar läkarutlåtandet att uppgifterna i kvinnans berättelse i en av våldtäktsdomarna inte kan vara riktiga.

Arnault dömdes till fängelse i två och ett halvt år av hovrätten för två våldtäkter mot en och samma kvinna.

Åklagaren Martin Tidén överväger att väcka åtal efter dödsskjutningen av Eric Torell i Stockholm förra året. Det skriver Tidén i ett pressmeddelande.

Ärendet är just nu på slutberedning.

– Det är viktigt att framhålla att det inte är säkert att åtal kommer att väckas. Det beslutet fattar jag först när slutdelgivningen är klar, säger Martin Tidén.

I går kunde SVT rapporterar att minst fyra poliser misstänks för brott efter händelsen.