Opinion Att sitta häktad får ofta en mängd praktiska konsekvenser för den häktade, som att man inte kan sköta sin hyra eller andra betalningar, inte ha kontakt med myndigheter eller helt enkelt inte ta hand om ett husdjur, skriver häktesprästen Mats Hulander på SvD Debatt.

Detta gör att det blir mycket svårare för den häktade att återgå till ett vanligt liv när denne släpps. Hulander föreslår därför att varje häktad tilldelas en särskilt coach som, med fullmakt från den häktade, kan sköta olika praktiska saker.

”Det skulle bespara den intagne mycket sömnlöshet och ångest”, skriver Hulander, som också påpekar att det skulle skapa ett antal hundra nya arbetstillfällen.

Tillväxtverket har inte gjort något fel när de betalat ut 80 miljoner kronor i glesbygdsstöd till Skistar, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson till SvD Näringsliv.

– Det regionala investeringsstödet syftar till att få en positiv utveckling på landsbygden, och generellt har man gjort det på ett bra sätt, säger hon till tidningen.

Det var den 12 april som SvD avslöjade att Skistar fått miljonstöd för att bygga åtta nya stolsliftar i Åre och Vemdalen.

Bara en av fyra som ansöker om kontaktförbud får skydd, rapporterar TT. Men enligt justitieminister Morgan Johansson (S) är det för tidigt att dra slutsatser om de lagskärpningar som trädde i kraft i juni förra året.

– Vi har de stramaste reglerna någonsin. Men ibland tar det tid innan de får genomslag, säger han till TT.

Nu görs en tillsyn av hundratals ärenden för att se om tolkningen av lagen ska skärpas och om polis och åklagare lever upp till de riktlinjer som satts upp.

Vid beslut av kontaktförbud vägs integritetskränkning för den som beläggs med förbudet mot hotbilden. Kvinnojourernas organisation Roks är kritiska till hur lagen tillämpas och menar att det händer att kvinnors säkerhet bortprioriteras.

– Det ska inte vara så, kvinnans säkerhet ska komma i första hand, säger Morgan Johansson.

Bara en av fyra som ansöker om kontaktförbud får skydd och nu oroas kvinnojourer över att våldsamma mäns integritet går före utsatta kvinnors säkerhet, rapporterar TT.

– Om man tycker att det är viktigt för samhället att ingripa så måste man våga använda reglerna, säger Jenny Westerstrand, ordförande i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer, Roks.

Förra året gjordes runt 11 000 ansökningar om kontaktförbud, varav en fjärdedel beviljades. Enligt Mehrdad Sanai, kammaråklagare vid utvecklingscentrum i Göteborg och expert på kontaktförbud, beror det på att kraven i de andra fallen inte uppfyllts. Han lyfter fram att ett kontaktförbud endast får utfärdas om risken för brott uppväger den inskränkning förbudet innebär i en människas liv.

Dagens dom, där en kvinna stått åtalad för grovt skyddande av brottsling och sedan friats, är ett bevis på att lagstiftningen inte hänger med. Det säger den tidigare överåklagaren och rättsexperten Sven-Erik Alhem till Ekot och kräver att lagstiftningen omedelbart ändras.

Enligt företrädare inom rättsväsendet som radion pratat med är lögner i polisförhör är ett växande problem. I dag är det dock inte straffbart på samma sätt som att ljuga i rättssal, utan det krävs att man aktivt agerat för att hjälpa till med att dölja ett brott.

– Det är alltså inte straffbart att gå till polisen och lämna falskt alibi som den här kvinnan gjort, säger My Hedström, byråchef på Åklagarmyndighetens rättsavdelning, till Ekot.

Centerpartiet vill utreda en ny brottsrubricering för kontrollerande beteende i nära relationer. ”När anmälningar om våld i nära relationer kraftigt ökar är det ytterst viktigt att vi agerar”, skriver partiet i ett pressmeddelande.

– Det här är en viktig jämställdhetsfråga. Det som leder till våld i nära relationer börjar ofta med kontrollerande beteenden och psykisk misshandel, säger C-ledamoten Abir Al-Sahlani.

Enligt Dagens Nyheter är förslaget är i sin ”absoluta inledningsfas”. Det är också oklart exakt hur beteendet ska definieras.

Högsta domstolen friar den kvinna som stått åtalad för grovt skyddande av brottsling, rapporterar TT. Kvinnan åtalades för att ha gett falskt alibi till en av de dömda gärningsmännen vid de uppmärksammade krogmorden på Vårväderstorget i Göteborg 2015.

Kvinnan ska ha lämnat de falska uppgifterna under ett polisförhör vilket bara i vissa situationer är straffbart. Domstolen skriver på sin hemsida att straffansvaret för skyddande av brottsling inte omfattas av exempelvis falskt alibi åt en person som redan är dömd.

EU:s nya upphovsrättsregler på nätet har slutligt röstats igenom i EU:s ministerråd med siffrorna 19–6. De sex nej-länderna i omröstningen var Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Sverige och Finland. Belgien, Estland och Slovenien lade ner sina röster.

Nyligen godkändes upphovsrättsdirektivet av EU-parlamentet. En viss osäkerhet har rått efter att Sverige och Estland bytt åsikt från ja till nej i sista stund, skriver TT. Men för ett annat utfall hade det krävts att Tyskland röstat nej, vilket man inte gjorde.

Upphovsrättsorganisationer och kreativa näringar har hävdat att förändringen stärker skyddet för upphovsrätten medan kritiker hävdar att förslaget är för långtgående och innebär oöverblickbara konsekvenser för internets framtid.

Allt färre får möjlighet att få ersättning för juridisk hjälp, eftersom inkomsttaket för rättshjälp inte har höjts på nästan 20 år. Det säger Mia Edwall Insulander, tillträdande generalsekreterare för Advokatsamfundet, till SVT Nyheter.

– Det här gör att många inte kan få sin rätt tillgodosedd för att man inte har råd med ett juridiskt ombud, säger hon.

Rättshjälp kan begäras av privatpersoner som driver till exempel vårdnadstvister eller arbetsrättsliga tvister. Men inkomsttaket (en samlad bedömning av inkomst, tillgångar, skulder och försörjningsbörda) har legat på 260 000 kronor om året i snart 20 år, skriver TT.

Kommer Julian Assange att utlämnas till USA efter att han i dag greps av brittisk polis? Det är svårt att säga i nuläget, skriver Washington Posts Aaron Blake i en analys där han konstaterar att juridiken kring fallet är komplex.

USA anklagar Assange för förberedelse till dataintrång och för att ha samarbetat med visselblåsaren Chelsea Manning 2010. Sverige har lagt ned sin våldtäktsutredning mot Assange, men om förundersökningen återupptas kan Sverige begära Assange utlämnad. Hur Storbritannien ska förhålla sig till det vet man ännu inte, menar Blake.

Det är upp till de brittiska domstolarna att avgöra vad som händer härnäst, skriver SvD:s reporter Charlotta Buxton i sin analys. Om Sverige kommer in i bilden blir det svårt. ”Det är då möjligt att han utlämnas först till Sverige och sedan till USA, eller vice versa”, skriver Buxton som citerar advokaten David Allen Green.

Om den svenska förundersökningen kommer att öppnas igen är osäkert, eftersom så många år har gått, skriver Aftonbladets Oisín Cantwell: ”Jag skulle bli förvånad om åtal väcks. Många år har förflutit, minnesbilder bleknar”, skriver han.