Hem
En illustration av Kepler-teleskopet i rymden. (Uncredited / SCANPIX SWEDEN)

Teori: Unika fyndet är utomjordiska strukturer

En ny upptäckt av Kepler-teleskopet har förbryllat forskarna. Flera objekt i omlopp tätt intill en stjärna överensstämmer inte alls med tidigare fynd.
Ingen tidigare teori håller för fyndet, vilket får astronomen Jason Wright, vid Penn State University i USA, att lansera en annan:
– Utomjordingar bör alltid vara den sista hypotesen du överväger, men det här såg ut som något du skulle förvänta dig att en utomjordisk civilisation skulle bygga.
Teleskopet upptäcker planeter genom att notera hur ljuset bryts när himlakroppar passerar stjärnan de är i omlopp runt.
– Vi hade aldrig sett någonting som den här stjärnan. Det var verkligen konstigt. Vi trodde att det kunde vara dålig data eller rörelser i farkosten, men det var ingetdera, säger Tabetha Boyajian, forskare vid Yale University.
Om teorin håller tror forskarna att det rör sig om en civilisation som är så teknologiskt avancerad att den kan samla energi direkt från solen.

bakgrund
 
Enligt Kardasjevskalan är nästa nivå av civilisation en som kan bygga strukturer runt sin sol
Wikipedia (sv)
Kardasjevskalan är en klassifikationsskala som utvecklades av den ryske astronomen Nikolaj Kardasjev. Skalan används för att grovt klassificera civilisationer som Typ I, Typ II eller Typ III. Kardasjev själv indelade sedan skalan i hundradelar, och vår nuvarande (2010) klassificering är 0,72. Carl Sagan använde år 1973 formeln , för att bestämma vår civilisations klassificering på Kardasjevskalan där är mänsklighetens energikonsumtion i Watt och är det resulterande värdet på Kardasjevskalan. Sagan antog 1973 ett värde 1012 på , vilket ger ett på 0,72.
bakgrund
 
Keplerteleskopet har upptäckt ett antal potentiellt jordlika exoplaneter
Wikipedia (sv)
Keplerteleskopet är ett rymdteleskop som sköts upp av NASA den 7 mars 2009, för att bevaka ett stort antal stjärnor i stjärnbilderna Svanen och Lyran. Teleskopets uppgift är att leta efter jordliknande planeter, (dvs planeter som är hälften till dubbelt så stora som jorden), särskilt de inom den beboeliga zonen av sina stjärnor, där flytande vatten och möjligtvis liv kan existera. Tanken är även att genom att bevaka ungefär 100 000 stjärnor kunna få fram statistik på hur många jordliknande planeter som kretsar runt solliknande stjärnor det finns i vår galax. Den 15 maj 2013 upptäcktes att två av fyra "reaktionshjul" slutat fungera. Reaktionshjulen används tillsammans med styrraketer för att peka teleskopet i rätt riktning. Med enbart två fungerande hjul kan man inte längre göra observationer med tillräckligt hög precision för att fortsätta med det ursprungliga uppdraget. Keplerteleskopet är uppkallat efter den tyske astronomen, matematikern och mystikern Johannes Kepler (1571-1630).
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen