Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Illustrationsbild.
Illustrationsbild. (TT)
Svenska brottsbekämpningen

Tidiga videoförhör nu tillåtna som bevis i rättegång

Av Joel Malmén
Publicerad: 1 jan. 2022
ANNONS

Tidiga videoförhör, som tagits i nära anslutning till att ett brott inträffat, tillåts från och med i dag som bevis i domstol. Det rapporterar TT.

Ända sedan rättegångsbalken trädde i kraft 1948 har det gällt att mål i domstol ska avgöras på det som sägs under rättegången, och de förhör som hålls under förhandlingarna har därför varit de enda giltiga.

– Det som nu blir möjligt är att i större utsträckning kunna presentera uppgifter som är lämnade under rättssäkra former tidigt under förundersökningen och i så nära anslutning till händelsen som möjligt, säger vice överåklagare Magnus Johansson.

Förändringen, som klubbades i riksdagen i november, har länge efterfrågats av åklagare – men från försvarshåll finns oro för att åklagarsidan nu får ett orättvist övertag.

ANNONS
En av de största reformerna av rättegångsbalken sedan 1940-talet
TT
Riksdagens beslut (17 november)
www.riksdagen.se
Regeringens proposition (17 juni)
www.regeringen.se
bakgrund
 
Rättegångsbalken
Wikipedia (sv)
Rättegångsbalken är namnet på de centrala processrättsliga lagarna i Sverige och i Finland. Rättegångsbalken innehåller alla grundläggande bestämmelser för rättegångar i såväl tvistemål som brottmål i tingsrätt, hovrätt samt högsta domstolarna i Sverige eller Finland. Rättegångsbalken var en av nio balkar i 1734 års lag. I Finland är den fortfarande gällande rätt, även om den reviderats kraftigt för att anpassas till moderna förhållande; författningsnumret är 1.1.1734/4. I Sverige antogs en ny rättegångsbalk år 1942 som trädde i kraft den 1 januari 1948. Rättegångsbalken i Sverige är indelad i sju avdelningar, vilka i sin tur är uppdelade på 59 kapitel.
Annons
Höstlov hos Elite Hotels— upp till 25% rabatt på två nätter, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Svenska brottsbekämpningenLag & rättBrottRättspolitik

Gängman häktad efter utlämning från Spanien

En svensk gängman i 20-årsåldern utlämnades från Spanien i fredags och häktades under måndagen, rapporterar SVT Nyheter. Han misstänks för bland annat anstiftan och medhjälp till mord, mordförsök och involverande av underårig i brottslighet. Mannen nekar till brott.

20 oktober, 17.44
Arkivbild från häkte.

Svensk gängkriminell gripen i Tyskland

En svensk man i 30-årsåldern med en ledande roll i ett kriminellt nätverk i Stockholm har gripits i Berlin, uppger polisen. Mannen misstänks för grova våldsbrott och klassas som högprioriterad. Han ska ha fortsatt påverka brottsligheten från utlandet.

16 oktober, 13.42
Genrebild.

Kriminologer: ”Slutar tävla om vem som kan låsa in flest”

Tre kriminologer kräver att Sverige omprövar ”massinlåsningspolitiken”, skriver de i en debattartikel i DN.

15 oktober, 21.13
Kumlaanstalten, arkivbild.

S och M fortsätter bråka om straffrabatten

Justitieutskottet kallar till sig justitieminister Gunnar Strömmer (M) och Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten på grund av bristen på fängelseplatser, skriver TT.

15 oktober, 16.42
Socialdemokraten Teresa Carvalho.