Tre svenskar har gripits i Kamerun

Kamerun, formellt Republiken Kamerun, är en enhetsstat i centrala och västra Afrika. Den gränsar till Nigeria i väster, Tchad i nordöst, Centralafrikanska republiken i öster, samt Ekvatorialguinea, Gabon, och Kongo-Brazzaville i söder. Kameruns kustlinje utgörs av Bonnybukten, som är en del av Guineabukten och Atlanten. Landet kallas "Afrika i miniatyr" för dess geologiska och kulturella variation. Bland naturföreteelserna finns stränder, stäpper, berg, regnskog och savanner. Den högsta punkten är Kamerunberget i sydväst, och de största städerna är Douala, Yaoundé och Garoua. I Kamerun bor över 200 olika etniska och språkliga grupper. Landet är välkänt för sina inhemska musikstilar, särskilt makossa och bikutsi, och för sitt framgångsrika fotbollslandslag. Franska och engelska är de officiella språken. Bland de tidiga inbyggarna i området fanns saocivilisationen runt Tchadsjön och jägar- och samlarfolket baka i regnskogen i sydöst. Portugisiska upptäcktsresande nådde kusten på 1400-talet och kallade området Rio dos Camarões ("Räkornas flod"), varifrån namnet Kamerun härstammar. Fulanisoldater grundade Adamawa-emiratet i norr under 1800-talet, och olika etniska grupper i väst och nordväst upprättade mäktiga hövdingadömen. Kamerun blev en tysk koloni 1884. Efter första världskriget delades territoriet mellan Frankrike och Storbritannien som NF-mandat. Partiet Union des Populations du Cameroun förespråkade självständighet men förbjöds på 1950-talet. Det förde krig mot franska och kamerunska styrkor till 1971. År 1960 blev franska Kamerun självständigt som Republiken Kamerun under president Ahmadou Ahidjo. Den södra delen av brittiska Kamerun gick samman med den 1961 och bildade Förbundsrepubliken Kamerun. Landet bytte namn till Förenade republiken Kamerun 1972 och Republiken Kamerun 1984. Jämfört med andra länder i Afrika är Kamerun politiskt och socialt stabilt. Detta har möjliggjort utveckling av jordbruk, vägar, järnvägar och stora olje- och träindustrier. Ändå lever många kamerunier i fattigdom som småbrukare. Makten ligger stadigt i händerna på presidenten Paul Biya och hans parti Cameroon People's Democratic Movement, och korruptionen är utbredd. Den engelskspråkiga befolkningen har blivit allt mer alienerad från regeringen, och engelskspråkiga politiker har efterfrågat ökad decentralisering eller till och med utbrytning av de före detta brittiskstyrda territorierna.