Turkiska diplomater söker asyl efter kuppförsöket

Ett misslyckat försök till militärkupp mot den parlamentariska demokratin i Turkiet (turkiska: 2016 Türkiye askerî darbe girişimi) inleddes kvällen den 15 juli 2016 och pågick fram till dagen därpå. Kuppen ska ha varit organiserad av en fraktion inom den turkiska militären, men omständigheterna är ännu oklara. Minst 265 människor har dödats och mer än 1 440 skadats. I Ankara utsattes parlamentsbyggnaden och presidentpalatset för bombardemang av militären. Skott hördes vid de större flygplatserna i Ankara och Istanbul och militärflygplan flög på låg höjd över Ankara. De båda broarna över Bosporen, Fatih Sultan Mehmet-bron och Bosporenbron, stängdes av. Kuppmakarna tog kontroll över flera nyhetsstationer och sände ut meddelandet om statskuppen till folket genom TV och radio. President Recep Tayyip Erdoğan fördömde kuppförsöket och uppmanade befolkningen genom en live TV sändning att gå ut på gatorna för att göra motstånd. Recep Tayyip Erdoğan pekade tidigt ut Fethullah Gülen som ansvarig, trots att denne fördömde kuppförsöket. Premiärministern Binali Yıldırım anklagade PKK för att delta i kuppförsöket. Premiärministern och presidentens parti AKP anklagar även PKK och Gülen för samarbete.Fethullah Gülen menar att Erdogan själv kan ha legat bakom kuppen. President Tayyip Erdogan begär USA att utlämna Fetullah Gulen som lever exil där. ( http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6476775 ) Under morgonen den 16 juli hade över 2 800 militärer gripits och fler än 2 700 domare och advokater avsatts från sina poster. Utöver domare och militärer har även poliser, lärare, skolchefer och regeringstjänstemän avskedats; totalt över 50 000 offentliganställda. Samtidigt har 21 000 privatanställda lärare fått sina lärarlicenser indragna. Allt detta skedde inom tre dagar som togs under undantagstillstånd efter kuppförsöket och de anklagas allihop för ett samröre med Gülen. Drygt 2 månader efter kuppförsöket rapporterar DN om att avskedanden och gripanden har fortsatt även efter det akuta skedet: Närmare 4000 officerare och 85 000 statstjänstemän har avskedats efter kuppförsöket och 17000 personer sitter i fängelse för påstådd inblandning. Ett resultat av den misslyckade militärkuppen blir att turistnäringen går ner kraftigt, folk är oroliga att åka till Turkiet på grund av social oro och terrorhot. Turkiet har också enorma lånebehov för att klara sitt underskott i bytesbalansen (behovet är ca 1700 miljarder kronor per år enligt den amerikanska banken JP Morgan). Om landet skulle få det svårare att låna pengar, skulle det leda till stora problem direkt att finansiera offentlig verksamhet (som skolor, sjukvård med mera). Utländska investeringar i Turkiet påverkas också, osäkerheten kring den nya politiska inriktningen i landet och fredsprocessen med kurderna gör att få vågar investera just nu (kan driva upp arbetslösheten i Turkiet). Turkiet har efter det misslyckade kuppförsöket gripit och avskedat flera tiotusentals människor inom olika sektorer. Det ger förstås också väldigt stora ökade kostnader att hålla folk fängslade och bortfall av skattebetalare. Den misslyckade militärkuppen i Turkiet har kostat landet 100 miljarder dollar enligt den turkiska handelsministern Bulent Tufenkci. Då har man räknat in kostnader som stridsflygplan, helikoptrar, vapen, bomber och byggnader. Många orders till den turkiska industrin har också ställts in.