Tyska regeringstoppar vill se svensk sexköpslag
Tyskland har blivit ”Europas bordell”. Utspelet från Tysklands förbundsdagspresident Julia Klöckner har i veckan väckt landsomfattande debatt om de tyska sexköpslagarna, rapporterar Deutsche Welle.
– Jag är helt övertygad om att vi slutligen måste förbjuda prostitution och köp av sex i det här landet, sa Klöckner.
Både hon och hälsominister Nina Warken, partikamrat i kristdemokratiska CDU, har därefter talat sig varma om den så kallade ”nordiska modellen”, som allra först infördes i Sverige 1999. Modellen förbjuder sexköp och organiseringen av sexköp, men inte själva försäljningen. Fördelen är att det kriminaliserar organisatörerna och köparna, medan sexarbetarna slipper juridiskt ansvar.
bakgrund
Förbundsdagspresident
Wikipedia (sv)
Tysklands förbundsdagspresident (formellt Tyska förbundsdagens president; tyska: Präsident des Deutschen Bundestages, även benämnd Präsident des Bundestages eller Bundestagspräsident) är talman i Förbundsrepubliken Tysklands lagstiftande församling, Förbundsdagen (Bundestag). Nuvarande förbundsdagspresident är CDU-politikern Julia Klöckner.
Ämbetet är det nästa högsta statliga ämbetet efter förbundspresidenten. Därmed står förbundsdagspresidenten högre i den diplomatiska formella rangordningen än förbundskanslern, Förbundsrådets ordförande och Förbundsförfattningsdomstolens ordförande.
Förbundsdagspresidenten är samtidigt Förbundsförsamlingens ordförande när den sammanträder för förbundspresidentvalet.
bakgrund
Sexköpslagen
Wikipedia (sv)
Sexköpslagen är den informella beteckningen på en svensk lag som förbjuder köp av sexuella tjänster i 6 kap 11 § Brottsbalken. Bestämmelsen innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella förbindelser mot ekonomisk ersättning, men inte att sälja dem. Prostitution ses enligt lagföreträdare som del av "mäns våld mot kvinnor" (oavsett de faktiska villkoren vid tjänsteutförandet eller könstillhörigheten hos de båda parterna) och som en viktig del av den svenska jämnställdhetspolitiken. Koppleri, det vill säga att förmedla och därigenom ekonomiskt eller på andra sätt utnyttja en person som säljer sexuella tjänster, är däremot förbjudet och döms i allmänhet högre än sexköp.
Lagen trädde i kraft 1 januari 1999. Den har senare kommit att inspirera till samma eller liknande lagstiftningsmodell i ett antal andra länder ("svenska modellen kring prostitution"), bland annat genom sin framgång i att minska efterfrågan på prostituerades tjänster, men också till följd av gradvis förändrade normer och en medvetenhet om den utsatthet som är vanlig bland prostituerade. Kritiker mot lagen menar tvärtom att den gör sexarbete mer otryggt och svårare att bedriva, och striden gäller bland annat omkring betydelsen av sexarbete som arbete.
2025 skärps lagen till att även inkludera sexuella handlingar som säljs och förhandlas om på distans (exempelvis som en föreställning distribuerad via webbkamera). Detta omdefinierar i praktiken vad som menas med sexuell handling. Uppdateringen har motiverats utifrån en verklighet där mycket av sexbranschen flyttat över från fysiska handlingar (samlag mellan säljare och köpare) till en audiovisuell distribution via tjänsteplattformar som Onlyfans.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
