Myndigheter i tyska huvudstaden Berlin förbjuder personer från att klä ut sig till amerikanska soldater vid Checkpoint Charlie, den ikoniska gränsövergången som fanns mellan Öst- och Västberlin, rapporterar BBC.

Anledningen är att skådespelarna utnyttjar turister genom att kräva dem på pengar för att få ta foton vid turistattraktionen. Poliser som arbetade ”undercover” upptäckte att turister krävdes på runt 40 kronor per foto.

Förbudet meddelas bara några dagar innan firandet på lördag då det gått 30 år sedan Berlinmurens fall.

Det tyska högerpopulistiska partiet AFD ser ut att få 24 procent av rösterna i delstatsvalet i Thüringen, vilket är en kraftig ökning. Det visar en vallokalsundersökning som Reuters tagit del av.

Vänsterpartiet Die Linke är dock störst och tros få 29,5 procent.

Förbundskansler Angela Merkels parti CDU hamnar på tredje plats enligt undersökningen och får 22,5 procent av rösterna. Koalitionspartnern socialdemokratiska SPD får bara 8,5 procent.

Tyskland kommer inte att blockera en begäran från Storbritannien om att förlänga utträdet ur EU. Det säger Steffen Seibert, talesperson för tyska förbundskanslern Angela Merkel, rapporterar AFP. Den 31 oktober ska britterna lämna EU enligt den tidsfrist som det fattas beslut om hittills.

Även Europeiska rådets ordförande Donald Tusk har sagt att han tänker föreslår en förlängning av brexit till den 31 januari 2020.

Steffen Seibert säger att Tusks rekommendation till unionens medlemsländer inte kommer att stoppas från tyskt håll.

Tyskland är redo att betala en större del av Natos kostnader – men bara om även flera av alliansens länder börjar betala mer. Det sa den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer på fredagen enligt Reuters.

Beskedet är ett steg på vägen i att gå den amerikanske presidenten Donald Trump till mötes i hans krav på de övriga medlemsländerna att bära en större del av kostnaden.

Enligt ett nytt finansieringsförslag som ska diskuteras på Natomötet i december ska USA:s andel av kostnaden sjunka från 22 till 16 procent, medan Tysklands stiger från 14,8 till 16 procent.

Skatt på utsläpp av koldioxid inom transportbranschen, handel med utsläppscertifikat och bensinskatt som återinvesteras i klimatskydd. Det är några av de åtgärder som ingår i den klimatstrategi som den tyska regeringen kommit överens om, skriver Reuters som har gått igenom paketet.

Dessutom väntar utökade skattelättnader för elbilsköpare fram till 2025. Regeringen siktar på att ha över en miljon laddstolpar för elbilar klara år 2030.

Den statligt ägda tågoperatören Deutsche Bahn kommer också att få ytterligare 1 miljard euro per år fram till 2030, för att rusta upp och bygga ut tågräls. Samtidigt ska momsen på tågbiljetter sänkas från 19 procent till 7 procent för att göra tågresorna billigare.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel är positiv till dagens fångutväxlingen mellan Ryssland och Ukraina och menar att eldupphöret som Tyskland varit med och förhandlat fram måste fortsätta att implementeras.

– Denna fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina är ett hoppets tecken. Det är värt att fortsätta det hårda arbetet med att implementera Minsk-avtalet, säger Merkel enligt AFP.

Socialdemokraterna SPD vinner delstatsvalet i tyska Brandenburg med 26,2 procent, skriver Focus. Knappt därefter kom högernationalistiska AFD med 23,5 procent, skriver tyska medier.

Samtidigt tappade förbundskansler Angela Merkels parti CDU rejält. Partiet fick endast 15,6 procent av rösterna.

– CDU och SPD led förluster. Vår framgång skulle kunna utlösa en avveckling av koalitionen i Berlin, säger AFD-ledaren Alice Weidel om siffrorna enligt Reuters.

Vid 23-tiden var valresultatet i delstaten Sachsen ännu inte klart, men där ser det enligt vallokalsundersökningen ut att gå bättre för CDU som spås få 32,9 procent. Undersökningen visade även att AFD trycker på med sina 27,5 procent och att SPD endast får 8 procent.

Tysklands förbundskansler Angela Merkels regeringskoalition kan dra en lättnadens suck efter delstatsvalen i Brandenburg och Sachsen, skriver SvD:s Tomas Lundin i en analys. Anledningen: Trots frammarschen för högernationalistiska AFD, Alternativ för Tyskland, så lyckades partiet inte bli störst.

Däremot finns det ingen anledning att tala om något trendbrott då det inte finns någonting som tyder på att AFD nått sin kulmen, skriver Lundin.

”Det finns ingen anledning att jubla – men risken för att koalitionen spricker har avtagit.”

Även DN:s Lina Lund skriver i en analys att många nu kan andas ut då AFD inte blev så stora som väntat. Enligt henne brukar de tyska delstatsvalen ses som en kvalificerad opinionsmätning gällande förtroendet för regeringen.

Världens medier fylls av politiska analyser i samband med helgens G7-möte i Biarritz i Frankrike. Flera skribenter frågar sig om USA:s president Donald Trump, likt tidigare, kommer att dra in som en stormvind och orsaka uppståndelse.

De senaste dagarnas konflikter som Trump varit inblandad i, däribland bråket om Grönland, tyder på trubbel, skriver CNN:s Stephen Collinson. Trump har en historia av att göra sig ovän med allierade och G7-gruppen är exakt den typ av globalisering som Trump och hans anhängare avskyr, skriver Collinson. Tillsammans med många andra skribenter konstaterar han att presidenten föredrar bilaterala möten där USA:s överläge manifesteras.

Der Spiegels Roland Nelles menar att Trump tycks ha mycket uppdämd ilska inför mötet och Le Mondes Gilles Paris skriver att Trump sätter den internationella sammanhållningen på prov.

Flera politiska kommentatorer pekar ut den andra elefanten i rummet: Att Boris Johnson gör entré på världsscenen där han ställs inför ett ”Donald-dilemma”: Donald Trump eller Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

”Att leka för snällt med den ena riskerar att irritera den andra, eller ännu värre, bli stående ensam i mitten”, skriver Politicos Charlie Cooper.

The Independents Andrew Grive skriver att Johnson borde fokusera på relationen till Tusk eftersom det är viktigare att säkra ett långsiktigt avtal med EU än ett handelsavtal med USA.

Tyskland vill inte att frihandelsavtalet mellan EU och det Sydamerikanska handelsblocket Mercosur ska blockeras med anledning av skogsbränderna i Amazonas. Det uppger en talesperson för regeringen.

Beskedet kommer efter att bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron sagt att han inte tänker godkänna avtalet och trots att förbundskansler Angela Merkel pressas av oppositionen på hemmaplan.

– Bränderna i den brasilianska regnskogen är en global kris som regeringen måste reagera på. Förbundskanslern måste stoppa Mercosur-överenskommelsen, säger Katharina Dröge, handelspolitisk talesperson för de gröna i parlamentet till Handelsblatt.