Uppgifter: Regeringen höjer reduktionsplikten – backar från viktigt vallöfte

Reduktionsplikten syftar till att minska växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel och regleras genom Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, Förordning (2018:195) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel samt i Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2018:2) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Det sker idag vanligtvis genom inblandning av biodrivmedel, men lagen öppnar även för andra lösningar exempelvis inblandning av så kallade syntetiska bränslen där el används i processer för att skapa flytande bränslen med potentiellt låga växthusgasutsläpp. Lagen ska styra drivmedelsleverantörerna att successivt minska, reducera, andelen av berörda fossila bränslen. Om företagen inte klarar att uppnå plikten kan de köpa andra företags överskjutande reduktion, och annars tvingas de betala en avgift för varje kilo koldioxidekvivalent som de inte lyckats minska. Reduktionsplikten gäller inte försvarsmakten. Lagen infördes 2017, trädde i kraft första juli 2018 och innebär högre inblandning av biodrivmedel i fossila bränslen än i något annat EU-land. Inom EU har Malta lägst målsättning, med 14% inblandning av förnyelsebara bränslen fram till 2030, främst genom inblandning av biodiesel i diesel. Lagen innebar att E5-bränsle ersattes med E10 (det vill säga bensin med 6 till 10 procents etanolinblandning) från den 1 augusti 2021. Lagen avsåg ursprungligen diesel och bensin, men ändrades i juni 2021 bland annat genom att flygfotogen också fick reduktionsplikt. Det är drivmedelsleverantören (den som är först skattskyldig) som är skyldig att utföra inblandningen. Från den 1 augusti 2021 blev överlåtelsereglerna flexiblare, så att eget överskott kan sparas och användas året efter samt att överskott från ett bränsleslag kan användas för att reducera utsläppen för ett annat bränsleslag. Avgiften för de som inte klarar kravet är 5 kronor per kilo koldioxidekvivalent för bensin, 4 kronor för diesel och 6 kronor för flygfotogen. Reduktionsnivåerna höjdes gradvis fram till 2030 i den förordning som utfärdades 2021-06-23. Från den 1 augusti 2021 var reduktionsnivåerna 6 procent för bensin och 26 procent för dieselbränsle och från den 1 juli 2021 är reduktionsnivån för flygfotogen 0,8 procent. För 2030 var nivån 28 procent för bensin, 66 procent för diesel och 27 procent för flygfotogen vilket anges i Lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Den 2 december 2021 beslutade riksdagen att bifalla Regeringen Anderssons proposition om att frysa reduktionsplikten för 2023 till 2022 års nivå, d.v.s. att inte genomföra den planerade höjningen för 2023. I övrigt bibehölls reduktionsplikten på samma nivåer som i tidigare beslut. Pausen skulle gälla under ett år, där reduktionspliktsnivåerna för 2022 fortsatt skulle gälla för 2023 (det vill säga 7,8 % inblandning i bensin och 30,5% inblandning i diesel). Den 30 november 2023 röstade riksdagen ja till en proposition av regeringen Kristersson att sänka reduktionsplikten på både bensin och diesel till 6 % för åren 2024, 2025 och 2026. I beslutet anges inga nivåer för reduktionsplikten fr.o.m. 2027. Som konsekvens sänktes dieselpriset vid pump med över 4 kronor per liter den 1 januari 2024 och bensinpriset med omkring 1 krona.