Utländska jihadister kan få Syriens nya pass – blir svårare att lagföra

Ett pass väger i regel inte mer än 40 gram, men politiskt kan det väga blytungt.

I början av juli visade Syriens ledare Ahmed al-Sharaa upp Syriens nya statsemblem. Det ska pryda såväl presidentpalats som landets pass: en örn med tre stjärnor (en för varje ursprunglig region i landet).

Al-Sharaas föregångare, diktatorn Bashar al-Assad, hade en mer krigisk och islamisk Quraysh-falk med militärisk sköld som symbol.

Antalet fjädrar på den nya örnens vingar och stjärt symboliserar ”ett enat och odelbart Syrien”.

– Den identitet vi lanserar i dag speglar Syriens nya fas, sa övergångspresidenten al-Sharaa under presentationen för pressen.

Det som inte sades är att några av mottagarna av de nya passen kan vara hårdföra utländska terrorister. Med ett syriskt pass i handen kan de som riskerar åtal för övergrepp och förbrytelser begångna under Syriens långdragna inbördeskrig bli svårare att få utlämnade.

Enligt den amerikanska tankesmedjan The Middle East Institute finns det tusentals utländska krigare (ofta de mest radikala) och tiotusentals jihadister i Syrien. Utöver dessa hålls ytterligare cirka tiotusen som fångar i norra Syrien. De har i sin tur runt 40 000 anhöriga i fångenskap.

Samtidigt som terrorister, tränade under Syrienkriget, fortfarande döms i europeiska domstolar (likt Osama Krayem från Malmö) finns deras ideologi, hat och gamla vapenbröder kvar i Syrien.

Balansgången mellan att behålla stödet från kärntrupperna från år av krig och att vinna stöd från omvärlden är svår för den nya regimen.

Under det mer än tio år långa inbördeskriget har radikala islamister flytt till – eller slagit sig ner i – Idlibregionen i nordvästra Syrien. Området styrdes länge av dagens övergångspresident, den tidigare ledaren för det al-Qaida-kopplade Nusrafronten, Ahmed al-Sharaa. Alla väpnade grupper i Idlib var inte hans allierade (som IS-ledarna till exempel), men de samexisterade under ett gemensamt yttre hot. Bland dessa väcker de utländska jihadisterna störst oro internationellt.

– De utländska jihadisterna hade en ideologisk eller romantisk övertygelse om ett islamistiskt projekt – därför är de svårast att integrera. De syriska jihadisterna drevs oftast bara av ett behov att försörja sina familjer, säger Marco Nilsson, konfliktforskare vid Jönköpings högskola, till Omni.

Under första halvåret 2025 har många vittnesmål från olika massakrer i Syrien pekat ut utländska – tjetjenska eller uiguriska – jihadister som särskilt våldsamma.

Nu vill den syriska regeringen, med USA:s medhåll, integrera de utländska krigarna i en särskild främlingslegion, den 84:e divisionen. Syftet är att få bättre kontroll över dem.

– Det är bättre att behålla krigarna, av vilka många är mycket lojala mot Syriens nya administration, inom ett statligt projekt än att stöta ut dem, säger USA:s sändebud Thomas Barrack, citerad av The Middle East Institute.

Ute i grottorna i öknen i norra Syrien finns kanske tiotusen IS-krigare. Under de senaste månaderna har de försökt locka till sig rekryter bland soldater som är missnöjda med den nya statsledningens kompromisser med omvärlden, som vill se ett öppet och demokratiskt samhälle.

Snart ska syrierna få sina nya pass med örnen och de tre stjärnorna. Inget hindrar att de också delas ut till utländska jihadister, som en belöning för lång och trogen tjänst. Syrien har inga utlämningsavtal med EU-länder. Det var heller inte aktuellt under den regim där presidenten al-Assad själv var internationellt efterlyst.

– Om de här utländska jihadisterna dessutom skulle få syriska pass blir det ännu svårare att utlämna dem. Det minskar möjligheterna för rättsprocesser utifrån, säger konfliktforskaren Marco Nilsson.

De kriterier som nämnts för att tilldelas ett pass är att de utländska krigarna ska ha bott i Syrien ett visst antal år och gift sig med en syrisk kvinna.

Det hindrar inte att utlämningar ändå kan förhandlas med omvärlden – i ett land som skriker efter internationell hjälp till sin återuppbyggnad.

”Vi kommer fortsätta arbeta med detta och att utreda personer med koppling till Sverige som kan misstänkas för internationella brott”, skriver Reena Devgun, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, till Omni. Hon tillägger:

”Men det är upp till mottagande land att hantera efter deras regler.”

Bevismaterial saknas inte. Det handlar ofta om SIM-kort och telefoner som hittades när IS besegrades och andra digitala spår, men det kan även vara forensiskt material, ben och rester från olika massgravar som till exempel UNITAD, FN:s utredningsteam, har arbetat med. För att komplicera det är mycket av bevismaterialet spritt över världen – från syriska Kurdistan till irakiska Bagdad och till UNITAD i USA som arbetar för ansvarsutkrävande för IS brott. Inte sällan med byråkratiska hinder.

Kanske. Det beror på vad som händer med resten av landet.

Framtiden för de internationella jihadister som redan hålls fångna i de kurdkontrollerade delarna av Syrien är fortfarande oviss. Varken svenska Åklagarmyndigheten eller Utrikesdepartementet vill kommentera.

– De hoppas att problemet ska försvinna av sig självt, konstaterar Marco Nilsson.

I dag ligger det fortfarande på kurdernas axlar att bevaka jihadisterna. När Islamiska staten besegrades 2019 sattes tiotusentals IS-anhängare och deras familjer i fångläger i det kurdiska, nordöstra Syrien. Där sitter de flesta än i dag, inklusive flera svenska terroranhängare.

Kurdernas arbete med att bevaka dem är krävande. År 2022 dödades 25 kurdiska soldater när IS attackerade Gweiranfängelset med bilbomber och tunga vapen. Omkring 500 fångar befriades. Ett åttiotal terrorister dödades i striderna.

Andra har mer diskret mutat sig ut ur fånglägren.

Camille Hennetier är en före detta utredningsdomare vid anti-terrosektionen i Paris. Hon har utrett de flesta stora terroristattentat under 2010-talet i Frankrike och skötte kontakten med kollegorna i Sverige efter att fransmännen hade förhört svensken Osama Krayem. Hon är oroad över situationen med fängelserna i Kurdistan:

– Att frita de här fångarna är en prioritet för Islamiska staten. Vi talar om väldigt farliga fångar, riktigt tunga profiler, säger hon.

Det är fortfarande en förhandlingsfråga mellan kurderna och den nya regeringen i Damaskus om vem som ska ta över ansvaret för fångarna. Att kurderna frivilligt skulle låta andra soldater patrullera deras områden är uteslutet. En förflyttning av fångarna till fängelser i huvudstaden verkar inte heller vara aktuell.

Vad som alltid göder jihadismen är kaos.

Om Syrien återigen faller ner i massakrer och fullt inbördeskrig skapas en grogrund för ny terrorism – både inom landet och utanför. Ett annat riskscenario vore om övergångspresidenten al-Sharaa dödas.

Mellanöstern är en region där hörsägen kan döda. Ihärdiga rykten om att den tidigare HTS-ledaren skulle ha hjälpt CIA att precisionsbomba IS-ledare i Idlibregionen som han kontrollerade utgör fortfarande en källa till oro.

Viljan att samarbeta med västvärlden gör även Syriens ledare till måltavla för olika radikala jihadister, enligt USA:s särskilda sändebud i Syrien, Thomas Barrack:

– Vi måste samordna skyddssystem runt Ahmed al-Sharaa, sa han till The New Arab i juni.

Det finns ett slags vaccin mot terrorism, menar konfliktforskaren Marco Nilsson: pengar och makt.

Just nu delar president Ahmed al-Sharaa ut kontroll över myndigheter, befälsposter och hela landsändar till olika lokala ledare – allt i syfte att hålla dem i schack.

– Det i sin tur bådar inte gott för demokratin. Det blir en mycket korrupt stat, säger Marco Nilsson.