Utrikesåret 2014: Ukraina, ebola och tro på en bättre värld

2014 var på många sätt ett tungt och dystert år i omvärlden. Konflikten i Syrien och Irak eskalerade, den mellan Israel och Palestina blossade upp på nytt, samtidigt som en ny uppstod i Ukraina. Dessutom var det ett svart år för flygtrafiken när ett passagerarplan försvann, ett annat sköts ned och ett tredje störtade.
Samtidigt väcktes hoppet för världens barn när Malala Yousafzai tilldelades Nobelpriset och flera länder började sluta upp i den svåra kampen mot ebolautbrottet i Västafrika.

Efter år av korruption och ekonomisk tillbakagång i Ukraina växte Majdanrörelsen allt starkare och krävde bland annat att landet skulle närma sig EU. I februari slog poliser ned demonstrationerna med våld som resulterade i totalt minst 90 döda som följd. Den 22 februari avsattes president Viktor Janukovytj. Därefter eskalerade situationen snabbt. Ryssland annekterade Krimhalvön, proryska separatiser tog kontroll över östra Ukraina. Nu, snart ett år senare, är situationen långt från löst trots att trevande fredssamtal pågår.

Malaysia Airlines flight MH370 var på väg från Kuala Lumpur till Peking när det försvann spårlöst från radar den 8 mars. Ett enormt sökpådrag, det största och dyraste någonsin, har letat i månader utan att hitta minsta spår av planet, någon av de tolv besättningsmännen eller någon av de 227 passagerarna. Vid sidan av omvärldens förundran finns förtvivlade anhöriga, varav många vägrar acceptera att deras nära och kära är döda innan de får svar på vad som egentligen hände.

Islamistgerillan Boko Harams segdragna våldskampanj i norra Nigeria i allmänhet och mot skolor i synnerhet pågick i åratal utan att omvärlden egentligen reagerade. Men när gruppen under natten mellan den 14 och 15 april kidnappade 276 skolflickor i deras sovsal i staden Chibok blev dess grymhet synlig världen över. #BringBackOurGirls trendade på Twitter och fick stöd av bland andra presidenthustrun Michelle Obama. Nigerias militär uppgav att man förhandlat om vapenvila och att flickorna skulle släppas. Men omkring åtta månader senare saknas fortfarande 219 flickor.

En ny fas av Israel–Palestina-konflikten inleddes efter att tre israeliska tonåringar kidnappats och mördats på Västbanken i början av sommaren. Den 8 juli inledde den israeliska militären en luftoffensiv som svar på raketbeskjutningar från Gazaremsan. Därefter följde stridigheter som enligt FN resulterade i att närmare 2 200 palestinier, varav 1 523 civila, dödades. På den israeliska sidan dödades 66 soldater och 6 civila. Efter sju veckor enades parterna om vapenvila den 26 augusti.

Det spända läget i östra Ukraina förvärrades drastiskt när ett flygplan på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur av allt att döma sköts ned fyra mil från den ryska gränsen den 17 juli. Alla 283 passagerare och 15 besättningsmän dödades i vad som är det otursförföljda flygbolaget Malaysia Airlines värsta katastrof någonsin. Utredningen om vad som hände pågår fortfarande. Amerikansk och tysk underrättelsetjänst hävdar båda att proryska separatister ligger bakom, medan den ryska regeringen anser att den ukrainska regeringen bär ansvaret.

Den amerikanska polisens våldsutövning är under lupp efter flera fall där poliser skjutit ihjäl, eller på annat sätt dödat, obeväpnade svarta män. Diskussionen tog fart efter att 18-årige Michael Brown skjutits till döds i Ferguson den 9 augusti. Dessförinnan hade sexbarnspappan Eric Garner strypts till döds av en polis i New York och i november blev 12-årige Tamir Rice skjuten av en polis när han lekte med en luftpistol i en park i Cleveland. I samtliga fall har poliserna sluppit undan åtal.

Terrorgruppen Islamiska staten dök mer eller mindre upp från ingenstans när de separerade från al-Qaida och slog till med förödande kraft i både Irak och i Syrien. Gruppen kontrollerar ett mycket stort område och utropade i juni området till ett eget kalifat. Tusentals yazidier stängdes in på Sinjarberget och en USA-ledd koalition började flygbomba IS. Nöden var stor även stor när gruppen den 16 september inledde belägringen av den syriska staden Kobane på gränsen till Turkiet, dit en majoritet av invånarna flytt undan våldet. Dessutom har ett antal journalister och hjälparbetare halshuggits framför världens ögon.

Redan förra året var Malala Yousafzai en av favoriterna att belönas med Nobels fredspris för sitt arbete för flickors rätt till utbildning. Ändå var det många som inte riktigt trodde sina öron när den norska Nobelkommitténs ordförande läste upp hennes och indiern Kailash Sathiyartis namn den 10 oktober. De fick utmärkelsen ”för deras kamp mot förtryck av barn och ungdomar och för alla barns rätt till utbildning”. Bara dagar efter prisutdelningen i Oslo blev Malalas kamp återigen aktuell när pakistanska talibaner i mitten av december dödade 132 barn på en skola i Peshawar, den dödligaste terrorattacken i Pakistans historia.

Tio år efter att den sköts upp i rymden lyckades Europeiska rymdorganisationens sond Rosetta skicka iväg sin landare mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Landaren Philae blev den 12 november det första människotillverkade föremål att ta mark på en komet. Bedriften är enligt vissa i nivå med månlandningen. Den vetenskapliga data som skickats hem till jorden visade dessutom bland annat på organiska molekyler i kometens atmosfär.

Med över 7 500 dödsfall är ebolaepidemin i Västafrika den dödligaste i historien. Utbrottet började i Guinea i december 2013 och spred sig därefter till Liberia och Sierra Leone. Under året har spridningen eskalerat och flera frivilligorganisationer har kritiserat myndigheternas sena och allt för små insatser för att stoppa sjukdomen. De många vårdarbetarna, både lokala och ditresta, hyllades nu i december av nyhetsmagasinet Time som Årets person.