Riksdagens socialutskott har i dag fattat beslut om att man vill att regeringen utvärderar den svenska narkotikapolitiken, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Bland annat vill man att frågan om kriminaliseringen av eget bruk ses över.
Redan under gårdagen kunde Ekot berätta att samtliga riksdagspartier är eniga i frågan.
Miljardären Michel Bloomberg väljer att angripa Donald Trump på ett annorlunda sätt i sitt försök att bli Demokraternas presidentkandidat, skriver Fox Business.
På stora reklamtavlor i Phoenix och Las Vegas, där Trump inom kort ska kampanja, visas just nu nedsättande budskap om presidenten – allt betalt av Bloomberg.
”Donald Trump fuskar i golf” och ”Donald Trump äter brända stekar” är ett par av budskapen.
– Amerikanska folket förtjänar att veta att Trump fuskar i golf och blev ruinerad genom att driva ett kasino, säger Bloombergs talesperson Galia Slayen.
Vad har Vladimir Putin att vinna på att Donald Trump vinner ett nytt presidentval? Det frågar sig CNN:s Nathan Hodge efter att amerikansk underrättelsetjänst varnat för att Ryssland återigen försöker hjälpa Trump.
Hodge konstaterar att Trumps tre första år inte har varit någon given succé för Ryssland. Under hans första mandatperiod har USA bland annat infört kraftiga sanktioner mot Ryssland för inblandningen i valet 2016 och ockupationen av Krimhalvön.
Men Putin har länge satsat på att bygga personliga relationer med mäktiga världsledare. Och inget tyder på att Trumps egen relation till Putin har försämrats, konstaterar Hodge.
The Atlantics Kathy Gilsinan skriver att Putins drömscenario är att Bernie Sanders ställs mot Trump i presidentvalet. Trump och Sanders befinner sig ideologiskt väldigt långt ifrån varandra, men har båda en polariserande effekt på det amerikanska folket. Samtidigt vill båda minska USA:s intressen i omvärlden och fokusera mer på inrikespolitik än utrikespolitik – och på så vis lämna spelplanen öppen för Ryssland.
Vermontsenatorn Bernie Sanders har ökat sitt stöd bland svarta väljare och är nu uppe i nästan samma nivå som motståndaren vicepresidenten Joe Biden. Det visar en ny opinionsmätning som NBC News och Wall Street Journal har låtit göra.
Enligt mätningen får Biden stöd av 31 procent av de svarta demokratiska väjarna och Sanders av 29 procent.
Siffrorna spelar stor roll när den amerikanska primärvalskampanjen nu rör sig mot amerikanska delstater där den demografiska spridningen är större.
Flera personer inom S som DI intervjuat tror att Stefan Löfven kommer att välja att avgå före valet trots beskedet i januari om att han sitter kvar in i valrörelsen 2022. Partikällor uppger också för tidningen att de ser det som svårt att styra om politiken åt vänster med tanke på det nuvarande samarbetet med C och L.
”Det är klart att det finns en gräns för hur långt det här kan gå och nu måste vi ta strid för vår politik”, säger en S-källa.
En person menar att ”väljarnas dom kommer bli hård” om man fortsätter regera för makten skull utan att leverera socialdemokratisk politik.
Stefan Löfven fattade beslutet om att leda Socialdemokraterna under valrörelsen 2022 utan att meddela partiets valberedning. Det skriver SvD med hänvisning till en person med insyn i arbetet.
”Det var inte förankrat på något sätt. Det här är Löfvens egen viljeyttring”, säger källan till SvD.
Löfven meddelade den 31 januari att ha kommer att sitta kvar under nästa val, efter ett möte med partistyrelsen.
EU:s budgetmöte slutar i oenighet, utan att länderna kommit överens om någon nytt avtal.
– Vi har arbetat väldigt hårt för att nå en uppgörelse. Olyckligtvis har det i dag blivit uppenbart att det inte var möjligt att nå något sådant avtal, säger EU-ordföranden Charles Michel på en presskonferens, enligt Politico.
Tidigare under fredagskvällen kom uppgifter om ett läckt förslag som bland annat skulle innebära att Sverige får behålla sin rabatt. Men budgeten i det förslaget var ändå högre än vad bland annat Sverige krävt.
Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna har lagt fram ett gemensamt förslag i ett försök att komma vidare i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget, skriver Direkt. Förslaget innebär besparingar på 20 miljarder euro.
Länderna, ”de sparsamma fyra”, vill bland annat att marginalerna som hålls i reserv minskas jämfört med Europeiska rådets ordförande Charles Michels förslag, i vilket marginalerna var 26 miljarder euro.
Enligt TT skulle det nya förslaget inte slå mot länder som vill som vill slå vakt om EU:s jordbruks- och regionalstöd, och som inte heller är nöjda med Michels förslag.
Opinion EU:s budget bör hållas stram för att värna de svenska skattebetalarnas pengar, men vad pengarna går till är minst lika viktigt, skriver tre toppmoderater på Expressens debattsida. De vänder sig emot föreslagna nedskärningar gällande gränsbevakningen och på Europol.
”De är helt orimliga sett till de problem med migration och brottslighet som vi har inom Europa”, skriver M-politikerna som riktar kritik mot regeringen i samtalen om EU-budgeten och slår fast att man på hemmaplan misslyckats med att upprätthålla lag och ordning i Sverige.
”Dessa misstag får nu inte upprepas i budgetförhandlingarna inom EU.”
Ukrainas hälsovårdsminister Zoryana Skaletska kommer att tillbringa de kommande två veckorna tillsammans med 72 personer som sitter i karantän efter att i går ha evakuerats från corona-epicentret Wuhan i Kina.
Tilltaget är ett försök att lugna ner situationen efter att demonstranter kastat stenar och tänt eldar för att hindra bussar med de evakuerade att ta sig till sjukhuset i Novi Sanzhary i centrala Ukraina. Demonstranterna fruktar att de evakuerade bär på viruset och säger att de inte vill att området ska bli en isolerad zon.
”Jag hoppas att min närvaro kan lugna dem”, skriver Skaletska i ett inlägg på Facebook.
Flera av Irans grannländer stänger nu sina gränser mot landet av rädsla för det nya coronaviruset, skriver New York Times. En bidragande orsak är misstankar om att smittan i Iran är mer utbredd än landet tidigare uppgett.
Så sent som i tisdags uppgav Iran att smittan inte finns i landet, men under torsdagen uppgav myndigheterna att 18 personer var smittade och fyra hade dött.
Utbrottet i Iran är koncentrerat runt den heliga staden Qom söder om huvudstaden Teheran, ett populärt resmål för shiamuslimer i regionen. BBC rapporterar dock att sjuvårdarbetare i Iran säger att smittan redan kan finnas i landets alla större städer.
WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus säger att han är mycket oroad över att smittan tycks ha fått fäste i Iran, inte minst eftersom det är oklart hur viruset nått landet.
Världshälsoorganisationen (WHO) känner oro över att fall av det nya coronaviruset covid-19 har dykt upp utanför Kina utan att det finns någon tydlig koppling tillbaka till landet. Det sa WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus på en presskonferens under fredagen, skriver AFP.
Han påpekade dock att fallen utanför Kina fortfarande var relativt få och att det fortfarande finns en möjlighet att stoppa spridning över världen, men att det fönstret håller på att stängas, skriver DN.
I Kina har nu över 75 500 personer smittats och över 2 200 dött. I resten av världen har drygt 1 100 personer smittats i nära 30 länder. De senaste länderna att bekräfta smitta är Libanon och Israel, rapporterar al-Jazira.
Flera oppositionspartier kräver att försvarsberedningen återuppstår om de ska delta i förhandlingar om försvaret, skriver TT.
M, KD och SD vill att beredningen kallas in igen och även C och L, som gjort upp med regeringen om anslaget fram till 2025, vill att det ska ske.
– Det är ett krav, säger Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson för M, till TT.
Försvarsminister Peter Hultqvist vill dock inte ge något svar på om beredningen ska återuppstå, rapporterar DN. Tidningen skriver också att Försvarsmakten nu stoppar återanställning av officerare och civil personal på grund av att man överskridit anslaget för 2019.
Fem av åtta riksdagspartier står bakom ett krav på att försvarsberedningen kallas in inför höstens försvarsbeslut, skriver DN. Kravet kommer efter det sista mötet i den analysgrupp som bland annat visat att bara halva den planerade försvarsupprustningen som är planerad mellan 2021–25 kan genomföras.
Försvarsberedningen skulle, till skillnad från analysgruppen kunna ta del av sekretessbelagt material. Försvarsminister Peter Hultqvist vill dock inte ge något besked om den kommer att kallas in eller inte.
M, SD, KD, C och L står bakom kravet.
Det som just nu pågår i Syriens Idlib-provins är en ”humanitär mardröm” som måste få ett slut. Det säger FN:s generalsekreterare António Guterres enligt AFP.
– Budskapet är tydligt: Det finns ingen militär lösning på krisen i Syrien. Den enda lösningen är politisk, säger Guterres, dock utan att konkretisera hur våldet ska upphöra.
Sedan den 1 december beräknas 900 000 människor, varav med än hälften barn, tvingats på flykt. 2,8 miljoner människor i Syrien är i behov av humanitärt bistånd.
FN varnar för att striderna i nordvästra Syrien kommer att ”sluta i blodbad” och vädjar återigen till eldupphör. Samtidigt förnekar ryska regeringen rapporterna om hundratusentals på flykt i regionen, rapporterar Reuters.
Den senaste offensiven i de nordvästra regionerna Aleppo och Idlib har tvingat drygt 900 000 civila på flykt, de flesta kvinnor och barn. Runt 170 000 av dessa saknar tak över huvudet, skriver AFP.
Enligt FN saknar runt 170 000 av de 900 000 civila som tvingats fly sina hem i nordvästra Syrien tak över huvudet, skriver AFP. Flyktingarna sover antingen utomhus eller i ofärdiga byggnader där temperaturerna är kalla på grund av rådande vinterväder.
Samtidigt trängs människor i överbelagda flyktingläger, där det bland annat råder brist på latriner.
Den senaste flyktingvågen började för några månader sedan och är den största sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut för nio år sedan.
I Iran har valmyndigheten nu för tredje gången beslutat att förlänga öppettiderna i vallokalerna i samband med dagens parlamentsval, rapporterar Reuters.
Lokalerna skulle från början ha stängt vid 15.30 svensk tid, men kommer enligt det senaste beskedet att hållas öppna fem timmar längre än så. Beslutet motiveras med att det är stor tillströmning till vallokalerna. Mycket tyder dock på att valdeltagandet kommer att bli lågt, skriver TT.
Dagens val i Iran ser ut att leda till att konservativa anhängare till ayatolla Ali Khamenei stärker sin makt i parlamentet, skriver Reuters.
Parlamentsvalen i Iran är hårt styrda och i år fick omkring hälften av de cirka 15 000 personer som anmält sig nej till att ställa upp.
De 290 ledamöterna i majlis, parlamentet i Teheran, har en begränsad makt. Men en konservativ majoritet i parlamentet kan spela en viktig roll när landet nästa år ska välja ny president.
Irans president Hassan Rouhani kommer från en mer pragmatisk fraktion och har vunnit de två senaste presidentvalen med löftet att öppna upp Iran mer mot omvärlden.
Tidigt på fredagsmorgonen öppnade vallokalerna i Iran som i dag går till parlamentsval, rapporterar flera internationella medier.
De senaste månaderna har präglats av en stor turbulens i landet och valdeltagandet väntas bli lågt. Landets ledning verkar oroad över det stora allmänna missnöjet, och vädjar till befolkningen att gå till valurnorna på fredagen.
– Vänd inte valet ryggen. Låt oss ha ett högt deltagande, sa president Hassan Rohani under januari.
Omkring 58 miljoner iranier är berättigade att rösta i valet.
