(Patrik Lundin / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN)

Winsth: Bra att återinföra toleransintervall

Dagens förslag från Riksbanken om ett nytt mått för inflationen och ett återinfört tolleransintervall var väntat, enligt bankexperterna SR:s Ekot talat med. Nordeas chefsekonom Annika Winsth ser fördelar med förslaget.

– Om det hjälper pedagogiken då tycker jag att det är bra, sa Nordeas chefsekonom Annika Winsth till SR innan förslaget blev känt.

Men enligt Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén är det inte helt oproblematiskt. Återinförs toleransintervallet kan det dock bli svårare att styra inflationsförväntningarna, uppger han för Ekot:

– Om man säger att man tolererar lite över en procent och strax under tre procent, det skulle kunna göra att inflationsförväntningarna blir lite mindre förankrade kring inflationsmålet på 2 procent.

SBAB:s chefsekonom Tor Borg skriver på Twitter att Riksbanken hade kunnat gå längre.

”Hade varit intressant om man istället övervägt ett målintervall - som hade inneburit större flexibilitet för penningpolitiken”, skriver han.

Swedbanks analytiker Knut Hallberg ser förslaget som ett sätt för Riksbanken att anpassa sig till verkligheten.

– Det blir enklare att kommunicera, man kan inte ligga på pricken två procent hela tiden, säger han till TT

bakgrund
 
Inflation
Wikipedia (sv)
För det kosmologiska begreppet, se Inflation (kosmologi). Med inflation menas vanligtvis att penningvärdet minskar. Den ursprungliga definitionen är "ökning av penningmängden"[källa behövs]. När penningmängden ökar kraftigt så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex och uppfattas av många som synonymt till detta. För att en inflationsimpuls skall övergå i stadigvarande inflation måste den eller de som har möjlighet att skapa mer pengar, vanligtvis centralbanken och vanliga banker, öka penningmängden. Penningmängden är ett mått på de likvida medel som cirkulerar i ekonomin. När inflationsförväntningar etablerats drivs ytterligare inflation fram genom att löntagare, långivare och prissättare vill gardera sig för förväntad inflation.
bakgrund
 
Penningpolitik
Wikipedia (sv)
Penningpolitik, även monetär politik, är en av de två delar som den ekonomiska politiken generellt sett brukar delas upp i. Den andra delen kallas för finanspolitik. Penningpolitik handlar om hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin och hur hög räntan ska vara. Penningpolitiken kan styras av landets regering eller av landets riksbank. I Sverige och övriga Europa bedrivs penningpolitiken av en mer eller mindre självständig centralbank, i Sverige kallad Riksbanken. I de flesta länder är penningpolitikens roll att försöka se till att ekonomin växer i en stadig takt och att inflationen hålls nere. I Sverige är penningpolitikens mål att hålla en låg och stabil inflationstakt. Om Riksbanken upplever att inflationen är på väg att stiga kan den höja räntan och se till att det sker en avkylning i ekonomin och inflationstakten minskar. Det omvända sker då Riksbanken istället sänker räntan och på så sätt ser till att konsumtion och investeringar stimuleras vilket i sin tur leder till att inflationstakten ökar.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen