Skaraborg och Dalarna är de senaste V-distrikten att nominera Nooshi Dadgostar som ny partiledare, skriver DN och Ekot. Därmed har Dadgostar fyra nomineringar, jämfört med två för Tamara Spiric.
Spiric har dock ännu inte meddelat om hon tänker kandidera.
Skolor, barer och andra allmänna platser i tio norditalienska städer har stängts av efter att 16 nya fall av coronaviruset bekräftats, skriver AFP. Över 50 000 människor i området har ombetts att stanna hemma och evenemang som fotbollsmatcher, gudstjänster och karnevaler har ställts in.
Av de nya fallen har 14 rapporterats i regionen Lombardiet och två i Veneto. Patienten som först insjuknade är en 38-årig man från Codogno som nyligen åt middag med en person som hade varit i Kina men som testats negativt. Myndigheterna undersöker nu om personen som varit i Kina ändå kan vara smittbärare.
Italiens premiärminister Giuseppe Conte säger att regeringen upprätthåller ”en extremt hög försiktighetsnivå”.
Ukrainas hälsovårdsminister Zoryana Skaletska kommer att tillbringa de kommande två veckorna tillsammans med 72 personer som sitter i karantän efter att i går ha evakuerats från corona-epicentret Wuhan i Kina.
Tilltaget är ett försök att lugna ner situationen efter att demonstranter kastat stenar och tänt eldar för att hindra bussar med de evakuerade att ta sig till sjukhuset i Novi Sanzhary i centrala Ukraina. Demonstranterna fruktar att de evakuerade bär på viruset och säger att de inte vill att området ska bli en isolerad zon.
”Jag hoppas att min närvaro kan lugna dem”, skriver Skaletska i ett inlägg på Facebook.
Flera av Irans grannländer stänger nu sina gränser mot landet av rädsla för det nya coronaviruset, skriver New York Times. En bidragande orsak är misstankar om att smittan i Iran är mer utbredd än landet tidigare uppgett.
Så sent som i tisdags uppgav Iran att smittan inte finns i landet, men under torsdagen uppgav myndigheterna att 18 personer var smittade och fyra hade dött.
Utbrottet i Iran är koncentrerat runt den heliga staden Qom söder om huvudstaden Teheran, ett populärt resmål för shiamuslimer i regionen. BBC rapporterar dock att sjuvårdarbetare i Iran säger att smittan redan kan finnas i landets alla större städer.
WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus säger att han är mycket oroad över att smittan tycks ha fått fäste i Iran, inte minst eftersom det är oklart hur viruset nått landet.
Miljardären Michel Bloomberg väljer att angripa Donald Trump på ett annorlunda sätt i sitt försök att bli Demokraternas presidentkandidat, skriver Fox Business.
På stora reklamtavlor i Phoenix och Las Vegas, där Trump inom kort ska kampanja, visas just nu nedsättande budskap om presidenten – allt betalt av Bloomberg.
”Donald Trump fuskar i golf” och ”Donald Trump äter brända stekar” är ett par av budskapen.
– Amerikanska folket förtjänar att veta att Trump fuskar i golf och blev ruinerad genom att driva ett kasino, säger Bloombergs talesperson Galia Slayen.
Miljardärerna Michael Bloomberg och Tom Steyer har, likt Bernie Sanders, välfyllda kampanjkistor, men för Joe Biden, Pete Buttigieg, Amy Klobuchar och Elizabeth Warren börjar pengarna sina, rapporterar Politico.
Bernie Sanders var den icke-miljardär som hade mest pengar i början av februari, nästan 17 miljoner dollar. Biden kom tvåa med drygt 7 miljoner medan Warren hade minst pengar med 2,3 miljoner dollar kvar.
”Vi ställs nu också emot en miljardär som slänger enorma mängder pengar på tv, i stället för att bedriva kampanjarbete”, skrev Buttigieg i ett mejl till sina anhängare i veckan.
Det är dålig tajming att ha ont om pengar just nu. Den tredje mars är det dags för supertisdagen, när nästan en tredjedel av de valbara delegaterna står på spel.
Vad har Vladimir Putin att vinna på att Donald Trump vinner ett nytt presidentval? Det frågar sig CNN:s Nathan Hodge efter att amerikansk underrättelsetjänst varnat för att Ryssland återigen försöker hjälpa Trump.
Hodge konstaterar att Trumps tre första år inte har varit någon given succé för Ryssland. Under hans första mandatperiod har USA bland annat infört kraftiga sanktioner mot Ryssland för inblandningen i valet 2016 och ockupationen av Krimhalvön.
Men Putin har länge satsat på att bygga personliga relationer med mäktiga världsledare. Och inget tyder på att Trumps egen relation till Putin har försämrats, konstaterar Hodge.
The Atlantics Kathy Gilsinan skriver att Putins drömscenario är att Bernie Sanders ställs mot Trump i presidentvalet. Trump och Sanders befinner sig ideologiskt väldigt långt ifrån varandra, men har båda en polariserande effekt på det amerikanska folket. Samtidigt vill båda minska USA:s intressen i omvärlden och fokusera mer på inrikespolitik än utrikespolitik – och på så vis lämna spelplanen öppen för Ryssland.
Landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) tar fackens sida i striden mellan dem och Sverigedemokraterna i skånska Hörby som blossat upp den senaste veckan.
”Antifackliga partier vinner mark”, skriver Nilsson, som har en bakgrund i fackförbundet Kommunal, på Facebook och uppger att hon är ”allvarligt bekymrad.”
”I dessa tider behöver vi alla stå upp för de fackliga rättigheterna. För alla arbetares rätt att få organisera sig och påverka sin arbetsplats”, skriver Nilsson.
Facken menar att SD som styr i kommunen låter trakasserier mot fackligt aktiva fortgå, vilket förnekas av gruppledaren i kommunen.
En infekterad strid har blossat upp mellan flera fackförbund och Sverigedemokraterna i Hörby. Detta efter att facken, bland annat Lärarförbundet och Akademikerförbundet SSR vittnat till kommunledningen om mobbning och kränkningar mot fackligt aktiva.
I ett pressmeddelande skriver Akademikerförbundet SSR att man gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket gällande den ”katastrofala arbetsmiljösituationen”.
– Chefer har bytts ut på löpande band och den politiska ledningen låter kränkningar och trakasserier fortgå, säger Lars Holmblad, förbundsdirektör på Akademikerförbundet SSR.
SD:s gruppledare i Hörby menar att fackens kritik är grundlös och ”ett generalangrepp på folkstyret”, rapporterar SVT Skåne.
Skånska kommunen Hörby styrs av SD med stöd av M och lokala partiet SPI Välfärden.
Flera personer inom S som DI intervjuat tror att Stefan Löfven kommer att välja att avgå före valet trots beskedet i januari om att han sitter kvar in i valrörelsen 2022. Partikällor uppger också för tidningen att de ser det som svårt att styra om politiken åt vänster med tanke på det nuvarande samarbetet med C och L.
”Det är klart att det finns en gräns för hur långt det här kan gå och nu måste vi ta strid för vår politik”, säger en S-källa.
En person menar att ”väljarnas dom kommer bli hård” om man fortsätter regera för makten skull utan att leverera socialdemokratisk politik.
Stefan Löfven fattade beslutet om att leda Socialdemokraterna under valrörelsen 2022 utan att meddela partiets valberedning. Det skriver SvD med hänvisning till en person med insyn i arbetet.
”Det var inte förankrat på något sätt. Det här är Löfvens egen viljeyttring”, säger källan till SvD.
Löfven meddelade den 31 januari att ha kommer att sitta kvar under nästa val, efter ett möte med partistyrelsen.
EU:s budgetmöte slutar i oenighet, utan att länderna kommit överens om någon nytt avtal.
– Vi har arbetat väldigt hårt för att nå en uppgörelse. Olyckligtvis har det i dag blivit uppenbart att det inte var möjligt att nå något sådant avtal, säger EU-ordföranden Charles Michel på en presskonferens, enligt Politico.
Tidigare under fredagskvällen kom uppgifter om ett läckt förslag som bland annat skulle innebära att Sverige får behålla sin rabatt. Men budgeten i det förslaget var ändå högre än vad bland annat Sverige krävt.
Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna har lagt fram ett gemensamt förslag i ett försök att komma vidare i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget, skriver Direkt. Förslaget innebär besparingar på 20 miljarder euro.
Länderna, ”de sparsamma fyra”, vill bland annat att marginalerna som hålls i reserv minskas jämfört med Europeiska rådets ordförande Charles Michels förslag, i vilket marginalerna var 26 miljarder euro.
Enligt TT skulle det nya förslaget inte slå mot länder som vill som vill slå vakt om EU:s jordbruks- och regionalstöd, och som inte heller är nöjda med Michels förslag.
Opinion EU:s budget bör hållas stram för att värna de svenska skattebetalarnas pengar, men vad pengarna går till är minst lika viktigt, skriver tre toppmoderater på Expressens debattsida. De vänder sig emot föreslagna nedskärningar gällande gränsbevakningen och på Europol.
”De är helt orimliga sett till de problem med migration och brottslighet som vi har inom Europa”, skriver M-politikerna som riktar kritik mot regeringen i samtalen om EU-budgeten och slår fast att man på hemmaplan misslyckats med att upprätthålla lag och ordning i Sverige.
”Dessa misstag får nu inte upprepas i budgetförhandlingarna inom EU.”
Sverige ger 40 miljoner kronor i riktat stöd som ska gå till flyktingar i Idlib-provinsen i Syrien. Det uppger biståndsminister Peter Eriksson (MP) för DN.
– Flyktingarna där, nu uppemot 1,1 miljon människor, utgörs av civila som riskerar att bli utsatta för detta krigs kanske värsta massaker och blodsutgjutelse, säger Eriksson.
Stödet går via Ocha, FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp. Enligt Eriksson är det Sverige, Tyskland och ytterligare några till länder som nu bidrar med mest pengar.
Det som just nu pågår i Syriens Idlib-provins är en ”humanitär mardröm” som måste få ett slut. Det säger FN:s generalsekreterare António Guterres enligt AFP.
– Budskapet är tydligt: Det finns ingen militär lösning på krisen i Syrien. Den enda lösningen är politisk, säger Guterres, dock utan att konkretisera hur våldet ska upphöra.
Sedan den 1 december beräknas 900 000 människor, varav med än hälften barn, tvingats på flykt. 2,8 miljoner människor i Syrien är i behov av humanitärt bistånd.
FN varnar för att striderna i nordvästra Syrien kommer att ”sluta i blodbad” och vädjar återigen till eldupphör. Samtidigt förnekar ryska regeringen rapporterna om hundratusentals på flykt i regionen, rapporterar Reuters.
Den senaste offensiven i de nordvästra regionerna Aleppo och Idlib har tvingat drygt 900 000 civila på flykt, de flesta kvinnor och barn. Runt 170 000 av dessa saknar tak över huvudet, skriver AFP.
Vid midnatt lokal tid stängde slutligen vallokalerna i parlamentsvalet i Iran, sex timmar efter utsatt tid, skriver AFP. Stängningen försköts om och om under kvällen med hänvisning till att alla skulle hinna rösta.
Landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei inledde valdagen med att lägga den allra första rösten och samtidigt uppmana folket att utnyttja sin röst.
Ändå såg valdeltagandet ut att bli lågt, vilket anses gynna de konservativa krafterna i landet.
Resultatet väntas presentas på söndag.
Dagens val i Iran ser ut att leda till att konservativa anhängare till ayatolla Ali Khamenei stärker sin makt i parlamentet, skriver Reuters.
Parlamentsvalen i Iran är hårt styrda och i år fick omkring hälften av de cirka 15 000 personer som anmält sig nej till att ställa upp.
De 290 ledamöterna i majlis, parlamentet i Teheran, har en begränsad makt. Men en konservativ majoritet i parlamentet kan spela en viktig roll när landet nästa år ska välja ny president.
Irans president Hassan Rouhani kommer från en mer pragmatisk fraktion och har vunnit de två senaste presidentvalen med löftet att öppna upp Iran mer mot omvärlden.
Tidigt på fredagsmorgonen öppnade vallokalerna i Iran som i dag går till parlamentsval, rapporterar flera internationella medier.
De senaste månaderna har präglats av en stor turbulens i landet och valdeltagandet väntas bli lågt. Landets ledning verkar oroad över det stora allmänna missnöjet, och vädjar till befolkningen att gå till valurnorna på fredagen.
– Vänd inte valet ryggen. Låt oss ha ett högt deltagande, sa president Hassan Rohani under januari.
Omkring 58 miljoner iranier är berättigade att rösta i valet.
Flera oppositionspartier kräver att försvarsberedningen återuppstår om de ska delta i förhandlingar om försvaret, skriver TT.
M, KD och SD vill att beredningen kallas in igen och även C och L, som gjort upp med regeringen om anslaget fram till 2025, vill att det ska ske.
– Det är ett krav, säger Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson för M, till TT.
Försvarsminister Peter Hultqvist vill dock inte ge något svar på om beredningen ska återuppstå, rapporterar DN. Tidningen skriver också att Försvarsmakten nu stoppar återanställning av officerare och civil personal på grund av att man överskridit anslaget för 2019.
Fem av åtta riksdagspartier står bakom ett krav på att försvarsberedningen kallas in inför höstens försvarsbeslut, skriver DN. Kravet kommer efter det sista mötet i den analysgrupp som bland annat visat att bara halva den planerade försvarsupprustningen som är planerad mellan 2021–25 kan genomföras.
Försvarsberedningen skulle, till skillnad från analysgruppen kunna ta del av sekretessbelagt material. Försvarsminister Peter Hultqvist vill dock inte ge något besked om den kommer att kallas in eller inte.
M, SD, KD, C och L står bakom kravet.
