Hem
Bilder från coronaåret som gått. (TT)

2020: Året då pandemin fick världen att stå still

Ingenting har varit sig likt sedan coronaviruset spreds över världen i början av 2020. Från ett okänt lungvirus i Kina i mitten av januari till nedstängningar, stängda gränser och alarmerande dödssiffror inom loppet av ett par månader.

Sverige, och inte minst statsepidemiolog Anders Tegnell, har fått mycket uppmärksamhet världen över på grund av den avvikande coronastrategin.

Omni har sammanfattat de viktigaste händelserna.

En sjuksköterska gråter när hon pratar om situationen på sjukhuset i Wuhan där hon jobbar, 13 februari, 2020. (TT NYHETSBYRÅN)

Myndigheterna i Wuhan larmar om nytt okänt lungvirus

När nyårsklockorna ringer in det nya året 2020 har det första larmet om en ny okänd sorts lunginflammation precis kommit från hälsomyndigheterna i Wuhan i Kina.

Senare ska det bli känt att patienter burit på viruset så tidigt som i november 2019, men till att börja med handlar rapporterna om ett misstänkt utbrott på en matmarknad som sålde levande djur.

Den 11 januari bekräftas det första dödsfallet och den 23 januari sätts hela Wuhan i karantän. Vid det här laget har nyheten om viruset spridit sig globalt och världen ser på med fasa när Kina bygger upp nya sjukhus i rekordfart.

Intensivvårdssjuksköterska tar hand om patient/Illustrationsbild. (Björn Larsson Rosvall /TT / TT NYHETSBYRÅN)

Första svenska bekräftade fallet av covid-19

Till slut når det nya coronaviruset Sverige. En kvinna i 20-årsåldern som besökt Wuhan bekräftas den 31 januari som det första svenska fallet av covid-19. Hon isoleras på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping efter att ha börjat känna av symptom.

Hon insjuknar ett par dagar efter att hon landat på Landvetter flygplats i Göteborg. Men Folkhälsomyndigheten och Jönköpings smittskyddsläkare bedömer att hon inte är smittsam när hon reser med buss till Jönköping.

Läkare behandlar en covid-sjuk patient på sjukhuset Maggiore i Parma i norra Italien. (Domenico Stinellis / TT NYHETSBYRÅN)

Italien blir pandemins epicentrum

I slutet av februari tar spridningen av viruset fart i norra Italien. Den 21 februari stängs skolor, barer och andra allmänna platser i tio norditalienska städer, men åtgärderna kommer alltför sent. Antalet smittade och döda fortsätter att öka kraftigt och i slutet av mars dör runt 1 000 personer per dag i Italien, samtidigt som italienarna sjunger från sina balkonger för att hålla modet uppe under karantänen.

Bergamo i den norditalienska regionen Lombardiet har blivit coronapandemins absoluta mittpunkt och bilder som kablas ut över världen visar sjukhuskorridorer överfulla med patienter och personal som varnar andra länder: inse allvaret och stäng ner, annars riskerar ni att drabbas av samma öde.

Illustrationsbild. (Matthias Schrader / TT NYHETSBYRÅN)

Skidort i Tyrolen blir en europeisk smitthärd

Den österrikiska skidorten Ischgl blir i början av mars en smitthärd för viruset. Semesterfirare från bland annat Tyskland, Danmark, Norge och Sverige tar med sig smittan hem från det som ibland kallas ”Ibiza på snö”.

Under hösten stäms lokala myndigheter av tusentals personer efter anklagelser om att smittan på orten tonades ner av för att inte skrämma bort turister.

Flygplan på Arlanda/Illustrationsbild. (Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Smittspridningen tar fart efter svenska sportlovet

Antalen bekräftade coronafall i Sverige ökar stadigt i början av mars när många svenskar återvänder från utlandsresor i samband med sportlovet vecka nio. Värst drabbas Stockholm.

Inledningsvis kopplas spridningen, och åtgärderna, till skidturister som har besökt norra Italien samt personer som varit i Iran, Kina och Sydkorea. Många av dessa fall upptäcks snabbt och åtgärder som smittspårning och isolering vidtas omedelbart. Men enligt en studie som Folkhälsomyndigheten gjort var det snarare resenärer från USA, Storbritannien och Frankrike, där det redan pågick samhällsspridning, som spred smittan i Sverige.

Det första kända svenska dödsfallet sker den 11 mars då en covidsjuk patient på Karolinska universitetssjukhusets intensivvårdsavdelning i Huddinge dör.

Statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens första av många pressträffar om coronaläget i Sverige, 26 februari. (Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Reseavrådan och besöksförbud: ”Stormen är här”

När 18 personer dör i Region Stockholm under ett och samma dygn konstaterar hälso- och sjukvårdsdirektören Björn Eriksson 26 mars ”att stormen är här”. Det innebär att antalet dödsfall i regionen fördubblas på ett dygn.

Veckan före hade Folkhälsomyndigheten utfärdat riktlinjer om att undvika icke nödvändiga resor inom Sverige.

– Det är bra att vi kan hålla spridningen i olika takt i landet, sa statsepidemiolog Anders Tegnell den 19 mars.

Den 31 mars införs besöksförbud på äldreboenden över hela landet.

Anders Tegnell intervjuas av CNN:s Christiane Amanpour. (CNN)

Sveriges coronastrategi blir en världsnyhet

Under mars införs hårda restriktioner och skolstängningar i land efter land i Europa, men inte i Sverige. Att det lilla landet i norr valt en annan väg blir snabbt en världsnyhet och den svenske statsepidemiologen Anders Tegnell får ta emot både kritik och hyllningar.

Även i Sverige rasar en intensiv debatt om Folkhälsomyndighetens och regeringens agerande. Den 26 mars skriver en stor grupp svenska forskare ett brev till regeringen där de kräver striktare åtgärder för att kontrollera virusspridningen och debatten kommer att fortsätta året ut.

Två äldre personer håller hand/Illustrationsbild. (Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Smittan tar grepp om äldreboenden

I mitten av april konstaterar statsepidemiolog Anders Tegnell att cirka hälften av dödsfallen i Stockholm sker på äldreboenden, vilket han menar är ”det stora problemområdet”.

Vid den tidpunkten finns bekräftad covidsmitta på äldreboenden i samtliga län i landet, förutom på Gotland. Av de då totalt 1 333 dödsfallen i Sverige inträffar ungefär en tredje på äldreboenden.

Den 14 april rapporteras 155 coronarelaterade dödsfall under ett och samma dygn, vilket är den högsta siffran under hela den första vågen i våras.

Coronainformation på flera olika språk på en glasruta på Järvafältet norr om Stockholm. (Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Utlandsfödda drabbas hårt av coronaviruset

Redan i mars larmar svensksomaliska läkarföreningen om att personer med somalisk bakgrund var överrepresenterade i dödsfallen. En studie som publiceras i juli visar en överdödlighet på 220 procent för medelålders personer födda i Irak, Somalia och Syrien.

Motsvarande siffra för jämåriga födda i Sverige, EU eller Nordamerika var minus en procent. Enligt folkhälsoprofessorn Kristina Jakobsson är det inte själva födelselandet som är intressant.

– Däremot sammanfaller det mycket nära med den boendesegregation vi har, säger hon till GP.

Smittskydd Stockholms statistik visar att tre gånger fler insjuknande i covid-19 i stadsdelarna i Järva jämfört med övriga Stockholm.

Donald Trump anländer till sjukhuset Walter Reed. (Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN)

Trump testar positivt för viruset – läggs in på sjukhus

Den 2 oktober meddelar USA:s president Donald Trump att han och hustrun Melania har testat positivt för covid-19. Nyheten slår ner som en bomb mitt under valrörelsen, som redan domineras av den skenande smittspridningen i landet. Den växer ytterligare i styrka när Trump flygs till sjukhus med helikopter senare samma dag.

Presidenten får flera behandlingar på sjukhuset Walter Reed, och när han skrivs ut några dagar senare uppmanar han amerikanerna att inte vara rädda för viruset.

En bild från Perus huvudstad Lima. (Rodrigo Abd / TT NYHETSBYRÅN)

Latinamerika plågas av höga dödssiffror

Central- och Sydamerika blir under året två av de allra värst drabbade regionerna av viruset. En kombination av ojämlikhet, bristfälliga sjukvårdssystem och otillräckliga politiska åtgärder gör att smittan får fäste och orsakar många dödsfall i flera av regionens länder.

I slutet av 2020 har länder som Peru, Argentina, Mexiko, Brasilien och Chile bland de högsta dödssiffrorna i världen, per capita.

90-åriga Margaret blir först i världen att ta Pfizers vaccin

Margaret Keenan får den första sprutan av Pfizers och Biontechs vaccin. (Jacob King / TT NYHETSBYRÅN)

Efter ett enormt globalt forskningsrace blev Pfizers och Biontechs vaccin det första som godkändes av myndigheter i väst och den 8 december inleddes de första vaccinationerna med vaccinet i Storbritannien.

Den första sprutan fick en nöjd Margaret Keenan, som sa att det var den bästa tidiga födelsedagspresenten hon kunde tänka sig till sin kommande 91-årsdag.

– Det betyder att jag äntligen kan se fram emot att träffa familj och vänner igen efter att ha varit ensam större delen av året, sa Keenan.

Senare godkändes vaccinet även i USA och i EU, och den 27 december väntas vaccinationer påbörjas även i Sverige.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen