Opinion Polisförbundets ordförande Lena Nitz vill att namnet tas bort på polisernas tjänstelegitimation och ersätts med ett nummer för att minska polisers utsatthet, skriver hon på SvD Debatt.

Nitz tar upp att förbundet vill gå ett steg längre än Polismyndigheten som föreslagit att bara efternamnet ska få finnas på legitimationen.

”På så sätt skyddas individens identitet utan att samhällets behov av att kunna identifiera enskilda poliser försvinner”, skriver hon.

Nitz betonar att polisers utsatthet är mycket mer än en intern arbetsmiljöfråga för Polismyndigheten.

”En starkare, mindre utsatt poliskår kommer att stå bättre rustad att hjälpa och skydda andra”, skriver hon.

Kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki tror inte att förslaget om slopade preskriptionstiden för sexualbrott mot barn kommer att avskräcka gärningsmän, säger han till Ekot. Sarnecki menar att signaleffekten inte har någon påverkan på personer som förgriper sig på barn.

– Förövarna är mycket väl medvetna om att de begår en grovt brottslig handling och att de kan straffas för det, men de gör det ändå. Det betyder att de är väldigt svåra att avskräcka. De är heller inte särskilt rationella, säger han.

Även Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen, JO, är kritiska till förslaget.

Regeringen vill att preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn ska tas bort, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– En gärningsman ska veta att om du begår ett allvarligt brott mot ett barn så spelar det ingen roll hur lång tid som förflyter för då ska lagens långa arm kunna nå dig ändå, säger justitieminister Morgan Johansson till Ekot.

Samtliga partier i riksdagen stöder förslaget men både Justitieombudsmannen och Advokatsamfundet är kritiska eftersom de menar att det blir förvirrande om det skapas för många undantag. Förslaget väntas träda i kraft i april 2020.

Wall Streets ledande index föll något på onsdagen efter gårdagens solida uppgångar. Starka kvartalsrapporter överskuggades av ny handelsoro och svaga makrosiffror, skriver CNBC.

Vid stängning stod huvudindexen så här:
• S&P 500: −0,2 procent
• Nasdaq: −0,3 procent
• Dow Jones: −0,1 procent

Under eftermiddagen släppte USA:s handelsdepartementet statistik över detaljhandeln för september och första gången på sju månader sjönk försäljningen. Nedgången blev 0,3 procent – väntat var en uppgång på 0,3 procent. Statistiken ökar oron för att den inbromsning som synts i industrin nu sprider sig till den bredare ekonomin, skriver CNBC.

På handelskrigsfronten rapporterade WSJ att det finns frågetecken kring hur mycket jordbruksprodukter Kina egentligen åtagit sig att köpa från USA och hur länge köpen ska pågå. Bloomberg skrev samtidigt att Kina vill att USA drar tillbaka tullar innan köpen påbörjas. Donald Trump uppgav under kvällen att detaljerna i fas ett-avtalet nu sätts på pränt.

På bolagssidan steg Bank of America 1,5 procent efter att ha redovisat högre intäkter och vinst än väntat i det tredje kvartalet. United Airlines lyfte 2,1 procent efter att ha klått estimaten och höjt helårsprognosen.

GM:s aktie steg 1,1 procent efter att facket UAW och arbetsgivaren kommit överens om ett preliminärt avtal som kan betyda slutet för den över fyra veckor långa strejken som uppges ha kostat fordonsjätten 2 miljarder dollar.

United Health som rusade över 8 procent på gårdagens rapport rekylerade ner med 0,7 procent. Johnson & Johnson gick bäst av storbolagen på Dow och steg 1,8 procent efter att en domstol upphävt beslutet om en bot på motsvarande drygt 1 miljard kronor efter puderskandalen.

Sämst av storbolagen gick energijätten Exxon Mobil som tappade 1,7 procent.

Tesla steg för åttonde dagen i rad, vilket var första gången det hände sedan i januari 2013, skriver Market Watch. Aktien lyfte 0,7 procent.

Efter börsstängningen i kväll väntades Netflix och IBM släppa sina kvartalsrapporter.

Stockholmsbörsens breda index stängde på en ny rekordnivå på onsdagen medan storbolagslistan klättrade till femmånadershögsta. Så här såg det ut vid stängning:
• OMXSPI: +0,1 procent
• OMXS30: +0,4 procent
Bland storbolagen syntes endast måttliga rörelser inför rapportfloden som drar igång på allvar i morgon när Ericsson, Telia och Tele2 visar korten. Getinge toppade OMXS30 med en uppgång på 2,2 procent medan Ericsson steg 0,7 procent. Tele 2 parkerade i botten och tappade 0,9 procent.

Några mindre bolag smygstartade rapportsäsongen på onsdagen. Bland annat redovisade investmentbolaget Traction en nettoförlust på 80 miljoner kronor medan modebolaget Venue Retail Group vände till vinst. VRG:s bruttomarginal försämrades dock och aktien backade 1 procent medan Traction var ner 1,3 procent.

Solenergibolaget Soltech klättrade 4,1 procent sedan dess samägda bolag i Kina, Asre, tecknat en order värd 218 miljoner kronor.

Kepler Cheuvreux har uppdaterat sin syn på fastighetssektorn och sänkt rekommendationerna för Atrium Ljungberg, JM och Klövern. Aktierna backade mellan 1,6 och 3,8 procent.

Nikkei 225 fortsatte på onsdagsmorgonen att stiga tydligt, i likhet med gårdagens utveckling. I övrigt var ledande index mer eller mindre upp och vid stängning såg bilden ut som följer:

• Nikkei: +1,2 %
• Shanghai: −0,4 %
• Shenzhen: -0,3 %
• Hongkong: +0,6 %
• Kospi: +0,7 %

Wall Street stängde uppåt på tisdagskvällen, stärkt av bolagsrapporter och uppgifter om att brexitfrågan kan få en potentiell lösning redan i dag, skriver Reuters.

Nyhetsbyrån noterar att den japanska yenen stärkts något mot den amerikanska dollarn, vilket hjälpte Nikkei 225 att stiga.

I Hongkong fortsatte oroligheterna på onsdagen, och CNBC rapporterar att ledaren Carrie Lam blev överröstad av politiska motståndare när hon försökte hålla sitt årliga tal i parlamentet.

Samtidigt fortsatte handelsfrågan mellan USA och Kina att bubbla. I går rapporterade Bloomberg att Kina kan få svårigheter att köpa amerikanska jordbruksvaror för 50 miljarder dollar årligen – om man inte tar bort sina hämndtullar. För att göra det kräver Peking att Donald Trump gör detsamma, uppgav källor för nyhetsbyrån.

Antalet barn under fem år som dör har nästan halverats sedan år 2000. Det framgår av en ny sammanställning som publiceras i tidskriften Nature.

5,4 miljoner barn under fem år dog under 2017, jämfört med 10 miljoner år 2000.

Förklaringen till förbättringen är olika beroende på var man tittar. I Rwanda har en utvidgad sjukvårdsförsäkring och en satsning på fler vårdanställda i de fattigaste regionerna lett till en dramatisk förändring. I Nepal och Peru har ett minskat inkomstgap lett till en minskad barnadödlighet, skriver AFP.

Orsaken till att barn under fem år dör varierar beroende på när dödsfallen sker, skriver forskarna bakom den stora genomgången av barnadödligheten i världen.

För barn under ett år är för tidig födsel den vanligaste dödsorsaken. För barn mellan 2 och 4 år är malaria och lung- och diarrésjukdomar vanligast, skriver AFP.

Barnadödligheten varierar stort mellan olika regioner och länder. I Santa Clara på Kuba dog 4 barn på 1 000 år 2017. I den nigerianska regionen Garki var den siffran 195 per 1 000 barn.

Sjukhusen i Västerås och Köping ställer in alla sina planerade operationer på grund av att det saknas sjukvårdsmateriel, rapporterar SVT Nyheter Västmanland.

– För att vi ska kunna vidmakthålla en katastrofmedicinsk beredskap kommer vi endast genomföra operationer som är akuta och inte kan anstå på grund av medicinska skäl, säger Liselott Sjöqvist, biträdande sjukhusdirektör i Region Västmanland, i pressmeddelandet som SVT tagit del av.

Materielproblemet är något som har drabbat flera regioner och handlar om att de nyligen bytt till en och samma leverantör, Apotekstjänst AB.

Region Västmanlands stabsläge kvarstår.

Företaget Apotekstjänst har inte lyckats leverera tillräckligt med materiel till sjukhusen i fem regioner eftersom de fått in fler ordrar än vad som angetts i avtalet. Det säger företagets talesperson Eric Aronson till TT.

Enligt honom har det kommit in beställningar via mejl och telefon när det egentligen ska gå genom ett it-system. Ordrarna måste då hanteras manuellt.

Nu har man bland annat kallat in dubbelt med personal för att lösa problemet.

– Verksamheten här ute på lagret i Uppsala pågår dygnet runt, säger Aronson.

Akademiska sjukhuset i Uppsala ställer in alla planerade operationer även under torsdag och fredag på grund av materielbristen, enligt ett pressmeddelande från Region Uppsala. Bara akuta operationer genomförs.

– De leveranser vi har fått täcker tyvärr inte behovet för att både bedriva vård i normal omfattning och ha beredskap för akuta händelser som olyckor, säger chefsläkare Göran Günther.

Materielproblemen inom Region Uppsala och flera andra regioner började i förra veckan. De har alla bytt till en och samma leverantör nyligen. Sedan i fredags har alla operationer som inte varit akuta på Akademiska ställts in.