”Globaliseringens bakslag har fått politiskt fäste”
Protektionism har blivit en central fråga i den amerikanska valrörelsen. Efter Bernie Sanders oväntade vinst i Michigan och Donald Trumps framgångar frågar sig New York Times Paul Krugman om motståndet till globaliseringen nu fått sitt politiska genomslag. Han syftar på att de respektive partiernas kandidater enas i attacker mot internationella handelsavtal.
Även Wall Street Journals Greg Ip gör ett nedslag i diskussionen.
”När Trump nu närmar sig nomineringen som Republikanernas presidentkandidat med löften om åtgärder mot utländska konkurrenter så bör omvärlden ta i beaktande den extraordinära makt som en president har att styra landet i en protektionistisk riktning”, skriver han.
bakgrund
Protektionism
Wikipedia (sv)
Protektionism är ett begrepp inom handelspolitiken. Protektionism går ut på att på olika sätt skydda varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder. För att skydda sig kan landet använda en hel rad åtgärder, så kallade handelshinder, som importavgifter, tullar, registreringsavgifter, importkvoter med mera. Motsatsen till protektionism är frihandel.
Protektionism kan också handla om att utestänga gästarbete eller begränsa arbetskraftsinvandring.
bakgrund
Globalisering
Wikipedia (sv)
Globalisering är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att världens länder knyts närmare varandra. I allmänt språkbruk har Globalisering kommit att syfta på den ekonomiska integrationen mellan olika nationella ekonomier .
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
