President Emmanuel Macron och Alexis Tsipras. (LUDOVIC MARIN / AFP)

Tsipras: Högerextremism är krisens största fara

Trots att Grekland ansträngts hårt i och med flyktingsituationen i EU menar premiärminister Alexis Tsipras att det inte är flyktingarna som är problemet. Det framgår av en intervju med Financial Times.

– Populisterna och extremhögern som vinner mark i migrationsfrågan, det är faran med flyktingkrisen, säger Tsipras, bland annat med hänvisning till den nyvalda italienska regeringens motvilja att kompromissa.

Utan att sticka under stol med att Grekland har mycket kvar innan landet betalat igen för skuldkrisåren kallar han Grekland för ”EU:s stabila pelare i en orolig region”.

– Från att ha varit en del av problemet i Europa är vår viktigaste bedrift att ha blivit en del av lösningen, säger han.

bakgrund
 
Alexis Tsipras
Wikipedia (sv)
Alexis Tsipras (grekiska: Αλέξης Τσίπρας), född 28 juli 1974 i Aten, är en grekisk vänsterpolitiker. Han blev Greklands premiärminister 26 januari 2015 och meddelade sin avgång 20 augusti samma år. En månad senare, 21 september 2015, återkom han som landets premiärminister. Han är partiledare för det grekiska partiet Syriza sedan 2009. Tsipras var det Europeiska vänsterpartiets kandidat till posten som Europeiska kommissionens ordförande inför Europaparlamentsvalet 2014. I nyvalet i Grekland som hölls den 25 januari 2015 blev Syriza största parti med 36 procent av rösterna och 149 mandat i parlamentet.
bakgrund
 
Grekiska skuldkrisen
Wikipedia (en)
The Greek government-debt crisis (also known as the Greek Depression) was the sovereign debt crisis faced by Greece in the aftermath of the financial crisis of 2007–08. Widely known in the country as The Crisis (Greek: Η Κρίση), it reached the populace as a series of sudden reforms and austerity measures that led to impoverishment and loss of income and property, as well as a small-scale humanitarian crisis. The Greek crisis started in late 2009, triggered by the turmoil of the Great Recession, structural weaknesses in the Greek economy, and revelations that previous data on government debt levels and deficits had been underreported by the Greek government. This led to a crisis of confidence, indicated by a widening of bond yield spreads and rising cost of risk insurance on credit default swaps compared to the other Eurozone countries, particularly Germany. The government enacted 12 rounds of tax increases, spending cuts, and reforms from 2010 to 2016, which at times triggered local riots and nationwide protests. Despite these efforts, the country required bailout loans in 2010, 2012, and 2015 from the International Monetary Fund, Eurogroup, and European Central Bank, and negotiated a 50% "haircut" on debt owed to private banks in 2011, which amounted to a €100bn debt relief. After a popular referendum which rejected further austerity measures required for the third bailout, and after closure of banks across the country (which lasted for several weeks), on June 30, 2015, Greece became the first developed country to fail to make an IMF loan repayment. At that time, debt levels had reached €323bn or some €30,000 per capita.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen