Ann Linde. (Claudio Bresciani/TT)

Linde hoppas Sverige och Finland går med redan i år

Utrikesminister Ann Linde (S) räknar med att Sverige och Finland blir medlemmar i Nato samtidigt, och hon hoppas fortfarande att det sker innan nyår, skriver TT.

I morgon kommer ytterligare ett Natoland att deponera sin ratificering och då återstår bara två: Turkiet och Ungern. Ungern väntas göra det under hösten, men Turkiet har en bit kvar då landets regering först måste lägga fram ett sådant förslag till parlamentet.

– Där fortsätter man att säga att man först vill se konkreta resultat av den trilaterala överenskommelsen. Och det är det vi arbetar med, säger Linde.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har öppnat för att bara godkänna Finlands ansökan, men Linde poängterar att Sverige och Finland bestämt att man ska gå hand i hand.

bakgrund
 
Nato
Wikipedia (sv)
Nordatlantiska fördragsorganisationen (förkortat Nato efter det engelska namnet North Atlantic Treaty Organization), även känd som Atlantpakten eller Atlantpaktsorganisationen, är en mellanstatlig militär allians mellan 30 stater i Europa och Nordamerika. Natos syfte är att arbeta för och säkerställa fred och säkerhet i medlemsstaterna. Samarbetet regleras genom nordatlantiska fördraget som undertecknades den 4 april 1949 och trädde i kraft den 24 augusti 1949. Den viktigaste beståndsdelen i samarbetet är den kollektiva försvarsklausulen i artikel 5 i fördraget, som föreskriver att ett väpnat angrepp på någon av medlemsstaterna i Europa eller Nordamerika ska betraktas som ett angrepp mot dem alla och att en attackerad medlemsstat följaktligen ska bistås av övriga medlemmar.Ursprungligen var Nato främst en politisk sammanslutning, men i och med Koreakriget, som inleddes i juni 1950, byggdes en militär struktur upp. Natos förste generalsekreterare Lord Ismay yttrade att organisationens mål var att ”hålla Sovjetunionen ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”. Under kalla kriget rådde periodvis tvivel angående styrkan i förhållandet mellan de europeiska staterna och USA, tillsammans med tvivel angående trovärdigheten rörande Natos försvar gentemot en eventuell sovjetisk invasion. Dessa tvivel ledde bland annat till att Frankrike utvecklade egna kärnvapen. Efter Berlinmurens fall 1989 uppstod vänligare relationer mellan Nato och tidigare potentiella fiender i öst, inklusive en tillfällig förbättring av relationen med Ryssland. I mars 1999 respektive mars 2004 välkomnades totalt tio nya medlemmar, varav tre hade varit en del av Sovjetunionen och ytterligare sex hade varit en del av Warszawapakten.

Gå förbi betalväggar!

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen