Joseph Stiglitz. (TT)

Stiglitz: Euron har inte uppnått något av målen

Grunden till Europas problem är ingenting annat än EU:s gemensamma valuta, euron. Det skriver den Nobelprisade nationalekonomen Joseph Stiglitz i sin nya bok ”The Euro and Its Threat to the Future of Europe”. The Guardian har publicerat ett långt utdrag från boken, där Stiglitz kallar den gemensamma valutan för ett misstag. Han menar att det var dumt av unionen att baxa igenom valutan utan att ha ställt upp grundregler för hur man hanterar medlemsländernas olika ekonomiska strukturer på ett effektivt sätt.
Tanken med den gemensamma valutan, skriver han, var dels att underlätta handel och allokering av resurser, dels att visa på den politiska integrationen inom EU.
”Euron har misslyckats med att uppnå båda de huvudsakliga målen välstånd och politisk integration: Dessa mål är nu mer avlägsna än de var innan eurozonen skapades”, skriver han.

bakgrund
 
Joseph Stiglitz fick Nobelpriset i ekonomi 2001
Wikipedia (sv)
Joseph Eugene Stiglitz, född 9 februari 1943 i Gary, Indiana, är en amerikansk nationalekonom. Stiglitz har bland annat varit ekonomisk rådgivare åt Bill Clinton mellan 1993 och 1997 och efter det chefsekonom och vice ordförande på Världsbanken fram till 2000. Han mottog 2001 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med George Akerlof och Michael Spence "för deras analys av marknader med asymmetrisk information" (som exempel ges försäkrings- och kreditmarknaderna och utvecklingsekonomier). Stiglitz gav 2002 ut boken Globalization and its discontents (Globaliseringen och dess kritiker) där han framför stark kritik mot främst Internationella valutafonden och dess misslyckande med att bekämpa global fattigdom. Uppföljaren 2006 heter Making globalization work (Fungerande globalisering), där han skisserar upp hur globaliseringen kunde fungera bättre. År 2001 utnämndes han till hedersdoktor vid Karlsuniversitetet i Prag.
bakgrund
 
19 EU-länder har euron som valuta i dag
Wikipedia (sv)
Euro (€) (uttal: ['ɛvrʊ] eller [ˈɛuɾʊ],) är sedan den 1 januari 1999 den gemensamma valutan i euroområdet, bestående av 19 av Europeiska unionens medlemsstater, samt den valuta som används av Europeiska unionens institutioner. Eurosystemet, bestående av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna inom euroområdet, ansvarar för utgivningen av euro, som sedan den 1 januari 2002 existerar kontant i form av eurosedlar och euromynt. De medlemsstater som har euron som valuta är Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Euron utgör således officiellt betalningsmedel för cirka 340 miljoner människor och euroområdet är en av världens största ekonomier. Därutöver har de europeiska mikrostaterna Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten euron som valuta genom monetära avtal med unionen, medan Kosovo och Montenegro har euron som valuta utan några monetära avtal. Euron har också en stor internationell betydelse som handels- och reservvaluta och som ankare för att stabilisera nationella valutor. Detta gör euron till en av världens viktigaste valutor jämte den amerikanska dollarn. Eurosamarbetet och dess politiska och ekonomiska effekter har varit föremål för omfattande diskussioner och utgör en kontroversiell fråga i vissa delar av unionen. Kritiker hävdar bland annat att en gemensam valuta hindrar medlemsstaterna från att bedriva en självständig monetär politik och att de monetära besluten hamnar alltför långt ifrån medborgarna, medan förespråkarna hävdar att samarbetet utgör en viktig del i den europeiska integrationen och gynnar den europeiska ekonomin genom ökad handel.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen