El Niño hotar pingvinerna på Galapagos – fisken flyr

Havsvattnet runt Galapagosöarna är flera grader varmare än normalt. Fisken simmar till svalare vatten och det har gjort att de unika pingvinerna på ögruppen får allt svårare att hitta mat.

Undernärda pingviner är bara ett tecken på hur den globala uppvärmningen i samspel med väderfenomenet El Niño hotar ekosystem och arter.

I juli i år registrerade forskare en vattentemperatur på 26 grader runt Galapagosöarna. Det är flera grader varmare än normalt. Årets El Niño inleddes under försommaren och väderfenomenet väntas nå sin kulmen runt årsskiftet, men redan nu har pingvinerna på öarna svårt att hitta mat.

Med ökade temperaturer söker sig fiskarter längre ut i havet i jakt på kallare vatten, vilket lämnar pingvinerna utan tillräckligt med föda. Det innebär att energin inte räcker till för ruggning och reproduktion.

– Det är ett hot mot pingvinerna. Populationerna minskar för att det inte finns någon mat, säger expeditionsledare Aura Banda, som var med vid forskningsresan i juli, till tidningen Mongabay.

Arten var hotad redan sedan innan. Totalt uppskattas det finnas runt 2 000 individer kvar. Aura Banda berättar att de vid expeditionen i sommar hittade en död ung pingvin.

– Den var underviktig, troligen svalt den ihjäl. Senare fick vi rapporter om ytterligare tre fall. Jag tror att El Niño definitivt kommer att påverka dem, vissa individer kommer inte att överleva.

Galapagos har med sitt rika djur- och växtliv alltid lockat forskare och biologer. 80 procent av arterna är endemiska, alltså unika, för ögruppen och Charles Darwin utvecklade sin evolutionsteori efter ett besök där 1835.

Men öarna, som ligger ungefär 100 mil utanför Ecuadors kust, är också i centrum för El Niño. Det är i den här delen av Stilla havet som väderfenomenet tar sin början ungefär vart 2–7 år, när avtagande vindar låter varmt vatten spridas österut, med ökade havstemperaturer till följd.

Uppvärmningen av ytvattnet påverkar människor över hela jorden, med extremväder och ändrade nederbördsmönster. På samma sätt som pingvinerna ses som ett tidigt tecken på vad som är på väg att hända med ekosystemet på Galapagos, kan ögruppen lära oss mer om vad El Niño kan få för konsekvenser runt om i världen.

Experter varnar för att den aktuella versionen av väderfenomenet kan bli den starkaste som någonsin har uppmätts och de tecken som kan ses redan nu skvallrar om vad vi kan vänta oss längre fram.

El Niño väntas kulminera under oktober–februari med ytterligare temperaturökningar i havet, som riskerar leda till såväl torka och skogsbränder som skyfall och översvämningar i olika delar av världen. De senaste 40 åren har väderfenomenet blivit både frekventare och kraftigare och mycket tyder på att det hänger ihop med klimatförändringarna.

Hur djur och växter här reagerar på det förändrade mönstret av väderextremer kan spela en nyckelroll för att forskare ska kunna förstå hur ekosystem på andra platser kan komma att påverkas i framtiden.

Bara på och runt Galapagosöarna påverkas en mängd arter av temperaturökningen under El Niño. Naturliga näringsämnen försvinner från havet, populationerna av flera fiskarter minskar och fåglar och andra djur vars främsta föda är just fisk svälter. Utöver pingviner handlar det om typiska arter för platsen såsom exempelvis Nazcasulaor, blåfotade sulor och havsleguaner.

Flera arter har anpassat sig till mönstret med naturliga temperaturskiftningar. Exempelvis kan leguanerna här krympa sina skelett under El Niño-år för att öka chanserna att överleva. När väderfenomenet är över eller växlar till syskonet La Niña, med kallare temperaturer, växer de till sig igen.

Men i och med klimatförändringarna har utmaningarna blivit större och marginalerna mindre.

Med ett varmare grundklimat och kraftigare versioner av El Niño blir trycket på arterna än hårdare och forskare oroas för att de nya extremerna kommer att leda till att flera arter utrotas under de närmaste decennierna.

– Det går alltid upp och ner med El Niño-La Niña-cykeln. Det sker en nästan total kollaps av det marina ekosystemet under El Niño och den kommer tillbaka med besked under La Niña. Men hur mycket stress kan ett ekosystem ta?, säger ekologiprofessorn Jon Witman från Brown University, till The Guardian.

Han frågar sig om klimatextremerna kommer att bli så vanliga att ekosystemet slås ut helt och ersätts med ett av lägre produktivitet och mindre biodiversitet.

Det förstås inte bara på Galapagos som ekosystemen hotas. Även i Peru hotas landets enda pingvinart, Humboldt-pingvinen. Populationen har minskat kraftigt de senaste åren, som en följd av fågelinfluensa i kombination med El Niño.

Redan nu har pingviner där setts lämna sina bon i takt med att väderfenomenet värmer havstemperaturen och mängden peruansk anjovis och annan mat minskar.

– Tillgången på föda minskade och när föräldern som stannar kvar i boet med ägget blir för hungrig, så lämnar den. Humboldtpingvinen är en indikatorart och dess misslyckade häckning är ett tecken på att det kommer att bli värre. Det kommer att bli ett riktigt dåligt år för alla sjöfåglar, säger biologen Susana Cardénas till Mongabay.

Enligt en studie som publicerades i augusti förra året påverkar klimatförändringarna i kombination med nya mönster för El Niño i hög grad även insekter som spindlar, skalbaggar och fjärilar.

Det allt mer frekventa och kraftiga väderfenomenet verkar enligt studien orsaka en snabb minskning av både insekternas biologiska mångfald och de ekologiska uppgifter de utför. Arter som tidigare studsade tillbaka när väderförhållandena blev normala igen, kan numera drabbas så hårt att populationen inte klarar att växa till sig igen.

Författarna påpekar att det här inte bara är ett problem för arterna i sig, utan hela ekosystemen, då insekter finns längst ner i näringskedjan och utöver att sköta exempelvis pollinering och nedbrytning av växter, kan påverka förekomsten av andra djur som är beroende av dem.

På ett liknande sätt minskar tillväxten av fytoplankton i haven, vilket får konsekvenser genom hela näringskedjan så att även rovdjur som sjölejon riskerar att svälta.

Stigande havstemperaturer bidrar även till korallblekning, vilket är ett förstadium till koralldöd.

Vill du läsa mer?