Ambassadörer: Sverige bör ta nya steg mot euron

Edinburghbeslutet, även känt som Danmarks fyra undantag och formellt beslut fattat av stats- eller regeringscheferna församlade i Europeiska rådet om vissa problem som Danmark tagit upp såvitt avser fördraget om Europeiska unionen, är ett mellanstatligt beslut som antogs av Europeiska rådet den 12 december 1992. Beslutet var ett resultat av det danska folkets avslag av fördraget om Europeiska unionen i en folkomröstning. För att fördraget skulle kunna träda i kraft krävdes att alla medlemsstater ratificerade det i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser. Därför kunde fördraget inte träda i kraft utan Danmarks godkännande. För att blidka de danska väljarna antogs Edinburghbeslutet, som innebar att Danmark erhöll fyra olika undantag gällande gemenskapsrätten. Dessa undantag rörde unionsmedborgarskapet, den gemensamma valutan, försvarspolitik samt rättsliga och inrikes frågor. Enligt överenskommelsen skulle dessa undantag inte på något sätt påverka varken Danmarks övriga åtaganden eller gemenskapsrättens tillämplighet i övriga medlemsstater. Den påverkade inte heller innehållet i fördraget om Europeiska unionen, eftersom en förändring i fördraget skulle ha inneburit att alla medlemsstater skulle behöva ratificera fördraget på nytt.I en andra folkomröstning röstade en majoritet av danskarna för fördraget om Europeiska unionen, som därmed kunde träda i kraft den 1 november 1993. Samma dag trädde bestämmelserna i Edinburghbeslutet i kraft.