Maria Malmer Stenergard, Ardalan Shekarabi, Ulf Kristersson. (TT)

Debatt: ”Ett angrepp på den svenska modellen”

Regeringens förslag om förändringar av kraven vid offentliga upphandlingar är ett ”angrepp på den svenska modellen”.
Det skriver moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot i finansutskottet på debattplats i Dagens Industri.
Debattörerna vänder sig framförallt mot att det i praktiken krävs kollektivavtal för att få delta i offentliga upphandlingar, och att det skulle missgynna framförallt mindre företag och istället gynna utländska företag där kraven är lägre.
Dessutom är förslaget från civilminister Ardalan Shekarabi alldeles för krångligt, anser både debattörerna och Lagrådet i sin remiss.
”I stället för att göra regelverket ännu mer omfattande, genom krav enligt kollektivavtal, borde civilministern lägga sitt krut på att anpassa regeringens förslag efter Lagrådets kritik. Ett enkelt och tydligt regelverk är det svenska företag behöver. Inte mer krångel”, skriver de.

Läs också

bakgrund
 
Lagen om offentlig upphandling
Wikipedia (sv)
Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) är en lag i Sverige som reglerar köp som görs av myndigheter och vissa andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Lagen baseras på EU-direktiv 2004/18/EG. Motsvarande regler gäller även i andra länder som tillhör Europeiska unionen (EU) och EES. Lagen trädde i kraft 1 januari 2008 och ersatte tidigare lag (1992:1528). För myndigheter och organisationen inom den sk försörjningssektorn gäller istället lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (2007:1092) som är något mindre detaljstyrd. Lagen reglerar i detalj hur myndigheter får agera när de köper (upphandlar) varor, tjänster och entreprenader. Den process som föreskrivs för alla inköp som överstiger ca 505 000 kr är tämligen detaljerad. Myndigheter är enligt lagen skyldiga att annonsera alla inköp som kommer att göras för att intresserade företag skall beredas möjlighet att lämna anbud. De krav som ställs skall vidare tillkännages i ett förfrågningsunderlag. Myndigheter måste lämna ut förfrågningsunderlaget och utvärdera alla anbud eller ansökningar om att få lämna anbud. Utvärderingen skall ske på sakliga grunder, och får inte avvika från den utvärderingsmetod som skall ha tillkännagivits i förfrågningsunderlaget. Utfallet av utvärderingen skall avgöra vem som vinner kontraktet, och detta tillkännages i ett tilldelningsbeslut. Den som lämnat anbud och har invändningar mot sakligheten i myndighetens hantering av upphandlingen kan vända sig till förvaltningsrätten i det län där upphandlingen görs med en begäran om överprövning. Vinnaren av upphandlingen väljs baserat på pris och uppfyllande av ställda krav. Det har ofta varit problem med att man valt leverantörer med undermålig kvalitet. Rättspraxis har blivit så att myndigheter mer eller mindre måste bevisa att kvaliteten kommer att bli dålig för att få välja bort det lägsta anbudet. Lagen gäller för myndigheter och annan verksamhet som finansieras med allmänna medel. Utöver kommuner, landsting och statliga myndigheter innebär det också offentligägda bolag, och vissa andra organisationer som står dessa nära. Undantag görs dock för vissa former av kommersiell och annan verksamhet. Dessutom gäller lagen olika för olika typer av upphandlingar. Tillsynsmyndighet och i viss mån också rådgivande när det gäller hur lagen skall tillämpas var tidigare Nämnden för offentlig upphandling (NOU). Denna nämnd har numera uppgått i Konkurrensverket.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen