Expertpanel: Inget ljus på KD:s kärnfrågor – andras kris en räddningsplanka

Kristdemokraterna har svårt att nå framgång i takt med att partiets kärnfrågor hamnat i skuggan av andra hetare frågor. Det säger statsvetaren Jonas Hinnfors till Omni.

Men, konstaterar statsvetarkollegan Henrik Ekengren Oscarsson, en växande vårdskuld till följd av coronapandemin skulle kunna ge Ebba Busch ett lyft inför nästa ordinarie val. Opinionsläget är inte heller så illa som till exempel för Liberalerna, säger han.

– Eftersom bara ett parti i taget kan vara i kris i den svenska offentligheten njuter KD av att slippa få frågor om fyraprocentspärren.

Omnis expertpanel reder ut.

KD har lyckats inleda samarbetet med SD utan några stora interna konvulsioner, men opinionsmässigt går det inte bra. Socialkonservativa mer nationellt inriktade väljare kan se SD som ett bättre val medan socialkonservativa mer liberalt sinnade väljare kan gå till M. Partiet har svårt att få fokus på sina kärnfrågor. Visst finns sociala- och äldrefrågor, men det återkommande förslaget om att lägga ner regionerna och förstatliga sjukvården har svårt att lyfta. Busch husaffär tar också ljus från sakfrågorna men partiet har varit lojalt.

Efter valet 2018, under den krångliga regeringsbildningsprocessen och tiden därefter, var det primärt KD och Ebba Busch som framstod som det främsta oppositionspartiet. KD tog även initiativ till att samtala med SD vilket betalade sig i opinionsstöd. Men när Moderaterna nu tagit mer plats minskar stödet för KD. Under våren har Busch dessutom synts och hörts i media på grund av en privat fastighetsaffär vilket tagit utrymme från att prata om partiets politik. Sammantaget tycks det ha skadat stödet för partiet. Å andra sidan är KD en självklar del av ett borgerligt regeringsalternativ vilket skapar tydlighet för väljarna och ger partiet självförtroende.

Eftersom bara ett parti i taget kan vara i kris i den svenska offentligheten njuter KD av att slippa få frågor om fyraprocentspärren. Med lugn och ro på den fronten kan partiet stärka sin position i samarbetet med Moderaterna. Huvudmålsättningen just nu är att förbereda partiet för att ta plats i en M/KD-regering som kan hantera potentiella stödpartier: Hur ska krav från L kunna förenas med krav från SD?

Förutom kritik av SD-samarbete har en återkommande öm tå under många år för KD varit abort- och familjefrågor. För en liten grupp svenska väljare är striktare hållning viktig och KD har länge varit det naturliga valet, men minsta förståelse för dessa åsikter skapar utrymme för kritik från andra partier och kan dels blockera partiets opinionsbildning på andra områden, dels oroa potentiella väljare av mer socialliberal typ.

Den svaga punkten för KD handlar om att få med sig partiet på linjen att samarbeta med SD. Det är inte säkert att alla i KD, eller för den delen partiets potentiella väljare oaktat uppskattar den linje partiet nu slagit in på.

Eftersom partiledaren varit i klammeri med rättvisan saknar KD trovärdighet i en av de frågor som sannolikt kommer stå högt på dagordningen i 2022 års val: brottsbekämpning. När det är dags för val kan detta dock vara både förlåtet och glömt.

KD skördar just nu inga framgångar alls i någon särskild sakfråga, men däremot var det naturligtvis en framgång för KD att kunna vara med och rösta ned regeringen.

För somliga väljare associeras KD med frågor som rör äldrevård, men delvis även sjukvård. Det är också dessa frågor partiet helst vill prata om, eftersom det antas kunna gynna dem. Samtidigt har KD vunnit opinionsstöd för närmandet till SD och när de haft en tuffare retorik i frågor om migration och integration.

Så fort KD faller tillbaka på sin sjukvårdskampanj från valet 2018 – ni vet den om olagligt långa vårdköer – känns det fortfarande som det finns en resonansbotten bland välfärdsengagerade högerväljare som överväger röstning på partiet. Den post-pandemiska vårdskulden kan sätta ytterligare ljus på frågan om sjukvårdens framtida finansiering och organisering.

Under Almedalsveckan låter Omni tre experter kommentera de åtta riksdagspartiernas förutsättningar. Lär känna experterna nedan.

Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning berör bland annat partibeteenden och migration, och han deltar ofta i panelsamtal och tv-program om den politiska utvecklingen i Sverige.

Jenny Madestam är statsvetare och universitetslektor vid Södertörns högskola. Hon har bland annat forskat om svenska partier och politiskt ledarskap, och kommenterar återkommande det politiska läget som expert hos Expressen.

Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap. Han är särskilt inriktad mot valforskning och leder i dag det svenska Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Var mellan 2010 och 2017 föreståndare för SOM-institutet.