Experter: M:s kramp har nu släppt – men SD-kraven kan bli Kristerssons akilleshäl

Hur mår egentligen Moderaterna? Ganska bra, om man ska tro experter som Omni talat med. Osäkerheten som följde efter valet 2018 har blåst bort och M har stärkts av att Kristersson trätt fram som Löfvens självklara utmanare.

Hur Sverigedemokraterna villkorar sitt stöd till en M-ledd regering är dock en fråga som hänger löst, menar experterna.

– Vad SD kommer kräva för sitt stöd till M är en akilleshäl, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Omnis expertpanel reder ut.

M mår ganska bra. Opinionssiffrorna har tydligt hämtat sig och de otroligt krampaktiga turerna kring relationen till SD som ledde till Anna Kinberg-Batras avgång och opinionsbildningsosäkerhet har förbytts i en frimodighet om att det nog ska gå att utnyttja SD snarare än att bli utnyttjad. Omsvängningen tycks nu ha landat i att partiet framstår som enat internt. Dessutom har partiet under stor enighet lyckats reformera sitt partiprogram med en tydlig men inte så omfattande återgång till en mer konservativ hållning i kombination med liberalism.

Moderaterna mår ganska bra. Partiet ligger hyfsat till i opinionsmätningar, likaså förtroendet för Ulf Kristersson har ökat. Direkt efter valet 2018 fanns en osäkerhet hos väljarna vad Moderaterna står för, och Kristersson uppfattades som osynlig och otydlig. Partiets fokus på kriminalitet i kombination med att Kristersson har trätt fram som den självklara oppositionsledaren under coronakrisen har stärkt partiet.

Under pandemin har Moderaterna återtagit sin position som det största oppositionspartiet. Efter Liberalernas ”sidbyte” är hotet om en parlamentarism med mittenliberal tyngdpunkt och med C+L som vågmästare i svensk politik tillfälligt avvärjt. Kristersson framstår ånyo som självklar utmanare till statsministerposten. I skrivande stund ser det ut som att ett rödgrönt lag står mot ett blågult.

I grunden finns en osäkerhet kring hur mycket av det liberala arvet M är berett att kompromissa bort i eventuella kommande regeringsförhandlingar. Regeringsfrågan är ett delikat pussel med L på ena sidan som ritar röda linjer för SD-inflytande och på andra sidan pressar SD på. En potentiellt svår fråga är synen på offentlig sektor, skatter osv där SD till viss del ligger till vänster om M, men möjligen har inga politiska motståndare incitament att ta upp det.

Den mest ömma punkten är att Moderaternas tuffare tag vad gäller kriminaliteten är inget som Socialdemokraterna är emot. Likaså är det delvis en svårighet för Moderaterna att gå till val på basis av stöd av Sverigedemokraterna, eftersom Kristersson tidigare så tydligt tagit avstånd från SD. Vad SD kommer kräva för sitt stöd till M, är också en akilleshäl.

Vilken regeringspolitik har väljarna att vänta vid ett eventuellt regeringsskifte? När Alliansen tog makten 2006 visste väljarna inte bara med vilka andra partier M ville regera, utan också hur den förda regeringspolitiken skulle se ut. Vi kommer inte se några gemensamma valmanifest den här gången, och kanske inte ens ett koalitionsavtal efter valet. Kraven på besked om tänkbara kompromisser lär behövas ett bra svar på. Samtidigt behöver förhandsbeskeden vara vaga för att partier ska kunna skaffa sig manöverutrymme inför regeringsförhandlingar efter valet.

Partiet har fört en envis opinionsbildning kring brott och straff. Om det har fått väljare att byta till M är osäkert men det har förmodligen tvingat S att börja fokusera på dess frågor. Man skulle naturligtvis också kunna säga att det är SD som pressat på i denna riktning och att det är de som fått M att ändra sig så tydligt i förhållande till Reinfeldteran. Men det kan också beskrivas som att M lyckats slå sig in på SD:s planhalva här.

Kriminaliteten är den fråga som gynnat Moderaterna men också den tuffare hållningen i migrationsfrågan. Inför valet 2022 vill partiet även prata arbetslöshet, vilket gynnat partiet i tidigare valutgångar.

Mixen av sakfrågor högt på dagordningen är gynnsamma för partier till höger. Moderaterna kan vårda sitt långvariga sakfrågeägarskap i frågor som rör lag och ordning. För partiet gäller att hålla liv i frågor som rör brottsbekämpning under de femton månader som återstår till det ordinarie valet.

Under Almedalsveckan låter Omni tre experter kommentera de åtta riksdagspartiernas förutsättningar. Lär känna experterna nedan.

Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning berör bland annat partibeteenden och migration, och han deltar ofta i panelsamtal och tv-program om den politiska utvecklingen i Sverige.

Jenny Madestam är statsvetare och universitetslektor vid Södertörns högskola. Hon har bland annat forskat om svenska partier och politiskt ledarskap, och kommenterar återkommande det politiska läget som expert hos Expressen.

Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap. Han är särskilt inriktad mot valforskning och leder i dag det svenska Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Var mellan 2010 och 2017 föreståndare för SOM-institutet.