Expertpanelen: Liberalerna mår sämst av alla – Sabuni skördar inga framgångar

Stora problem. Intern splittring. Akut kris. Omnis expertpanel är enig om att Liberalerna är det parti som mår klart sämst och opinionssiffrorna visar att L löper stor risk att åka ur riksdagen.

Statsvetarna Jonas Hinnfors och Jenny Madestam anser att Nyamko Sabuni har svårt att förklara för väljarna varför partiet över huvud taget behövs i politiken.

– Hennes ställning som partiledare är oklar givet situationen, säger Madestam.

Omnis expertpanel reder ut.

L har stora interna problem. Partiledningen har bytt sida vad gäller relationen till SD och en minoritetsgrupp inom partiet ger sig inte och förefaller inriktad på att motarbeta partilinjen. Även själva beslutet kring SD är omgärdat med en mängd förbehåll vilket gör partiets eventuella blocktillhörighet vag. Väljarna är rekordfå och partiledningen har svårt att nå ut med profilfrågor.

Liberalerna är det parti som mår sämst i svensk politik just nu. Partiet är i akut kris. De katastrofala opinionssiffrorna oroar internt, och oron förvärras dessutom av de interna konflikterna. Vägvalet att verka för en borgerlig regering med stöd av SD är det många liberaler som ogillar. Det lyft i opinionen som beslutet skulle leda till har uteblivit. Sabunis ställning som partiledare är oklar givet situationen. Det är högst osäkert om partiet klarar riksdagsspärren. Partier som präglas av interna konflikter skrämmer bort väljarna.

Dåligt. Partiets identitetskris betyder att väljarna fortfarande inte vet var de har Liberalerna. Partiet kan inte agera som en enhetlig aktör på någon arena. Slitningarna förhindrar partiet att utveckla ny politik. Det prematura ”sidbytet” omöjliggör att kapitalisera på de historiska policy-framgångar som L vunnit genom januariavtalet.

L:s ömma punkt är den interna splittringen. I grunden finns olika uppfattningar om vilken liberal ideologi partiet skall stå för: en mer kravbetonad för att skydda individers frihet eller en mer tillåtande. De interna grupperna faller kanske inte automatiskt inom dessa två grundhållningar, men relationen till antiliberala SD blir en symbolfråga. Rent konkret kan motståndare komma att skjuta in sig på vilka liberala eftergifter till SD som L kan tänka sig.

Den ömma punkten är att partiet inte har svar på varför Liberalerna behövs som parti. Ett bekymmer för partiet är också att det nu ligger långt under riksdagsspärren i opinionsmätningar, vilket gör väljarna tveksamma att stödrösta på dem.

Kommer Liberalerna verkligen kunna stödja Ulf Kristersson som statsministerkandidat alldeles oavsett var tyngdpunkten i den förda regeringspolitiken hamnar i regeringsförhandlingar efter valet, i händelse KD-SD-M-L vs. V-S-MP-C? Var går de röda liberala linjerna och bör i så fall väljarna få veta det före valet?

L skördar absolut inga framgångar. I och med att Sabuni hela tiden motsatt sig januariavtalet tycks det finnas en ovillighet från partiledningen att lyfta fram det partiet trots allt åstadkommit inom avtalets ram. Värnskattens avskaffande var en sådan framgång som nu verkar helt glömd, LAS en annan – men ovilligheten och den interna splittringen gör att L inte skördar några framgångar alls.

I nuet finns det ingen fråga som partiet attraherar väljarna i. Väljarna vet inte vad Liberalerna står för, eller vilka frågor de ser som viktiga. Partiet hoppas att valet att lämna januarisamarbetet ska öka chanserna till att få moderata stödröster vid nästa val.

Just nu inte mycket alls. Men L har under decennier byggt upp ett starkt förtroende bland väljare både till vänster och höger när det gäller skol- och utbildningspolitiken. Om partiet vårdar profileringen är det en tillgång för partiet när det gäller att övertyga potentiella väljare om varför partiet behövs i riksdagen. Den globala pandemin har genererat en utbildningsskuld som behöver betalas tillbaka.

Under Almedalsveckan låter Omni tre experter kommentera de åtta riksdagspartiernas förutsättningar. Lär känna experterna nedan.

Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning berör bland annat partibeteenden och migration, och han deltar ofta i panelsamtal och tv-program om den politiska utvecklingen i Sverige.

Jenny Madestam är statsvetare och universitetslektor vid Södertörns högskola. Hon har bland annat forskat om svenska partier och politiskt ledarskap, och kommenterar återkommande det politiska läget som expert hos Expressen.

Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap. Han är särskilt inriktad mot valforskning och leder i dag det svenska Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Var mellan 2010 och 2017 föreståndare för SOM-institutet.