Peter Eriksson. (Izabelle Nordfjell/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Bostadsministern: ”Krav på amortering har haft effekt”

Amorteringskravet har haft effekt och hushållens belåningsgrad har sjunkit, skriver bostadsministern Peter Eriksson (MP) på SvD Debatt. Han menar att det vore fel att ta till ytterligare finansiella restriktioner eftersom det kan få andra följder, i stället borde fokus vara på att bygga fler bostäder.

”Vi ska vara försiktiga med att göra hastiga förändringar vad gäller hushållens ekonomiska möjligheter att betala för sitt boende. Kraftiga förändringar kan skapa fler problem än de är tänkta att lösa”, skriver Eriksson.

bakgrund
 
Amortering
Wikipedia (sv)
Amortering, avbetalning på en skuld. Amortering gäller normalt delar av en skuld, men kan också avse hela skuldbeloppet. Amorteringen kan ske på olika sätt – enligt en amorteringsplan. De vanligaste amorteringsplanerna är: Amorteringsfritt lån är ett lån där hela skulden återbetalas vid löptidens slut. Inga avbetalningar sker under tiden. Rak amortering innebär att amorteringsdelen är konstant vid varje betalningstillfälle. Utgiften minskar därför över tiden, allt eftersom kapitalskulden, och därmed räntan, minskar. Annuitet. För ett annuitetslån erläggs ett konstant belopp för ränta och amortering tillsammans vid varje betalningstillfälle. Eftersom räntedelen av detta belopp minskar över tiden, i takt med att skulden avbetalas, ökar amorteringsdelen. På grund av att den kvarvarande skulden inte minskar linjärt vid ett annuitetslån, då amorteringen ökar över tiden, blir de totala räntekostnaderna för hela lånets löptid något högre än vid rak amortering. Denna skillnad är dock liten vid korta löptider. Fördelen med ett annuitetslån är att utgiften vid de första betalningstillfällena blir mindre än vid rak amortering. Denna skillnad blir tydligare för lån med längre löptider. Serieplan innebär att amorteringsbeloppet kontinuerligt ökar med en bestämd faktor för varje betalningstillfälle. Vanligen är amorteringarna mycket små i början men växer och blir stora i slutet av kredittiden. Modellen var vanlig på 1960-, 1970- och 1980-talen vid långfristig finansiering av flerbostadshus. Den förväntade inflationen skulle göra amorteringar långt fram i tiden mindre kännbara. Trappstegsplan används mest på långa krediter och innebär att amorteringarna ökar stegvis, inte kontinuerligt som på annuitetslån eller serieplanslån.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen