”Låt kyrkan vara i valet – det gagnar alla parter”
Medlemmarna flyr Svenska kyrkan och det är mycket den partipolitiska beslutsmodellens fel. Det skriver den pensionerade prästen Gunnar Hyltén-Cavallius på SvD Debatt.
Kyrkovalet hålls 17 september. Bland nomineringsgrupperna finns ett antal obundna men ”egendomligt” nog även politiska partier, skriver han. Det är främst Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna som aktivt försöker påverka Svenska kyrkan: ”Och använda kyrkan för att föra ut sina program i samhället.”
Kyrkan är inget kommunalt utskott, skriver Hyltén-Cavallius: ”Låt kyrkan vara. Det gagnar alla parter.”
Läs också
bakgrund
Kyrkoval i Svenska kyrkan
Wikipedia (sv)
Denna artikel handlar om kyrkoval i Svenska kyrkan. För det allmänna begreppet, se Kyrkoval.
Kyrkovalet är de direkta kyrkliga val som vart fjärde år vid ett och samma tillfälle tillsätter de beslutande instanserna i Svenska kyrkan. Sedan Svenska kyrkan år 2000 fick ändrade relationer till staten, ansvarar kyrkan själv för sina val och de är numera direkta på i stort sett alla nivåer.
Kyrkofullmäktige är det högsta beslutande organet på lokal nivå för församling eller pastorat (flera församlingar med gemensam styrning). Stiftsfullmäktige är del av den regionala nivån, stiftet, som har till uppgift att stödja församlingarna. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ på nationell nivå.
Om debattören
Gunnar Hyltén-Cavallius, komminister emeritus, teol. lic. nomineringsgruppen Frimodig kyrka
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
