Skenande kostnader för höghastighetsprojektet
De planerade banorna för höghastighetstågen väcker allt mer debatt – samtidigt växer kostnaderna för projektet. Enligt beräkningar som publiceras i SvD Näringsliv handlar det om cirka 400 miljoner kronor om året. En utomstående granskning genomförs av projektet, syftet är att beräkna hur kostnaderna kan minskas genom att man bygger på andra sätt.
bakgrund
Höghastighetståg
Wikipedia (sv)
Begreppet Höghastighetståg används på lite olika sätt i olika sammanhang.
Enligt EU-direktiven så finns det tre olika kategorier av höghastighetsbanor.
Kategori I är banor avsedda för 250 km/h eller högre hastighet utan någon korglutning. Ingen sådan bana finns i Sverige. I Sverige åsyftas i dagspressen normalt endast sträckor som tillhör denna högsta kategori, kategori I, när någon använder begreppet höghastighetståg.
Kategori II är banor avsedda för ca 200 km/h utan någon korglutning. Ingen sådan bana finns i Sverige.[källa behövs] (även om det finns ganska nybyggda banor där 200 tillåts utan korglutning).
Kategori III är banor anpassade för höghastighetståg utan korglutning, där banan har särskilda egenskaper p.g.a. svårigheter från topografi, höjdskillnader eller stadsbebyggelse. Hastigheten får här anpassas från fall till fall.
Det är främst persontåg som körs med höghastighetståg kategori I, men lättare gods kan transporteras. Franska postverket har en specialvariant av TGV för postbefodran och som således är världens snabbaste godståg.
Inom EU är 249 km/h en mycket viktig gräns, kraven för en kategori I-bana skiljer sig avsevärt från kraven på en kategori II- eller kategori III-bana.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
