Analyser: Vilka ska bidra och betala och vem ska leda?
Europas toppledare gjorde sitt bästa för att visa upp en enad front. Men efter tre och en halv timmes samtal i Paris var svaret på det största säkerhetspolitiska skiftet på flera decennier en besvikelse, skriver Politico.
Europas säkerhetsläge har förändrats, men Europa har det inte, konstaterar The Guardians Jon Henley som skriver att kontinenten också har ”fiender på insidan”.
”Populistiska, högerextrema, Moskva- och Trumpvänliga regeringar som kommer att blockera en gemensam säkerhetspolitik när de kan”.
Bland mer villiga länder blev dessutom oenigheten snabbt uppenbar. Länder som Sverige och Storbritannien meddelade sig vara beredda att skicka fredsbevarande styrkor om det blir ett avtal i Ukraina. Tysklands Olaf Scholz kallade i stället de här diskussionerna för ”högst opassande”.
Ed Arnold, expert på europeisk säkerhet vid tankesmedjan Rusi, frågar sig i sin tur vem som ska leda en sådan styrka när USA:s starka ledarskap försvinner. Det kan bli ett svårt problem att lösa, spår Arnold.
– Historiskt är detta något som européerna har varit väldigt, väldigt dåliga på, säger han till Sky News.
En ytterligare fråga gäller notan, om Europa skulle lyckas få ihop soldaterna som krävs. Här är det i stället Sverige som nu är ensamma om att trilskas efter att Tysklands Scholz nu vänt och öppnat för att EU-länder ska få låna pengar till försvarssatsningar.
