Analys: ”Sensationella siffror – om de stämmer”

Av Elin Joleby
Publicerad 8 maj 2015, 00:30

”Om de siffror som publicerats kommer i närheten av det verkliga resultatet måste de kallas mycket sensationella.” Det skriver SVT:s politiske kommentator Bo Inge Andersson i en analys. I så fall innebär det att de konservativas siffror har underskattats i opinionsmätningarna, medan arbetarpartiet Labours har överskattats, konstaterar han. Men trots att de konservativa ser ut att vinna, återstår frågan om de också kan bilda regering.
”Nu är frågan om liberaldemokraterna vill ställa upp för de konservativa en gång till. I den senaste valperioden har de samarbetat men det samarbetet har lett just till dagens röstkatastrof för dem”, skriver Andersson.

Brittiska valet: Sensationella siffror - om de stämmer

Sveriges Television

Det preliminära resultatet

BBC

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

Marçal: Finns fyra skäl till Labours valförlust

Katrine Marçal listar i en ledare på Aftonbladet fyra orsaker till att Labour förlorade valet: – Skottarna tyckte Labour var för höger i ekonomiska frågor. – Engelsk medelklass tyckte Labour var för vänster i ekonomiska frågor. – Engelska arbetarklassväljare tyckte Labour var för invandringsvänligt och EU-positivt och röstade i stället på Ukip. – Unga väljare tyckte Labour var för invandringskritiskt och EU-negativt och gick till de gröna. Dagens Nyheters ledarsida skriver att Tories kunde ta hem en majoritet för första gången sedan 1992 för att de många osäkra väljarna till slut röstade för Camerons kompetens. ”Cameron må vara en överklasstyp, men också en trovärdig ledare som har tagit ekonomin genom en besvärlig tid”, skriver DN.

Labourpolitiker: Gör er redo för Brexit

Nationalismen vann valet och unionen i det förenade konungariket är över. Detsamma kan gälla för den europeiska unionen med Storbritannien. Det skriver Denis MacShane, författare och tidigare Europaminister för Labour, i en krönika i Politico. Camerons konservativa parti vann genom att spela på engelsk nationalism, menar han. Att han vann betyder att han måste infria sitt löfte om en folkomröstning om EU-medlemskapet 2017. ”Förlorarna, Labour och Liberaldemokraterna, var fanbärarna för Europa i den brittiska politiken”, konstaterar MacShane. De flesta konservativa är öppna EU-motståndare. Undantaget är premiärminister David Cameron, som sagt att han vill ha ett ”reformerat” EU. Men i ett privat samtal 2005, hävdar MacShane, har Cameron sagt till honom att ”jag är mer euroskeptisk än du kan ana”.

Kinberg Batra hyllar David Cameron

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra gratulerar David Cameron till valsegern. – Han har gjort en stark valrörelse och lett en brittisk återhämtning i ekonomin, med mindre budgetunderskott och fler nya jobb, säger hon i en kommentar enligt TT. Utrikesminister Margot Wallström kallar Camerons löfte om att hålla en folkomröstning om EU-medlemskapet för ”oroande.” – Det är ju deras eget val naturligtvis och det var ett löfte sedan tidigare, men det känns litet bekymmersamt, säger hon.

Greider: ”Kapitalt misslyckande” för Labour

Labour har gått i samma fälla som svensk socialdemokrati, Hollande i Frankrike och hela den europeiska arbetarrörelsen. Det hävdar Göran Greider i en krönika i Aftonbladet. Det kan tyckas märkligt, menar Greider, att socialdemokratiska Labour gör ett katastrofval i ett land med enorm barnfattigdom, bostadsbrist och usla arbetsvillkor. Men vid närmare anblick är det inte så konstigt: ”Man ställer upp på en ekonomisk-politisk agenda som i grunden är oerhört borgerlig och i praktiken utesluter varje mer genomgripande reform som kan reparera välfärd och häva arbetslöshet”, skriver Greider. Labour har samma problem som hela den europeiska arbetarrörelsen, menar han. För väljarna är de bara en lite sämre variant av samma beska åtstramningsmedicin. ”Det är vägs ände”, konstaterar Greider. För hela arbetarrörelsen.

Reaktioner på brittiska valet 2015 Analys Europa Brittisk politik Storbritannien Bo Inge Andersson