Hem
Magdalena Andersson. (Johan Nilsson/TT)

Analyser: Mesta talar för att Sverige vill följa Finland

Det mesta talar för att regeringen vill gå hand i hand med Finland även när det kommer till Nato, skriver SVT:s inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i en analys. Att Finlands vägval är avgörande beror delvis på våra länders gemensamma historia, men också på att Sverige skulle stå ensamt om vi inte tar rygg, menar hon.

Men ytterligare en viktig aspekt är valtaktik. S vill inte ha frågan i valrörelsen och då är en lösning att gå hand i hand med Finland om landet ansöker om medlemskap redan till sommaren, skriver Marmorstein.

”Avgörandet ligger i slutändan hos Magdalena Andersson.”

DN:s Karin Eriksson skriver att ett svenskt Natomedlemskap ur ett amerikanskt perspektiv skulle kunna beskrivas som en triumf av västmakterna och ett militärt tillskott. Men kritiker menar också att försvarsalliansen tvingar amerikanerna att betala för Europas försvar, skriver Eriksson.

Läs mer

bakgrund
 
Nato
Wikipedia (sv)
Nordatlantiska fördragsorganisationen (förkortad Nato efter det engelska namnet North Atlantic Treaty Organization), är en mellanstatlig militär allians mellan 30 stater i Europa och Nordamerika. Natos syfte är att arbeta för och säkerställa fred och säkerhet i medlemsstaterna. Samarbetet regleras genom nordatlantiska fördraget (även känt som Atlantpakten), som undertecknades den 4 april 1949 och trädde i kraft den 24 augusti 1949. Den viktigaste beståndsdelen i samarbetet är den kollektiva försvarsklausulen i artikel 5 i fördraget, som föreskriver att ett väpnat angrepp på någon av medlemsstaterna i Europa eller Nordamerika ska betraktas som ett angrepp mot dem alla och att en attackerad medlemsstat följaktligen ska bistås av övriga medlemmar.Ursprungligen var Nato främst en politisk sammanslutning, men i och med Koreakriget som inleddes år 1950 byggdes en militär struktur upp. Natos förste generalsekreterare Lord Ismay yttrade att organisationens mål var att ”hålla Sovjetunionen ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”. Under kalla kriget rådde periodvis tvivel angående styrkan i förhållandet mellan de europeiska staterna och USA, tillsammans med tvivel angående trovärdigheten rörande Natos försvar gentemot en eventuell sovjetisk invasion. Dessa tvivel ledde bland annat till att Frankrike utvecklade egna kärnvapen. Efter Berlinmurens fall 1989 uppstod vänligare relationer mellan Nato tidigare potentiella fiender i öst, inklusive en tillfällig förbättring av relationen med Ryssland. År 1999 och 2004 välkomnades totalt tio nya medlemmar, varav tre hade varit en del av Sovjetunionen och ytterligare sex hade varit en del av Warszawapakten.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen