Årets accessoar i Rio: Frånvaron av en elektronisk fotboja

Brasilianerna firar respektive protesterar mot att expresidenten Jair Bolsonaro fått elektronisk fotboja. De ber Donald Trump dra åt helvete – eller rädda landet från undergång.

Kinga Sandén rapporterar från ett konfliktfyllt paradis.

I den senaste virala meme-vändan sedan expresident Jair Bolsonaro belades med elektronisk fotboja lägger kändisar och vanliga brasilianer upp bilder i sociala medier där de gymmar, badar, åker hiss, turistar i Europa – utan elektronisk fotboja.

När restriktionen utfärdades började spontana firanden runtom i Rio de Janeiro. Under söndagskonserten på Gloriatorget började sambaorkestern och publiken spontant att skandera ”nej till amnesti”.

Högern vill ha en amnesti för Bolsonaro mot de anklagelser om planer på statskupp som han just nu försvarar sig mot i domstol. Amnestin skulle även omfatta hans medkonspiratörer och de hundratals som redan dömts för stormningen av kongressen, efter att Lula da Silva installerats i januari 2023.

– Om Trump vill ha en amnesti, är det så mycket begärt? sa Jair Bolsonaro efter att USA:s president beslutat om 50-procentiga tullar mot Brasilien som hämnd för rättegången mot honom. En amnesti skulle ge ”fred i ekonomin”, sa han också.

Det var därför han fick fotbojan och förbjöds att träffa utländska diplomater. Uttalandena utgör försök till utpressning mot det brasilianska rättssystemet och ett angrepp på den nationella suveräniteten, enligt högsta domstolens domare Alexandre de Moraes.

”Tuta om du vill ha bort Moraes”, stod det på ett plakat i en spontan demonstration med några hundra deltagare till stöd för Bolsonaro på stranden Copacabana i söndags. Många bilar tutade. Ett annat plakat på portugisiska och engelska löd: ”Trump, rädda Brasiliens folk från diktatur. Vi är inte kommunister”.

Samma dag som beskedet om amerikanska tullar på 50 procent mot Brasilien kom det upp skyltar vid restauranger och strandbarer: ”Trumpavgift på 50 procent extra för gringos”.

Brasilianer av alla politiska färger är generellt nationalistiska, men Trumps försök till inblandning i deras rättssystem satte verkligen patriotismen i brand hos vänstern. I meme-floden ingick ett ”suveränitets-pack” med bilder av fotbollsspelaren Marta, den offentliga sjukvårdens logga och hawaiianas. Många varianter skapades av den grön-gul-blå flaggan med texten ”Brasilien åt brasilianerna”.

Festas juninas betyder junifester, men de pågår ända till slutet av juli. Brasilianer är inte så bra på att sluta festa.

Firandet har drag av svensk midsommar, påsk, jul och valborg. Både på landet och i städerna klär folk ut sig i rutiga skjortor och halmhatt respektive blommiga klänningar och påmålade fräknar för att likna någon sorts bönder.

Det som firas är skördarna, midvintern och helgonet São João (Johannes Döparen). Liksom på många andra håll har hedniska traditioner tweakats för att tolereras av den katolska kyrkan.

Brasor lyser upp natthimlarna. Det dricks hett, kryddat och sötat vin. Barnen fiskar fiskdamm och hoppar hoppborg, medan de vuxna precis som vid alla andra firanden dansar forró och samba i många, många timmar.

Medan alla var upptagna med annat röstade kongressen i förra veckan igenom en lag som av miljörörelsen kallas ”förödelselagen”. Den förenklar miljöprövningarna för industrin och jordbruket och påskyndar processerna för miljötillstånd. Enligt kritikerna utgör den en historisk tillbakagång för miljöskyddet i landet, fyra månader innan klimatmötet COP30 inleds i brasilianska Belém.

Miljöminister Marina Silva har riktat kritik mot lagen, medan presidenten undvikit att uttala sig.

När flyget gick in för landning i Rio, efter tillsägelsen om att spänna fast säkerhetsbältena, sa en inspelad högtalarröst: ”För att skydda din egen och andras hälsa, se till att hålla dina vaccin uppdaterade. Vaccin räddar liv”.

Vaccinering har seglat upp som en prioritet efter en kraftig nedgång i vaccinationsgraden, inte minst i resursstarka familjer, och flera utbrott av mässling och andra sjukdomar som tidigare varit utrotade.

Enligt en ny studie publicerad i en vetenskaplig tidskrift är en av de viktigaste förklaringarna ”politiseringen av vaccin” – misstro och rädsla efter att den förre presidenten Jair Bolsonaro och hans anhängare spridit falska nyheter om vaccin och deras biverkningar.

Nyhetssändningen i Brasiliens största tv-kanal Globo TV avbröts söndagen den 20 juli för att meddela att den folkkära artisten Preta Gil dött i cancer vid 50 års ålder.

Flera dagar senare fortsatte hyllningarna till ”Pretinha” att dominera sociala medier. Kollegor och vanliga brasilianer har skrivit om hennes unika röst, om hur hon skapade Rio de Janeiros största sambablock, om hennes sociala engagemang, om hur hon bröt bilden av den kroppsperfekta sambadrottningen.

Rios borgmästare Eduardo Paes beslöt direkt efter dödsbudet att den traditionella sambarutten i centrala Rio ska bära hennes namn.

Flera argentinska vänner har precis som jag flytt Buenos Aires-vintern för några veckor som digitala nomader i Rio. Även här är det vinter nu, men med nästan konstant sol och temperaturer mellan 20 och 28 grader.

Sett från Rio verkar Buenos Aires som rena rama Sverige: kallt och mörkt, folk skrattar mindre och klagar mer, allt är svindyrt och omöjligt. Det finns ingen strand och ingen djungel.

Brasilien är visserligen fullt av strukturella orättvisor, våld och fattigdom, men det är ju Argentina också.

Så varje dag frågar vi varandra – vid havet, på vernissager, i Whatsapp-chattar, tyst med blickarna över plastglas med isiga caipirinhas medan vi dansar till en av alla spontana gatuorkestrar:

”Varför bor vi inte här?”

Kinga Sandén är baserad i Buenos Aires och bevakar regionen och globala frågor. Är nyhetsredaktör på Omni och har rapporterat för bland andra Expressen, SvD, Ottar och Arbetet.