Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
Kronprinsparet välkomnar nya svenska medborgare under ceremoni 2014. (CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅN)
Brexit • Svenskarnas reaktioner

Britter vill bli svenska medborgare efter brexit

Av Jenny Åbonde
Publicerad

Efter att Storbritannien beslutat att lämna EU har antalet brittiska medborgare som ansökt om svenskt medborgarskap ökat kraftigt. Under förra veckan ansökte totalt 129 personer, jämfört med 20 en genomsnittlig vecka. Det rapporterar SR Ekot.
– Det är rekord för en vecka, men det är för tidigt att säga om det är en trend som kommer att fortsätta, säger Annette Grafen Silander, chef för medborgarskapsenheten på Migrationsverket.

Britten Gavin Maycroft: ”Jag vill vara kvar i EU”
radio+text · Sveriges Radio
Test: Kan du bli svensk medborgare?
www.migrationsverket.se
bakgrund
 
Svenskt medborgarskap
Wikipedia (sv)
Svenskt medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande mellan staten Sverige och en enskild individ, en svensk medborgare. Svensk medborgare kan man bli genom födelse, adoption, förälders giftermål (legitimation) eller ansökan (naturalisation). Det mest påtagliga beviset på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige. Den svenska medborgarskapslagen grundar sig på härstamningsprincipen. Det innebär att föräldrarnas medborgarskap avgör vilket medborgarskap deras barn får. Utländska medborgare som har permanent uppehållstillstånd (PUT) och är folkbokförda i Sverige har i de flesta situationer samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Det finns dock vissa skillnader. Bara svenska medborgare har en absolut rätt att bo och arbeta här i landet och bara svenska medborgare har rösträtt i riksdagsvalen. Man kan inte heller bli invald i riksdagen utan svenskt medborgarskap. Rätten till förvärv av medborgarskap reglerades första gången i svensk lag 1858. Medborgarskapslagar togs fram i Sverige 1894, 1924 och 1950.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

Andersson: Britter kan inte plocka russin ur kakan

Sveriges finansminister Magdalena Andersson tycker inte att britterna ska ”straffas” för att de röstade för brexit. Istället bör de få gynsamma villkor, säger hon i i en intervju med TT. – Men självklart kan de inte få plocka russinen ur kakan. Med ”russinen i kakan” menar Andersson att exempelvis behålla fördelar med EU-medlemskap men slippa miljökrav. Vidare tror hon att svenskarna som bor i London inte kan räkna med någon särbehandling. – Det har jag svårt att se, att EU skulle komma fram till att det skulle råda vissa regler för några EU-länder och andra regler för andra, det känns inte som något särskilt scenario, att EU-länderna skulle enas om någonting sådant, säger Andersson till DN.

Magdalena Andersson

”Hela det inrikespolitiska landskapet är i ruiner”

Läget är minst sagt instabilt i brittisk politik sedan folkomröstningen för brexit. Premiärminister David Cameron, som kampanjade för stannasidan, har meddelat sin avgång och lämna-sidans profiler, Torypartiets Boris Johnson och Ukips Nigel Farage, har på olika vis klivit åt sidan. En som följer utvecklingen med oro är förre utrikesministern Carl Bildt (M). – Hela det inrikespolitiska landskapet är i ruiner. Till att börja med ska de reparera respektive parti. Både det konservativa partiet och Labour är sönderrivna, säger han till Aftonbladet. Bildt är särskilt kritisk mot att ledarna för brexitkampanjen nu lämnar sina poster. – Det är anmärkningsvärt, man får ju ta ansvar för sina handlingar i politiken. Men det verkar de fly från. Men det finns några som vill, Michael Gove ställer ju upp som premiärminister. Jag hoppas att han inte blir det, säger han.

BrexitSvenskarnas reaktionerMigrationsverketEUEU-politikStorbritannien