Migrationsverket stoppar utvisningar till Sudan efter att den tidigare presidenten Omar al-Bashir avsatts, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Stoppet är tillfälligt ”med hänsyn till säkerhetssituationen i landet och svårigheterna att förutse den fortsatta händelseutvecklingen”.

131 personer från Sudan som sökt asyl i Sverige sedan 2017 väntar fortfarande på beslut. Myndigheten bevakar nu noggrant situationen i landet.

En man som tidigare jobbade på Migrationsverket misstänks ha hjälpt 121 personer från Afghanistan att få visum till Sverige med hjälp av förfalskade handlingar, skriver Aftonbladet. De misstänkta brotten ska ha begåtts när han var utlånad till UD och arbetade på en ambassad med ansvar för migrationsavdelningen.

Mannen började utredas för en del fall redan 2016 och året efter fick han sparken från sitt jobb på Migrationsverket. I tisdags greps mannen i Stockholmsområdet och antalet fall han misstänks för har nu ökat.

Enligt åklagaren har utredningen ännu inte visat vad mannens motiv var, men Migrationsverkets utredare skriver att det av ”asylutredningarna framgår att det hela är en del av professionell människosmuggling”.

Mannen nekar till anklagelserna om brott och tjänstefel och hans advokat säger till Aftonbladet att det är ett infekterat ärende och att mannen blivit ”blåst”.

Opinion Konvertiter som söker asyl i Sverige får inte en rättssäker behandling hos Migrationsverket och i migrationsdomstolarna, skriver två jurister på SvD Debatt.

Myndigheterna saknar den expertkunskap som krävs och fokuserar på fel saker under asylprocessen, skriver de. De påpekar också att den politiska färgen på domstolarnas nämndemän tycks vara orimligt avgörande. SD-nämndemän ger avslag i 93 procent av fallen, V-nämndemän i 15 procent.

Debattörernas slutsats är att besluten i många fall strider mot de mänskliga rättigheterna.

Hussein Ismail i Lund, som för ett år sedan fick besked om att han skulle utvisas för att han tagit ut för lite lön från det bioteknikföretag han då stod i begrepp att bli vd för, får stanna i Sverige, rapporterar SVT Skåne.

Förvaltningsrätten har gjort en annan bedömning än Migrationsverket och beviljar Ismail arbetstillstånd i ett år.

– Det har varit en väldig tuff tid, men nu känner jag mig fri, säger Ismail, som nu ska söka permanent uppehållstillstånd.

Statsminister Stefan Löfven kommer frågas ut i riksdagens konstitutionsutskott om den förra regeringens beslut om att ge omkring 9 000 ensamkommande en ny chans att söka uppehållstillstånd i Sverige.

KU:s granskning är en följd av en anmälan gjord av SD:s avgående gruppledare Mattias Karlsson som begärt att utskottet ska syna flera aspekter av den extra ändringsbudgeten och propositionen som ledde fram till beslutet.

Utöver frågan om de ensamkommande kommer konstitutionsutskottet hålla öppna utfrågningar om regeringens styrning av Svenska kraftnät och petningen av Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler förra våren.

Det blir lättare för Kinas muslimska minoritetsgrupp uigurer att få asyl och uppehållstillstånd i Sverige, rapporterar Ekot. Migrationsverket har beslutat att de ska betraktas som flyktingar.

Men Migrationsverkets Carl Bexelius tror inte att fler uigurer kommer att söka asyl i Sverige.

– Vi har relativt få asylsökande från Kina och vi fattade beslut om att inte utvisa de här grupperna redan i september och vi såg ingen ökning då, säger han till radion.

Migrationsverket varnar för konsekvenserna av regeringens förslag till förlängning av den tillfälliga flyktinglagen, rapporterar TT.

Enligt verkets remissvar kommer det att bli ännu krångligare än tidigare att fatta beslut och handläggningstiderna riskerar att blir längre.

– Det blir en allt mer komplex hantering av ärenden, säger generaldirektören Mikael Ribbenvik till TT.

Myndigheten vill i stället se långsiktiga besked från regeringen om asyl- och migrationspolitiken.

Regeringen, Centern och Liberalerna gjorde i januariavtalet upp om att förlänga den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd. Lagen förlängs nu i två år och under tiden ska man utreda och ta beslut om en permanent lag.

Ett antal gärningsmän har försökt genomföra ett fritagningsförsök vid Migrationsverkets förvar i Märsta, norr om Stockholm, skriver polisen på sin hemsida.

– Man ska ha kastat ett rep över en mur och använt sig av någon typ av stege, de verktygen är beslagtagna, säger polisens presstalesperson Anna Westerberg till TT.

Personalen lyckades avbryta försöket och gärningsmännen sprang från platsen.

Polisen befann sig på söndagseftermiddagen på plats för att förhöra personal och andra personer. Ingen har gripits.

Det är inte nödvändigt att en asylsökande kan styrka sin identitet för att personen ska kunna få ansökan godkänd. Det slår Migrationsöverdomstolen fast i en dom, rapporterar Ekot.

Fallet gällde en man som sagt sig vara förföljd av Peshmerga-rörelsen i Irak men som inte övertygat domstolen om sin identitet. Migrationsverket avslog hans ansökan, vilket stöddes i Migrationsdomstolen. Men nu har mannen fått rätt.

Dag Stegeland, kammarrättspresident vid Kammarrätten i Göteborg, säger till Ekot att en styrkt identitet kan ha en underordnad betydelse.

– Det kan handla om vad personen har varit med om och ännu viktigare vad personen riskerar att utsättas för om han eller hon utvisas. Det är egentligen inte så viktigt vem en person är, säger han.

25 personer sitter just nu inlåsta i häkten i Stockholmsområdet i väntan på utvisning – trots att Kriminalvården slagit larm om den akuta platsbristen, rapporterar P4 Stockholm.

Det är Migrationsverkets personal som bedömer om en person som fått avslag på sin asylansökan ska flyttas från förvaret till häktet. Personerna behöver inte misstänkas för något brott, skriver P4, som intervjuar en man som hamnat i häktet efter att han hamnat i konflikt med personalen.