Utrikesdepartementet informerades av svensk polis när Iraks försvarsminister Najah al-Shammari började utredas. Men UD informerade inte försvarsminister Peter Hultqvist (S) och försvarsdepartementet, rapporterade Aftonbladet under torsdagen.

Senare under dagen förtydligar dock UD i ett mejl till Omni och till Aftonbladet att UD har delgett försvarsdepartementet på tjänstepersonnivå.

”Det skedde som en del i det normala informationsutbytet inom regeringskansliet, men formerna för det är inget UD går in på”, skriver Ann Lindes pressekreterare Mikael Lindström.

Den uteblivna informationen kan ha lett till risker för svenska soldater eftersom Sverige har en insats i Irak, menar försvarspolitiker.

– Om det visar sig att UD inte fullt ut har informerat försvarsdepartementet är det jätteallvarligt, säger Joar Forssell (L).

Den irakiska ministern fick uppehållstillstånd i Sverige 2011 och är svensk medborgare sedan 2015. Han misstänks för bland annat bidragsbrott och utreds för brott mot mänskligheten.

Reglerna för att får medborgarskap i Sverige är lättare än i de flesta andra länder i Norden och Europa. Det säger Karin Borevi, docent i statsvetenskap vid Södertörns Högskola, till Sveriges Radio Ekot.

– Vi har ju inte krav på språkkunskaper, vilket Norge, Danmark och Finland har, säger Borevi.

Danmark har nyligen dragit tillbaka två personers danska medborgarskap. Men att återkalla medborgarskap i Sverige är inte möjligt, påpekar Borevi.

Frågan om medborgarskap har åter blivit aktuell i Sverige efter att den framkommit att Iraks försvarsminister är svensk medborgare och misstänks för bidragsbrott och brott mot mänskliga rättigheter.

När Iraks försvarsminister Najah al-Shammari sökte uppehållstillstånd i Sverige använde han sitt nuvarande namn, inte namnet som han är folkbokförd under. Det visar dokument från Migrationsverket som SVT Nyheter tagit del av.

I dokumenten finns en notering att namnet al-Shammari är hans klannamn och att efternamnet som han numer är folkbokförd under är familjenamnet.

Den irakiska ministern fick uppehållstillstånd i Sverige 2011 och är svensk medborgare sedan 2015. Han misstänks för bland annat bidragsbrott och utreds för brott mot mänskligheten.

Migrationsverket på Sveriges största ankomstboende i Malmö skriver ner händelser, information om personer, spekulationer och rykten i en pärm som kallas Riskmallen, skriver Sydsvenskan.

Det som skrivs i pärmen är inte likt vanliga myndighetsanteckningar med formalia som datum och signaturer. I stället skrivs ord som ”psykiskt sjuk” och ”ofta påtänd” för hand intill bilder på personen. Flera experter kritiserar användandet.

Enligt Jennie Sörman, sektionschef på Migrationsverket, är pärmen det enda sättet som finns för att dela information mellan myndigheten och bevakningsföretaget på boendet.

Moderaterna riktar kritik mot gymnasielagen efter beskedet att 750 ensamkommande ungdomar kan tvingas lämna Migrationsverkets boende nästa år eftersom verket tolkat gymnasielagen som att ungdomarna inte har rätt att bo kvar.

– De olika tolkningar som SKL och Migrationsverket gör visar ju hur oförutsägbar den här lagstiftningen är, säger Maria Malmer Stenergard, M:s migrationspolitiska talesperson, till Ekot.

Hon säger vidare att hon hoppas att den parlamentariska migrationskommittén ska kunna lösa såna lagstiftningsproblem.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är mycket kritiskt till att 750 unga ensamkommande inte längre får bo på Migrationsverkets boenden. Ungdomarna kan nu bli tvungna att vända sig till socialtjänsten om de inte lyckas hitta en egen bostad.

– Vi menar att det här är ett beslut som får stora konsekvenser för individer och för kommuner, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg hos SKL till Ekot.

Beslutet är en konsekvens av hur Migrationsverket tolkat en dom från i somras. Lennartsson tycker att verket borde ha vänt sig till regeringen och begärt en lagändring i stället för att tolka lagen på egen hand.

750 ensamkommande ungdomar kommer att bli tvungna att lämna Migrationsverkets boenden i februari nästa år, rapporterar Ekot. Detta sedan verket tolkat en kammarrättsdom från i somras som att ungdomarna, som fått stanna i Sverige tack vare gymnasielagen, inte har rätt att bo på boendena.

– Vi förstår att det här är ett tungt besked att få, säger Veronika Lindstrand Kant, chef för nationella samordningsavdelningen på Migrationsverket.

Enligt lagtolkningen har personerna själva ansvar för att ordna sitt boende. Om de inte hittar bostad kan de tvingas vända sig till kommunernas socialtjänst.

FN-organet Unicef kritiserar i en ny rapport hur Sverige hanterar barn som utvisas, skriver flera medier. Unicef har jämfört förhållandena i Sverige med Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.

– Återvändandet är osäkert för barnen. Barn bedöms som bihang till föräldrarna snarare än som individer med egna rättigheter, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid Unicef Sverige, till DN.

Sverige beröms i rapporten för att barn som söker asyl får rätt till sjukvård, utbildning och socialt stöd men kritiseras för att det inte finns en specifik myndighet utöver Migrationsverket som har hand om återvändande.

De personer som regeringen i går fattade beslut om utvisning av kommer att släppas ur förvar, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Trots att personerna, varav flera är imamer, bedöms som hot mot rikets säkerhet går utvisningarna inte att genomföra eftersom personerna är hotade i sina hemländer.

Säpo menar att utvisningarna ändå borde kunna genomföras om regeringen inhämtar skyddsgarantier från de länder dit personerna ska utvisas.

Alparslan Tügel, som är juridiskt ombud för en av personerna, är av en annan åsikt. Enligt honom kan man inte utvisa om inte länderna gör stora framsteg och han har svårt att se hur regeringen effektivt skulle kunna bidra till detta.

Regeringen har beslutat att ytterligare fem radikala islamister ska utvisas. Enligt Säpo bidrar männen till islamsk radikalisering och utgör hot mot rikets säkerhet.

De fem männen, som beskrivs som centralgestalter i den islamistiska miljön, togs i förvar under Säkerhetspolisens offensiv i våras.

Myndigheten begärde med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) att männen skulle utvisas. Migrationsverket instämde i bedömningen, men beslutet överklagades till regeringen – som nu alltså fällt avgörandet.

Men det är däremot osäkert om någon av männen kommer att kunna utvisas eftersom de riskerar förföljelse i hemlandet.