Brödbranschen vill rensa upp i surdegsdjungeln
Många bröd som märks som surdegsbröd i matbutikerna är inte surdegsbröd i verklig mening. Det säger Ingela Marklinder, surdegsexperten och docent i kostvetenskap vid Uppsala universitet, till SVT.
Surdeg ska inte ha industriell jäst, säger hon.
– Det är förkastligt att ha i massor av bagerijäst och snabbjäsa brödet. Särskilt om det är fullkornsmjöl man använder.
Martin Lundell, vd på Sveriges Bagare och konditorer, säger att branschen ska se över om man kan hitta en överenskommelse om vad som får kallas surdeg och inte.
bakgrund
Surdeg
Wikipedia (sv)
Surdeg är en deg som innehåller levande jäst och mjölksyrabakterier och som används som jäsämne i nyberedd deg vid bakning av bröd. Utöver surdegens vedertagna jäsningsförmåga finns påvisbara effekter som sänkt GI-värde, förbättrat näringsupptag, probiotisk funktion och, jämfört med bröd utan konserveringsmedel, längre hållbarhet. Mer subjektiva påståenden är att den ger bröd med bredare smak och bättre struktur.
Surdegsbröd görs på surdeg, ljummet vatten, rågmjöl, vetemjöl och salt. Surdegar har oftast långa jästider på 3-48 timmar. Under den långa jäsningen, som ofta sker i sval temperatur, utvecklas det många smakämnen som ger brödet en tydlig surdegskaraktär.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen