Hem
Ingvar Carlsson (S). Arkivbilder. (TT)

Carlsson i stort upprop till FN – oroas över kärnvapen

Flera hundra före detta toppolitiker, diplomater, forskare och militära befälhavare i Europa uttrycker i ett upprop till FN oro över världens kärnvapen, skriver SVT Nyheter. Totalt fyra svenskar har undertecknat appellen inför det stora mötet i FN:s generalförsamling som inleds på tisdagen, bland annat den före detta statsministern Ingvar Carlsson (S).

”Risken för en kärnolycka, för felbedömningar och felberäkningar har inte varit så här stor sedan Kubakrisen. Självtillräcklighet är inget alternativ. Det är inte bara Europas säkerhet som står på spel” står det i uppropet.

De som skrivit under pekar särskilt på risken för olyckor och felbedömning i och med rustning av och modernisering av kärnvapen i Nordkorea, USA, Ryssland, Indien och Pakistan.

bakgrund
 
Kärnvapen
Wikipedia (sv)
Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor, till skillnad mot konventionella vapen, vars sprängladdningar får sin energi från kemiska processer. Kärnvapen finns i varianter från de minsta med sprängkraft som inte är mycket större än de största konventionella bomberna, till enormt kraftfulla konstruktioner som kan utplåna allt inom en radie på flera kilometer. Kärnvapen transporteras vanligen till målet med bombplan eller ballistiska robotar, men även artilleripjäser, kryssningsrobotar och minor med kärnladdningar finns. Många kärnvapen har provsprängts men endast två har använts i en väpnad konflikt: Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki (Little Boy och Fat Man) sprängdes mot slutet av andra världskriget i augusti 1945 på order av USA:s president Harry S. Truman. Den som använder kärnvapen i en väpnad konflikt bedriver kärnvapenkrig.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen