Dragkamp om ökat stöd – mindre stater höjer rösten: ”Kolonialismens fel”
Den mest kontroversiella frågan under årets klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh har kommit att bli hanteringen klimatförändringarnas effekter. Utvecklingsländer, som generellt drabbas hårdast av extremväder, vill se ett ökat stöd från rikare länder för att hantera situationen, medan både USA och EU vill undvika att kostnaderna skenar.
Sri Lankas president Ranil Wickremasinghe påpekar under mötet att det är västs industrialisering som orsakat klimatkrisen, skriver The Guardian.
– Kolonialismen utvann resurser från Asien och Afrika för att driva på industrialiseringen i rika länder, säger han.
Libyens president Mohamed Menfi pekar samtidigt på faran av en höjning av havsnivåerna för sitt land, där 95 procent av invånarna bor längs kusten.
Österrike är ett av de länder som lovat att öka sin budget för klimatfinansiering till andra länder. President Alexander Van der Bellen meddelar på tisdagen att landet kommer ge ytterligare 220 miljoner euro till 2026 och uppmanar samtidigt andra länder att göra mer.
– Annars blir det bara bla bla bla, som Greta Thunberg skulle ha sagt, säger han och hänvisar till ett tal av den svenska klimataktivisten under ett möte i Milano förra året.
Knäckfrågorna under COP27
Utsläppsminskningar
En av de tyngsta frågorna under mötet handlar förstås om arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. För att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader måste utsläppen minska med 43 procent till år 2030, enligt forskningen. Men den senaste FN-rapport pekar på att världen istället går mot en utsläppsökning med 10 procent.
Bara 24 av de nästan 200 länder som deltar i COP27 har lämnat in nya eller uppdaterade planer för utsläppsminskning sedan förra årets möte, trots att samtliga länder har åtagit sig att göra det.
Finansiering av skador och förluster
Oenighet kring vem som ska betala notan för klimatrelaterade skador och förluster väntas stå i centrum för årets diskussioner. Det kan exempelvis handla om finansiering av återuppbyggandet av hus och infrastruktur som förstörts i en storm eller översvämning såväl som åtgärder mot stigande havsnivåer.
Utvecklingsländer, som generellt drabbas hårdast av klimatförändringarna, vill att en särskild fond upprättas där rikare länder hjälper till att betala dessa kostnader. Det har dock både USA och EU motsatt sig med argumentet att det kan leda till obegränsade ekonomiska anspråk samt försvåra ett redan komplext finansieringssystem.
Klimatfinansiering
Klyftan mellan behovet av klimatfinansiering och de pengar som finns tillgängliga är fortsatt stort. Rika länder har misslyckats att leverera löftet om 100 miljarder dollar per år för att hjälpa utvecklingsländer att ställa om och bli mer hållbara. Hur man ska uppfylla detta åtagande samt höja beloppet ytterligare i framtiden ska diskuteras under mötet.
Metanutsläppen
Under förra årets klimatmöte enades majoriteten av länderna om målet att minska utsläppen av metangas med 30 procent till 2030. I år hoppas man att fler länder, däribland Kina, Indien och Algeriet, ska skriva under överenskommelsen. Det finns också en förhoppning om att mötet ska leda till fler konkreta åtgärder för att få ner utsläppen av metan, som allt jämt ökar.
EU har exempelvis gjort stora framsteg när det gäller att minska metanutsläppen inom energi- och avfallssektorerna, men har fortsatt stora problem att göra detsamma inom jordbruket.
