Dijsselbloem, Kopacz och Linkevicius. (TT)

EU-toppar skeptiska till eurons framtid i Grekland

Av Andreas Victorzon
Publicerad 6 juli 2015, 07:27

EU:s ledare reagerar med oro på folkets nej till långivarnas krav – och nu sätter man press på Grekland, skriver DN.
Nederländernas finansminister Jeroen Dijsselbloem säger i ett skriftligt uttalande:
”Detta resultat är väldigt beklagligt för Greklands framtid".
Dijsselbloem, som också är eurogruppens ordförande, ska under måndagsmorgonen ha telefonmöte med EU:s ordförande Donald Tusk och ECB-chefen Mario Draghi, skriver DN.
Polens premiärminister Ewa Kopacz tror nu att Greklands enda alternativ är att lämna eurozonen. Även Slovakiens finansminister Peter Kazimir och Litauens utrikesminister Linas Linkevicius uttrycker skepsis mot Greklands fortsatta medverkan i eurosamarbetet.
Euroländerna håller toppmöte på tisdag om Grekland, meddelade Donald Tusk på söndagskvällen.

EU-ledare oroliga efter folkets nej

Dagens Nyheter

Eurotoppmöte på tisdag

Kallar till extramöte

Merkel och Hollande kallar till extrainsatt euromöte

AFP

”Ska utvärdera effekterna av omröstningen”

AFP

Detta händer vid ett nej och ett ja

analys · Dagens Nyheter

Vad händer efter folkomröstningen?

analys · Aftonbladet

Vad betyder detta för eurozonen?

analys · NY Times

Mest sannolika scenariot är att Grekland stannar kvar i eurozonen

analys · Svenska Dagbladet

Bakgrund om grekiska krisen:

Greklandkrisen för nybörjare

bakgrund · TT

Snabb genomgång fram tills i dag

bakgrund · www.bloombergview.com

Greklands väg mot ekonomisk kollaps

bakgrund · Dagens Nyheter

Greklands skuldkris

bakgrund · Wikipedia (sv)

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

Grekiska bönder startade bytesekonomi

Den grekiska bonden Mimis Tsakanikas hade inga pengar att betala till sina leverantörer och hans kunder hade inga pengar att betala honom. Bankerna var stängda och maxtaket på 60 euro per dag är i princip kvar för den inhemska befolkningen. Lösningen blev att börja byta varor – precis som för flera hundra år sedan. Exempelvis hyrde Mimis Tsakanikas ett fält genom att ge bort en del av sin klöverproduktion, rapporterar Reuters. – Jag har börjat byta i vissa former. Byteshandel fanns förut men nu har det vuxit. Det är tuffa tider, säger Mimis Tsakanikas.

Turister vallfärdar till Grekland

För svenskarna spelar det ingen roll om det är ekonomisk kris i Grekland. Landet är fortfarande chartermål nummer ett, skriver Dagens Industri. Och när det stormade som flitigast i Grekland, den andra veckan i juli, var trycket hårdare än vanligt. – Den veckan hade vi 60 procent högre bokningsgrad på just Grekland jämfört med samma vecka året innan, säger Mathias Bergendahl, informationschef på charterbolaget Fritidsresor.

Birgitta Forsberg: Lettland är inte som Grekland

Jämförelsen mellan letternas Fenix-akt och grekernas gyttjebrottning med sina långivare är delvis orättvis. Det skriver DN:s krönikör Birgitta Forsberg. Hon menar att det finna fundamentala skillnader mellan ländernas situation, bland annat var Lettlands ekonomi robust innan krisen. ”Reformer är nödvändiga, men åtstramningarna får inte bli så hårda att de stryper ekonomin ytterligare”, avslutar Birgitta Forsberg.

Rapport: Över en halv miljon jobb har förstörts

De senaste sju åren har 229 000 småföretag tvingats att stänga ned sin verksamhet i Grekland. Det betyder att 700 000 jobb har försvunnit, skriver den grekiska tidningen Khatimerini och hänvisar till en rapport från Centrum för planering och ekonomisk forskning. Enligt rapporten beror effekten på strukturproblem för entreprenörskap i landet som belysts i samband med Greklands finanskris.

Reaktioner på den grekiska krisen Grekland Grekisk politik Europa EU Makroekonomi Frankrike Tyskland Donald Tusk Ewa Kopacz Linas Linkevicius Jeroen Dijsselbloem