Ex-ambassadör tvivlar på genombrott i Natosamtal

Kurdistans arbetarparti (kurdiska: Partiya Karkerên Kurdistan eller Kurdistanê), (turkiska: Kürdistan İşçi Partisi), vanligen omnämnt med sin kurdiska förkortning PKK, är en kurdisk organisation i Turkiet som är terroristklassad av Turkiet, EU, Nato, USA, Sverige, Finland och en rad andra länder. Europeiska unionens domstol har dock i efterhand upphävt EUs klassning för de år domstolen har granskat, då den fann att beslutet saknade giltigt underlag.PKK grundades 1978 och har sedan 1984 varit den ena parten i ett inbördeskrig mot den turkiska staten som varit olika intensivt under olika perioder och där båda parter har gjort sig skyldiga till angrepp mot civila och andra brott mot mänskliga rättigheter.Striden gällde mänskliga rättigheter och självstyre för den kurdiska folkgruppen i Turkiet. Kurderna utgör 10–25% av befolkningen och har sedan det moderna Turkiet grundades 1923 utsatts för statlig repression. Organisationen har sedan det grundades letts av Abdullah Öcalan. Sedan 1999 sitter Öcalan fängslad i Turkiet och partiet leds (2021) i praktiken av Murat Karayilan.PKK:s ideologi var ursprungligen en blandning av revolutionär socialism och kurdisk nationalism och syftade till att grunda en oberoende, marxist–leninistisk stat i området som skulle komma att kallas Kurdistan. Senare har man övergivit både marxism-leninismen och målet att bilda en egen stat, och arbetar i stället för kurdernas rättighet inom Turkiet PKK:s väpnade gren kallades fram till 2000 People's Liberation Army of Kurdistan (ARGK) och bytte då namn till Folkets försvarsstyrka (HPG) Namnet PKK används dock oftast både för partiet och dess militära gren.

Gülenrörelsen, (turkiska: Gülen hareketi), även känd som Hizmet eller Jamaat, är en social, religiös och politisk rörelse med otydliga konturer. Den finns främst i Turkiet men också i många andra länder. Rörelsens ledare är Fethullah Gülen som bor i exil i Pennsylvania, men hans roll är oklar. Han ser sig själv snarast som inspiratör.Gülenrörelsen bedriver välgörenhetsorganisationer och humanitära hjälporganisationer som är transnationellt aktiva. Den ledande bland dem är den Istanbul-baserade Kimse Yok Mu Association (KYM). KYM har specialstatus hos FN-organet ECOSOC.Det är svårt att veta antalet sympatisörer till rörelsen, eftersom man inte går in i den som medlem och den snarare utgör ett mera löst organiserat nätverk. Man har dock uppskattat sympatisörerna till flera miljoner, främst i Turkiet, men även i många andra länder.[källa behövs] Gülenisterna har etablerat många skolor, utöver i Turkiet bland annat i USA, Tyskland, Kanada och andra länder med stor turkisk befolkning. Man tror också att gülenisterna har innehaft viktiga positioner i Turkiets polisväsende och rättsväsende. Politiska analytiker i såväl Turkiet som andra länder menar att Gülen har sympatisörer i det turkiska parlamentet och att hans rörelse kontrollerade den viktiga islamiska konservativa tidningen Zaman liksom flera banker, tv-stationer och andra företag.Gülenörelsen samarbetade i början av 2000-talet med det blivande regeringspartiet AKP. Båda rörelserna önskade större möjligheter för den enskilde att offentligt uttrycka sin religiösa tillhörighet i det strängt sekularistiska Turkiet. Med tiden uppstod en allt djupare klyfta mellan gülenisterna och AKP. I mars 2016 tog den turkiska regeringen kontrollen över Zamans redaktionslokaler. Tidningen beskylldes för oegentligheter, men aktionen ses som en del av den pågående konflikten mellan president Erdoğan och Gülen. Liknande åtgärder har även drabbat en av tv-stationerna. Efter militärens misslyckade kuppförsök i juli 2016 anklagades rörelsen för att ligga bakom detsamma, men utan att några konkreta bevis lades fram. Fethullah Gülen fördömde kuppen och förnekade all inblandning i den. Efter kuppförsöket har regeringen låtit stänga alla skolor som drevs av rörelsen. Många statsanställda har blivit avskedade efter misstänkt samröre med eller sympatier för Gülenrörelsen.