Hem
Finansminister Gunnar Sträng (vänster). (SvD/TT)

Experter föreslår: Så bör budgetreglerna göras om

Sverige har stora investeringsbehov men får samtidigt inte låta nästa generation betala för våra upplevda behov. Lösningen är att dela upp statsbudgeten i en driftsbudget och en kapitalbudget, skriver tre experter på entreprenörskap, ekonomi och företagande på DN Debatt.

Kapitalbudgeten ska uteslutande användas för att finansiera långsiktiga satsningar, exempelvis på infrastruktur, genom lån. Debattörerna föreslår att den får en låneram som uppgår till 10 procent av BNP.

Systemet fanns i Sverige till 1977. Problemet då var att dåtidens politiker ofta flyttade satsningar från driftsbudgeten till kapitalbudgeten för att slippa behöva balansera kostnader mot intäkter, skriver debattörerna. Efter att ha efterlevt det finanspolitiska ramverket i nästan 30 år är läget ett annat, tillägger de.

”Vi anser att tiden är mogen för en övergång till en drifts- och kapitalbudget, men med ett lika stramt finanspolitiskt ramverk som det i dag rådande.”

Debattörerna

Carl Bennet, huvudägare i Getinge, Lifco, Arjo och Elanders

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor BTH

Anders Broström, vd Entreprenörskapsforum, gästprofessor Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

bakgrund
 
Finanspolitiska ramverket
Wikipedia (sv)
Det finanspolitiska ramverket, även kallat "budgetreglerna", är ett antal principer för finanspolitiken i svenska staten och Sveriges kommuner. Bland annat hur Sveriges statsbudget ska se ut och hur besluten fattas i Sveriges riksdag. Syftet är långsiktig stabilitet i statskassan med målet att förhindra stora budgetunderskott. Vissa av reglerna är reglerade i svensk lag, medan andra är reglerade i praxis.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen