Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtiden i sjukvården

”Fasta läkarkontakter ett måste inom primärvården”

Opinion Den svenska primärvården har i dag ungefär samma problem som på 1970-talet och det krävs breda och långsiktiga reformer för att lösa dem, skriver ordföranden för Sveriges läkarförbund tillsammans med fem tidigare ministrar på DN Debatt.

Den viktigaste förändringen de vill se är ett system där varje patient är listad hos en specifik läkare istället för på en vårdcentral.

”Med en fast läkare är det tydligt vem som är medicinskt ansvarig för patienten”, skriver debattörerna.

De vill också att de läggs mer resurser på primärvården och att ett lagstadgat nationellt uppdrag för primärvården införs.

Om debattörerna

Opinion Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Lars Engqvist, socialminister (S) 1998–2004

Göran Hägglund, socialminister (KD) 2006–2014

Bo Könberg, sjukvårds- och socialförsäkringsminister (L) 1991–1994

Ingela Thalén, socialminister (S) 1990–1991, 1994–1996

Bengt Westerberg, socialminister (L) 1991–1994

Mer debatt om sjukvården

Toppnyheter

Donald Trump och Boris Johnson på frukostmöte i Frankrike. DYLAN MARTINEZ / TT NYHETSBYRÅN
G7-mötet i Biarritz

Trump: ”Möjligt” att Putin bjuds in till G7-möte 2020

USA:s president Donald Trump säger att det är möjligt att han kommer att bjuda in Rysslands president Vladimir Putin till nästa års G7-möte, skriver AP. Uttalandet gjordes på ett frukostmöte med världsledarna i Biarritz.

Ryssland var medlem i gruppen fram till 2014 då landet annekterade Krim.

Europeiska länder menar att Ryssland först måste följa Minskavtalet som innebär att tungt artilleri skulle dras tillbaka från fronten och att östra Ukraina skulle få ett större självstyre. Trump har inte kommenterat vilka eventuella krav som skulle ställas på Putin för att en inbjudan ska gå ut.

USA kommer från 1 januari att vara ordförande för G7-gruppen.

2 tim
CARLOS BARRIA / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Spontanlunchen en del av Macrons plan att skaka om

Det franska hemlighetsmakeriet sträckte sig långt in i kvällen. G7-gruppen skulle diskutera klimatet över ett glas champagne innan middagen. Efter middagen skulle de stänga in sig i ett rum, eventuellt ackompanjerade av cognac och cigarrer, för att samtala utan någon som helst närvaro av rådgivare. Fransmännen ville ha ett G7-möte mer likt originalen på 1970-talet – utan medialäckor.

Bloomberg skriver om vad som hände bakom kulisserna när Emmanuel Macron överraskade G7-ledarna med en ny klimatinriktad agenda för toppmötet i Biarritz och varför den franske ledaren spontanbokade en lunch med Donald Trump som första programpunkt.

Att få med sig den amerikanske presidenten på banan har varit den största utmaningen för Frankrike och redan innan mötet ska amerikanerna ha varit på dåligt humör, skriver nyhetsbyrån.

Det var därför som Macron, så fort Trump landade med Air Force One, spontant bjöd med honom på en två timmar lång lunch, skriver Bloomberg. Den franske presidenten ville släta över några av konflikterna med Trump samtidigt som han föreslog en ny strategi för Iran.

Det är oklart hur Trump ställer sig till den men han hyllade Macron och G7 efter lunchen.

3 tim
PHILIPPE WOJAZER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump uttrycker ånger för hur handelskriget spelats ut

På en rak fråga från en reporter om Donald Trump känner ånger för hur handelskriget med Kina har eskalerat så säger presidenten ja.

– Ja varför inte. Kan lika gärna. Kan lika gärna. Jag har tänkt om när det gäller allt, löd det ordagranna svaret.

Trump säger vidare att USA ”kommer bra överens med Kina just nu”. Detta trots att länderna utväxlade nya tullar så sent som i fredags.

Den amerikanske presidenten träffade under morgonen Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

6 min
Läs mer om G7-mötet i Biarritz
Arkivbild, en mor och hennes dotter under flykten från Myanmar 2017. FRED DUFOUR / AFP
Förtrycket mot rohingyer

Bangladesh skärper tonen: Blir tuffare mot rohingyer

Bangladesh kommer att skärpa sin hållning i rohingya-frågan, skriver BBC. Hundratusentals människor, företrädesvis muslimska flyktingar, lever i läger efter förföljelse i grannlandet Myanmar.

Bangladeshs utrikesminister Abdul Momen säger till BBC att landet inte längre klarar den ekonomiska bördan men preciserar inte hur politiken är tänkt att reformeras.

I torsdags skulle bussar ha börjat köra tillbaka flyktingar över gränsen men planen föll eftersom den byggde på frivillighet. När bussarna skulle gå fanns inte en enda person på plats.

Rohingyer har krävt garantier för att deras rättigheter ska tillgodoses när de återvänder, däribland att de ska få det medborgarskap som Myanmar inte erkänner.

För många människor är det i dagarna två år sedan flykten från hemlandet.

1 tim
Tiotusentals flyktingar samlas för att protestera TT
undefined

Två år sedan flykten: 30 000 kräver rättigheter

Det är två år sedan som tusentals rohingyer tvingades fly till Bangladesh från förföljelse i Myanmar. Årsdagen uppmärksammas av uppemot 30 000 flyktingar som samlats för en flera dagar lång manifestation där de ber och gråter, skriver AP.

Flyktingarna kräver garantier för medborgarskap och andra rättigheter för att återvända till hemlandet.

I lägret Kutupalong bar människor under söndagen plakat med budskap som: ”Aldrig igen! Minnesdag för folkmordet på rohingyer” och ”återbörda våra medborgarskap”.

Myanmar har konsekvent förnekat brott mot mänskliga rättigheter och hävdat att militärinsatserna i delstaten Rakhine varit motiverade i relation till våldsamheter som rohingyer varit ansvariga för.

2 tim
Rohingyska flyktingar i lägret Cox’s Bazar i Bangladesh. Mohammad Ponir Hossain / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rohingyer vägrar att åka tillbaka till Myanmar

Den kritiserade planen för att återföra rohingyaflyktingar till Myanmar ser inte ut att bli av, skriver TT. Flyktingarna vägrade i dag att sätta sig i de bussar som kommit till bangladeshiska flyktinglägren för att hämta dem.

Flera av de som fått godkänt att återvända säger att de är för rädda.

”Myanmars regim våldtog och dödade oss. Så vi behöver säkerhet. Utan någon säkerhet kommer vi aldrig att återvända”, säger rohingyaledaren Nosima i ett uttalande, enligt nyhetsbyrån.

22 aug
Läs mer om Förtrycket mot rohingyer
Delstaten Rondônia. CARL DE SOUZA / AFP
Bränderna i Amazonas

Flygbilder visar förödelsen: ”Extremt upprörande syn”

Delstaten Rondônia i Brasilien är ett av de områden som drabbats värst av skogsbränder.

– På ett mänskligt plan är det extremt upprörande att se den här typen av förstörelse framför sig, säger BBC:s reporter Will Grant i ett inslag där mediebolaget flyger helikopter över de ödelagda markerna.

Rondônia är en av sex delstater som begärt hjälp från militären för att bekämpa bränderna.

78 383 skogsbränder har registrerats i Brasilien hittills i år, över hälften av dem i Amazonas regnskog, vilket är den högsta siffran sedan 2013. Enligt experter har skövling under den månadslånga torrperioden förvärrat problemet.

Bara mellan torsdagen och fredagen utbröt 1 663 nya bränder, enligt Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut, INPE, rapporterar AFP.

2 tim
Brand i Porto Velho. UESLEI MARCELINO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Global efterfrågan på kött göder Amazonasbränderna

Den globala efterfrågan på kött och sojabönor är en stor bidragande orsak till bränderna i Amazonas regnskog, skriver AFP.

De flesta experter är eniga om att flertalet bränder är orsakade av skogsskövlingen som drivs av jordbrukare. Brasilien är världens största köttexportör och ökade sin export av sojabönor med 22 procent under förra året. Enligt Greenpeace är kötthandeln den största enskilda orsaken bakom avskogningen i Amazonas.

Brasiliens president Jair Bolsonaro har en stor väljarbas bland jordbrukare och har uppmuntrat ökad exploatering av området. Samtidigt har antalet böter för miljööverträdelser minskat drastiskt under hans tid vid makten. Antalet böter minskade med nästan 30 procent under de första åtta månaderna 2019, jämfört med samma period förra året, visar en analys från BBC.

Igår 20:06
Angela Merkel i samtal med Donald Tusk och Boris Johnson i Biarritz på lördagen.  POOL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Macrons hårda linje om Amazonas splittrar Europa

Europas ledare är inte överens om hur de ska förhålla sig till frihandelsavtalet mellan EU och det sydamerikanska frihandelsblocket Mercosur efter bränderna i Amazonas. Frankrikes president överraskade i går med att säga att han skulle blockera avtalet och anklagade Brasiliens president Jair Bolsonaro för att ljuga när han tonade ner farhågorna för klimatförändringarna. Irlands ledare Leo Varadkar ställde sig snabbt på samma sida, och de får stöd av EU:s Donald Tusk.

Men Tyskland under Angela Merkel, och Storbritanniens Boris Johnson tycker inte att det är en bra idé. Enligt dem skulle det inte hjälpa mot avskogningen i Brasilien att stoppa uppgörelsen. På lördagskvällen ansluter sig Spanien till deras skara, rapporterar AFP:

”Spanien har gått i förgrunden i det senaste arbetet med att få till EU-Mercosur-uppgörelsen som kommer att öppna enorma möjligheter för de två regionala blocken”, heter det i ett uttalande från Madrid.

Igår 19:13
Läs mer om Bränderna i Amazonas
Helg Långläsning
Sentineleser år 1870/John Chau. Wikimedia
Helg Långläsning

”Missionären betraktade ön som Satans sista utpost”

Urfolket sentineleserna på ön Norra Sentinel i Bengaliska viken skulle hamna i helvetet om de inte räddades. Så resonerade den amerikanske missionären John Chau innan han dödades på ön, skriver GQ i ett långt reportage.

I reportaget framträder bilden av en djupt religiös man som till och med fick kamraterna på hans kristna universitet att tvivla på sin kärlek till Jesus. Chau betraktade ön som ”Satans sista utpost”, och var mycket medveten om att han riskerade att bli dödad.

Läs hela reportaget via länken nedan.

3 tim
Aung San Suu Kyi och Barack Obama.  Khin Maung Win / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rådgivaren: ”Många ville se Suu Kyi som en frälsare”

Aung San Suu Kyi förkroppsligade hopp första gången som rådgivaren Ben Rhodes träffade demokratikämpen i Myanmar, skriver han i ett långt, personligt hållet reportage för The Atlantic.

Under Rhodes åtta år som säkerhetsrådgivare under USA:s tidigare president Barack Obama träffade han Suu Kyi ett flertal gånger och uppfattade hennes engagemang för mänskliga rättigheter som äkta. Men Suu Kyis gloria har senare hamnat på sniskan efter att hon stått passiv inför förföljelserna av folkgruppen rohingya.

”Suu Kyi har alltid varit bra på att få folk att tro på det hon säger (...) och många i väst var alltför ivriga att se henne som en frälsare”, skriver Rhodes som i efterhand insett att ledaren alltid varit både idealist, aktivist – och kall pragmatiker.

Läs hela reportaget via länken nedan.

3 tim
Läs mer om Helg