Hem
Activists of the anti-globalisation organisation Attac hold an inflatable globe during the symbolical release of the globe in the Baltic Sea off Rostock, Germany, Monday, June 4, 2007. JENS MEYER / AP

Fler lokala möjligheter när globaliseringen backar

”Offshoring”, att förlägga en del av ett företags verksamhet i länder med låga kostnader och skatter, är ute. Nu är det i stället ”nearshoring”, ”onshoring” och ”reshoring” som gäller. Ett diagram i Financial Times med data från 9 000 företag visar hur användningen av ord som har att göra med avglobalisering har ökat kraftigt de senaste åren, med tydliga peakar kopplat till coronapandemin 2020 och Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Pandemin ledde till omfattade störningar i de globala leverantörskedjorna med stora förseningar och brist på nyckelkomponenter som exempelvis halvledare som följd. Kriget i Ukraina har fått energipriserna att rusa i höjden, men även spannmål har blivit dyrare. Alltihop har eldat på inflationen. Samtidigt har företagen börjat ta hem produktion för att ha kontroll över sin leveranskedja och vara mindre sårbara. Det är detta fenomen som kallas avglobalisering. Ironiskt nog bidrar även det till höjd inflation, vilket Project Syndicat förklarar i en artikel.
Globaliseringen hade en ”deflatorisk” (motsats till inflatorisk) verkan eftersom den minskade kostnaden för arbetskraft och därmed produktion. När globaliseringen nu rullas tillbaka, samtidigt som tullar och andra handelshinder återinförs, medverkar det till ökad inflation. Men den nya globala ordningen innebär också nya möjligheter för företag, skriver Rana Foroohar i Financial Times.

Foroohar, som även är aktuell med en bok i ämnet, förutspår bättre balans mellan lokalt och globalt, när den konventionella ekonomiska modellen omvärderas. Antagandet att människor, varor och kapital sömlöst skulle röra sig till de platser där de behövs bäst, kallar hon för ”effektivitetsmodellen”. Den ersätts nu av vad Foroohar beskriver som en mer uthållig modell som bygger både lokalt och globalt samtidigt, vilket kräver bättre utbildning och infrastruktur, högre löner och mindre fokus på kortsiktigt resultat.

”Effektivitet var billigt. Uthållighet kommer att kosta mer. Vem som ska betala för det återstår att se”, skriver hon i FT.

Annons
Annons
Vi strävar alltid efter objektivitet och faktagranskar alltid våra artiklar. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Annons