Flera tunga nej till leg för undersköterskor
Socialstyrelsen säger nej till att införa legitimation för undersköterskor. Även Vårdförbundet och Vårföretagarna är tveksamma till förslaget som lades fram av regeringens utredare i våras. Enligt utredningen skulle en yrkeslegitimation kunna leda till bättre äldreomsorg, ökad patientsäkerhet och ökad attraktivitet i yrket.
I sitt remissvar menar Socialstyrelsen att formella kompetenskrav riskerar göra att färre blir behöriga att arbeta som undersköterska. Även Vårdförbundet är tveksamt och konstaterar att det hittills krävts minst tre års högskoleutbildning för en yrkeslegitimation. I dag är undersköterskeutbildningen på gymnasienivå.
bakgrund
Undersköterska
Wikipedia (sv)
En undersköterska, förkortat usk, är i Sverige en person som arbetar med praktisk omvårdnad inom sjukvård, äldreomsorg och hemtjänst. Yrkestiteln har funnits sedan 1890-talet i Sverige, och avsåg länge en person med kortare utbildning som assisterade en ordinarie sjuksköterska. Numera avses vanligen en person som genomgått gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram, även om yrkestiteln inte är skyddad.
Under en längre tid fanns i svensk sjukvård yrkeskategorierna undersköterska och sjukvårdsbiträde. Båda yrkeskategorierna arbetade med praktisk omvårdnad, men undersköterskan hade mer utbildning eller erfarenhet och utförde även något mer avancerade arbetsuppgifter. Under 1990-talet började dock en utfasning av sjukvårdsbiträdena (som funnits sedan 1930-talet ). Titeln vårdbiträde existerar dock fortfarande, och används om personal inom hemtjänst och äldreomsorg som till stora delar utför samma sysslor som undersköterskor, men som inte genomgått gymnasiets vård- och omsorgsprogram.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
