Toppnyheter Senaste nytt Bevakningar
Inrikes Utrikes Ekonomi Politik Opinion Sport Nöje & kultur Tech Resa
Om Omni Tyck till Annonsvänligt Sverige Hantera din personliga data Personuppgiftspolicy Cookiepolicy
Ansvarig utgivare:
Markus Gustafsson, markus@omni.se

Omnipunktse AB
Blekholmsgatan 18
111 64 Stockholm

Organisationsnummer 556774-0864
Lokalinvånare betraktar isbjörnen när den korsar en väg. TT
Klimatförändringarna

Försvagad isbjörn har dykt upp i ryska industristaden

En utsvulten och svag isbjörn har sökt sig till den ryska industristaden Norilsk i norra Sibirien. Filmer visar hur den smutsiga och till synes sjuka björnen rör sig i tätbebyggda områden i jakt på föda, hundratals kilometer från dess naturliga habitat, skriver flera medier.

Honan sågs första gången i helgen och på onsdag ska en specialistgrupp anlända för att inspektera situationen och fatta beslut om vad man ska göra med björnen.

Enligt lokala miljöexperter är det första gången på 40 år som en isbjörn syns i staden.

Tom Arnbom, Arktisexpert på Världsnaturfonden, säger till SVT att klimatförändringar och smältande havsisar fått isbjörnar att allt oftare söka sig till samhällen.

En miljöexpert säger att det är möjligt att isbjörnen helt enkelt förvillat sig www.theguardian.com
tv+text Arnbom: ”Det är som att en fjällräv eller en fjällämmel dyker upp i Stockholm, det händer bara inte” Sveriges Television

Se filmer på isbjörnen

Här strövar isbjörnen runt i utkanten av Norilsk

IRINA YARINSKAYA / Zapolyarnaya pravda newspaper

Björnen har setts leta efter föda i bebyggda områden

STRINGER / TT NYHETSBYRÅN
Av Helena Sällström
Publicerad 20 juni, 07:40

Dela

Facebook Twitter
Öppna i ny flik

Relaterade ämnen

Klimatförändringarna Djur & natur Klimat & miljö Ryssland Asien

Toppnyheter

Materialbristen på sjukhusen
Arkivbild. TT
Materialbristen på sjukhusen

Materialkrisen fortsätter: Fler operationer ställs in

Akademiska sjukhuset i Uppsala ställer in alla planerade operationer även under torsdag och fredag på grund av materialbristen, enligt ett pressmeddelande från Region Uppsala. Bara akuta operationer genomförs.

– De leveranser vi har fått täcker tyvärr inte behovet för att ha både bedriva vård i normal omfattning och ha beredskap för akuta händelser som olyckor, säger chefsläkare Göran Günther.

Materialproblemen inom Region Uppsala och flera andra regioner började i förra veckan. De har alla bytt till en och samma leverantör nyligen. Sedan i fredags har alla operationer som inte varit akuta på Akademiska ställts in.

34 min
Arkivbilder TT
undefined

Sjukhus varnades för risker med materialbrist i somras

Redan i somras kom varningar om att bristen på sjukvårdsmaterial kunde bli ett problem på Akademiska sjukhuset i Uppsala, rapporterar P4 Uppland.

Fem regioner upplever nu en materialbrist vilket beror på ett byte av leverantör. Regionerna som samarbetar gjorde en gemensam riskanalys med både den gamla och den nya leverantören under sommaren, vilket visade att det var hög risk för förseningar och felaktiga lagersaldon.

– Det finns med i det här, att det kan bli förseningar i inleverans och så. Men inte i närheten av de här konsekvenserna, säger Petter Karlsson som är inköpschef för region Uppsala till radion.

3 tim
Sjukvårdsmaterial. Arkivbilder. TT
undefined

Sjukhusen får vänta – ingen leverans på onsdag

Apotekstjänst AB kommer inte att kunna leverera sjukvårdsmaterial till regionerna på onsdag, rapporterar SVT Nyheter Örebro.

I går sa företagets vd Tomas Hilmo att man beräknade att leveransen kunde komma igång igen på onsdag.

– Tyvärr är det inte så, jag kan inte säga exakt varför, det har uppstått komplikation och vi måste prioritera de akuta beställningarna, säger Eric Aronson, talesperson på Apotekstjänst, till SVT.

Apotekstjänst, som nyligen tog över som distributör i flera regioner, menar att leveransen dröjer på grund av logistikproblem, där regionerna krävt stora beställningar då det redan var tomt på hyllorna när de tog över.

Det är oklart när den ordinarie leveransen kan komma igång.

Igår 15:49
Läs mer om Materialbristen på sjukhusen
Partiledardebatten i riksdagen
Annie Lööf och Jimmie Åkesson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Partiledardebatten i riksdagen

Just nu: ”Har vårdköerna blivit kortare? Har gängbrotten knäckts?”

Partiföreträdarna för de åtta riksdagspartierna möts nu i en partiledardebatt i riksdagen. Vård, skola, omsorg, arbetslöshet, kriminalitet och integration är några av de ämnena som behandlas.

SD-ledaren Jimmie Åkesson sa under sitt anförande att regeringen är mån om att föra fram allt gott de har gjort.

– Men varför blir det inte bättre. Har vårdköerna blivit kortare? Har man knäckt gängbrottsligheten? Har vi EU:s minsta arbetslöshet? frågar Åkesson.

När Centerpartiets partiledare Annie Lööf tog replik på Åkesson frågade hon honom var Sverigedemokraterna ska hitta arbetskraft när de vill strama åt invandringen.

– Var ska SD hitta alla dessa 80000 människor i vården, som behövs de kommande åren. Att kommunerna står inför stora utmaningar vet vi. Nu var det en annan utmaning vi pratar om. Var ska Jimmie Åkesson hitta alla människor? säger Lööf.

2 tim
Fredrik Reinfeldt och Jonas Sjöstedt. TT
undefined

Sjöstedts känga: ”Saknar faktiskt Reinfeldt i dag”

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt visar ett tydligt missnöje med de övriga tre oppositionspartierna, som inte är en del av januariavtalet, under partiledardebatten i riksdagen.

– Vi ser ett nytt politiskt block växa fram, De blåbruna, säger Sjöstedt.

På Twitter förtydligar han sina tankar – och skickar en oväntad hälsning till förre M-ledaren Fredrik Reinfeldt.

”Åkesson begärde ingen replik på Kristersson. Kristersson begär ingen replik på Åkesson. Jag saknar faktiskt Reinfeldt idag”, skriver Sjöstedt.

V-ledaren hade tidigare gått till attack mot regeringens budget och varnade för en ekonomisk kris i kommunerna.

3 min
Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Ställer Greta Thunbergs fråga till er: hur vågar ni?”

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin fokuserade under sitt anförande på den globala rörelsen av unga som demonstrerar för klimatet.

– Vi är den sista generationen som kan göra något åt detta, säger hon.

MP-språkröret kritiserade även Moderaterna och Sverigedemokraterna för att i stället för att satsa på välfärd och miljö prioritera skattesänkningar på bensin.

– Jag ställer Greta Thunbergs fråga till er: hur vågar ni?

35 min
Läs mer om Partiledardebatten i riksdagen
SvD Företag

Så kan skolan minska fake news

Just nu pågår Tidningsveckan som under en begränsad period per år ger lärare runt om i landet utökade möjligheter att använda dagstidningar och journalistik i undervisningen.
– Elever idag måste kunna orientera sig i en komplex verklighet. Genom tillgång till kvalitetsjournalistik i skolan kan de utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta och påståenden, säger Anna Careborg, chefredaktör och vd Svenska Dagbladet.
Henrik Nyberg som är med och arrangerar Tidningsveckan menar att man kan se tecken på att de demokratiska värdena utmanas – både i vår omvärld och här hemma. Han påpekar att hur viktigt allmän rösträtt än är bör det ses som en av flera byggstenar för en fungerande demokrati. Medierna är en annan viktig byggsten.
– Utan kunskap om omvärlden, ekonomi, klimat och många andra frågor ökar mottagligheten för vilseledande budskap och eleverna får svårare att bevaka sina intressen.

10 okt
Erik Bengtzboe 2013. STEFAN JERREVÅNG / TT / TT NYHETSBYRÅN
Politikernas kvitton

Tidigare M-toppen delgiven misstanke – hörd av polis

Den tidigare moderate toppolitikern Erik Bengtzboe har delgivits misstanke om bedrägeri, skriver Aftonbladet. Bengtzboe valde i april att lämna sina riksdagsuppdrag efter att tidningen avslöjat att han fått över 158 000 kronor i felaktiga ersättningar från riksdagen.

Pengarna skulle gå till en övernattningslägenhet i Stockholm. Bengtzboe var då skriven hos sin mor i Nyköping, men bodde i själva verket med sin familj på en adress i Stockholm.

Bengtszboe, som nekar till brott, har nu förhörts av polis.

– Min hypotes är att han inte har rätt till de här ersättningarna, säger åklagare Bengt Åsbäck till Aftonbladet.

1 tim
Kommungranskningarna
SKL:s ordförande Anders Knape och chefsekonom Annika Wallenskog. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kommungranskningarna

SKL: Fler än 20 kommuner väntas höja skatten 2020

Sveriges Kommuner och Landsting uppskattar att fler än 20 kommuner och några regioner kommer bli tvungna att höja skatten nästa år, skriver TT. Detta eftersom att många kommuner ser demografiska förändringar med flera äldre och unga som belastar ekonomin.

Men även om det nu blir höjningar kommer kommuner och landsting att tillsammans sakna 43 miljarder år 2023 om inte staten skjuter till mer i statsbidrag, enligt SKL.

Många kommuner, däribland Kiruna och Filipstad, har den senaste tiden tvingats till kraftiga besparingar eftersom ekonomin inte har gått ihop.

12 min
SKL-ordföranden Anders Knape. TT
undefined

SKL-rapport: Tuff ekonomi i kommunerna väntar 2020

De ekonomiska förutsättningarna i många kommuner ser ut att bli sämre under nästa år. Det visar en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, där en majoritet av kommunernas ekonomichefer svarat att läget ser sämre ut under 2020 jämfört med i år.

SKL-ordföranden Anders Knape tror att det kärva ekonomiska läget dels beror på att antalet äldre och unga ökar snabbare än personer i arbetsför ålder och dels på att Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Han menar att kommunerna kommer att vara tvungna att fortsätta att effektivsera sin verksamhet och fundera över sina prioriteringar.

– Sedan kommer det att behövas tillskott ifrån staten i form av ökade generella statsbidrag och det kommer också på sina håll att få till konsekvens att man kommer att höja skattenivåerna, säer han till Ekot.

4 tim
Illustrationsbild. TT
undefined

Flera kommuner tvingas till nedskärningar nästa år

Fyra av fem kommuner uppger att de kommer tvingas göra nedskärningar på den kommunala verksamheten nästa år. Det visar en enkät som DN har gjort. Neddragningarna rör skola, äldreomsorg och socialtjänsten.

Orsaken är ofta det demografiska trycket men även minskat statsbidrag.

I enkäten svarar även var tionde kommun att man planerar att höja skatten nästa år då den ekonomiska situationen blivit mer ansträngd. Pengarna räcker inte längre till för den ordinarie verksamheten, skriver tidningen.

Totalt 197 av Sveriges 290 kommuner har svarat på enkäten.

Igår 19:01
Läs mer om Kommungranskningarna
Primärvalen 2020
Elizabeth Warren, Pete Buttigieg och Andrew Yang under Demokraternas fjärde tv-sända debatt. WIN MCNAMEE / GETTY IMAGES NORTH AMERICA
Primärvalen 2020

Analyser: Warren vinnaren som alla förhöll sig till

Fokuset låg i princip helt på senator Elizabeth Warren i Demokraternas fjärde debatt inför primärvalen, skriver The Guardians Moira Donegan i en analys. Donegan pekar ut Warren som vinnare, samma sak gör SVT:s Carina Bergfeldt.

”Frågorna formades efter hennes politiska positioner, hennes tidigare uttalanden och agenda och andra kandidater fick anpassa sig till Warrens position”, skriver Donegan.

CNN:s Chris Cilizza och Fox News Bret Bartier tar båda upp hur Pete Buttigieg positionerade sig mot Joe Biden och Elizabeth Warren, framförallt i frågan kring kostnadsfri hälso- och sjukvård.

”Buttigieg hade ett tydligt mål med debatten – att slå ned på Warren gällande kostnadsfri hälso- och sjukvård och försäkra väljarna om att han har en alternativ plan som inte slår ut den privata sjukförsäkringsmarknaden”, skriver Cilizza.

– Han styrde samtalet till att visa att han kan bli alternativet till Joe Biden genom att ta upp kostnadsfri hälso- och sjukvård, vapenfrågan och utrikespolitik, säger Bartier i Fox News sändning.

3 tim
Elizabeth Warren gör tummen upp till publiken. SHANNON STAPLETON / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Elizabeth Warren grillades hårt av de övriga i debatten

Demokraterna som i natt möttes i debatten i Ohio gick hårdast åt Massachusettssenatorn Elizabeth Warren, som i de senaste mätningarna har gått förbi den tidigare toppkandidaten Joe Biden.

Den mer högerorienterade Amy Klobuchar riktade in sig på att Warren inte kan svara ja eller nej när det kommer till skattelättnader.

– Skillnaden mellan en dagdröm och en ekonomisk plan är att en av dem kan genomföras, sa Klobuchar som är senator i Minnesota.

– Jag kommer inte att skriva under en lag som inte sänker kostnaderna för USA:s medelklassfamiljer, svarade Warren.

Enligt CNN fick Warren mest talartid under debatten, nästan 23 minuter. Hon följs av den före detta vicepresidenten Joe Biden som fick 16 minuters talartid.

5 tim
De tre toppkandidaterna Bernie Sanders, Joe Biden och Elizabeth Warren John Minchillo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Demokraternas kandidater eniga om riksrätt för Trump

Nästa alla av de tolv presidentkandidaterna som i natt möttes i demokraternas debatt var eniga om att Donald Trump måste ställas inför riksrätt.

– Ingen står över lagen. Han kan inte tillåtas bryta mot lagen gång på gång, sa Elizabeth Warren om varför hon stöder ett riksrättsåtal av presidenten.

Kandidaten Tulsi Gabbard var den enda av de tolv som inte rakt ut sa att hon var för ett åtal eftersom hon menar att ett sådant skulle riskera att splittra landet ännu mer. Hon betonade dock att hon anser att frågan måste utredas.

6 tim
Läs mer om Primärvalen 2020
Cykelbanor byggs på Vasagatan 2018 Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Lokalpolitiken i Stockholm

Kostnad för Stockholms cykelbanor drar iväg rejält

Kostnaderna för Stockholms investeringar i cykelbanor blir sju till tio gånger högre än politikerna hade räknat med. Det skriver Dagens Nyheter som hänvisar till en rapport från Stockholms Handelskammare som har skrivits av Jonas Eliasson, professor i transportsystem.

När den så kallade cykelplanen för staden klubbades för sju år sedan var prognosen att en kilometer cykelbana skulle kosta ungefär åtta miljoner kronor i innerstaden. Men notan per kilometer har i stället landat på mellan 50 och 60 miljoner kronor.

Eliasson menar att det går att skapa mer kostnadseffektiva lösningar för cyklisterna, till exempel cykelstråk på parallellgator.

– Det är fullt möjligt att skapa särskilda cykelstråk även på andra platser än huvudgatorna, säger han till tidningen.

25 min
Självständighetskampen i Katalonien
Carles Puigdemont. KENZO TRIBOUILLARD / AFP
Självständighetskampen i Katalonien

Spanien skickar ny order om att gripa Puigdemont

Belgien har tagit emot en order om att gripa den tidigare katalanske ledaren Carles Puigdemont, uppger en talesperson för åklagarmyndigheten i Bryssel, enligt Reuters.

Arresteringsorden är den tredje som Spanien skickat till Belgien gällande den tidigare regionpresidenten Puigdemont, som befinner sig i exil i Belgien.

– Sett till fallets komplexitet och de två tidigare arresteringsordarna gällande Puigdemont så kommer detta att kräva en genomgående juridisk analys, säger talespersonen till nyhetsbyrån.

Polisen uppger att totalt 51 personer har gripits i Katalonien under tisdagskvällen och natten mot onsdag under demonstrationer för Kataloniens självständighet.

1 tim
Carles Puigdemont och protest i Barcelona. TT/AP
undefined

Puigdemont: ”Bara en väg framåt – självständig stat”

Fängslandet av separatister i Katalonien markerar en ny fas i kampen för självständighet, skriver den före detta regionala presidenten Carles Puigdemont i The Guardian. Beskedet är en upptrappning som kommer elda på ilskan över regionen, skriver ex-ledaren, som befinner sig i exil i Belgien.

”Beslutet kommer att slå tillbaka mot Spanien. Det finns nu bara en väg framåt för Katalonien (...). Det måste bli en självständig stat i form av en republik. Vi kommer aldrig att backa”, skriver Puigdemont.

Han menar att den spanska statens agerande slår mot demokratins hjärtefrågor i en tid då de behövs som mest. ”Detta är nu en internationell fråga”, anser han.

Igår 09:10
En demonstrant kastar sten mot polisen. Bernat Armangue / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Protester i Barcelona i natt efter dom mot separatister

Polis och demonstranter har under natten drabbat samman i centrala Barcelona och vid den internationella flygplatsen i staden, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Polisen ska ha använt gummikulor och batonger för att skingra protesterna. 75 personer uppges ha skadats i samband med demonstrationerna. Totalt stoppades 108 av de drygt 1 000 flyg som skulle ha lyft från flygplatsen.

Protesterna kommer efter att Spaniens högsta domstol i går dömde nio katalanska separatistledare till fängelse.

Igår 03:36
Läs mer om Självständighetskampen i Katalonien
#metoo-uppropet
Arkivbild. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
#metoo-uppropet

Knappt varannan man har rannsakat sitt beteende

Två år efter metoo-uppropet har knappt varannan svensk man rannsakat sitt eget beteende mot kvinnor, rapporterar SvD med hänvisning till en ny undersökning från Sifo.

I undersökningen, som gjorts på uppdrag av organisationen MÄN, uppger 49 procent att metoo-uppropet inte har lett till att de rannsakat sitt beteende mot kvinnor, medan 45 procent uppger att de blivit mer självkritiska. Sex procent vet inte eller har ingen åsikt i frågan.

Samtidigt svarar 80 procent att de anser att män måste ta ett gemensamt ansvar för att motverka sexuellt våld och trakasserier. 80 procent tror också att rörelsen haft en positiv effekt för jämställdheten i Sverige.

2 tim
Illustrationsbild. TT
undefined

Två år efter metoo: ”Ingen har känts vid våra krav”

Med två år i bagaget har metoo-rörelsen haft effekt, men det finns också en stor besvikelse över uteblivna politiska åtgärder. Det skriver Svenska Dagbladet, som talat med representanter bakom flera upprop.

Hanna Kaiser Barnes, som var med i ett upprop som drevs av personer som drabbats av sexuellt våld i hemmet, menar att för lite har hänt och att det kan bero på att Sverige bytt jämställdhetsminister två gånger sedan 2017.

– Ingen har känts vid ansvaret för våra krav sedan Åsa Regnér lämnade sitt uppdrag.

Igår 07:58
Läs mer om #metoo-uppropet
Anders Ygeman Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Elbristdebatten

Ygeman (S) krävs på svar om elbristen i Skåne

Näringsutskottet har kallat upp energiminister Anders Ygeman för att få svar om risken för akut elbrist i Skåne vilket flera aktörer hart varnat för, skriver Sydsvenskan.

Även i maj utfrågade utskottet Ygeman om saken och sedan dess har problemet växt i styrka, menar utskottets ordförande Lars Hjälmered (M).

– Det är rimligt att hela utskottet får del av information om hur regeringens plan ser ut att lösa detta, säger han till tidningen.

Både Svenska kraftnät och Eon har varnat för svår elbrist i Skåne i framtiden. Enligt Hjälmered gör regeringens skatter på avfallsförbränning och fossila bränslen som används i kraftvärmeverk att prognosen förvärras.

1 tim