EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) blir en av flera vice gruppledare för den liberala partigruppen Förnya Europa, skriver Centerpartiet på Twitter.
Han ville tidigare bli ordförande för gruppen, men det blev i stället Dacian Ciolos som tidigare har varit EU-kommissionär och rumänsk premiärminister.
Saudiarabien säger att de drönare och robotar som avfyrades mot två saudiska oljeanläggningar i helgen ”utan tvekan var från Iran”. Det säger Turki al-Malki, talesperson för det saudiska försvarsdepartementet, under en presskonferens, rapporterar BBC.
Turki al-Malki visade upp vrakdelar, bland annat från kryssingsrobotar, som sägs ha använts vid attackerna i helgen. Han säger vidare att 18 obemannade drönare använts och sju stycken kryssningsrobotar, och att de är av iranskt ursprung.
Turki al-Malki säger även attacken kom norrifrån, men att den exakta avfyrningsplatsen ännu inte är fastställd.
USA kommer att ”kraftigt” utöka sanktionerna mot Iran, meddelar president Donald Trump på Twitter. Trump skriver att han har beordrat finansminister Steve Mnuchin att vidta åtgärden.
Beslutet kommer några dagar efter helgens attack mot saudiska oljeanläggningar som USA och Saudiarabien beskyller Iran för.
Iran har förnekat att man låg bakom attacken.
Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman ber Sydkorea om hjälp för att stärka landets flygvapen, rapporterar Reuters med hänvisning till sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap. Detta efter helgens drönarattacker mot saudiska oljeanläggningar.
Länderna har haft diplomatiska relationer sedan 1963 och under 2017 slöts ett handelsavtal mellan dem.
Det var inte en slopad värnskatt som drev Magdalena Andersson (S) in i politiken. Det säger finansministern till SvD efter att höstbudgeten presenterats i dag.
– Det är klart att den här budgeten är extrem eftersom vi avskaffar värnskatten. Den fördelningsprofilen är sämre än... ja den är svår att åstadkomma på något annat sätt, säger hon till tidningen.
Andersson säger att klyftorna ska utjämnas i en skattereform. Inför förhandlingarna om den säger hon att alla frågor kan komma upp på bordet, inklusive en återinförd fastighetsskatt.
Regeringens budgetproposition fick hård kritik från både höger och vänster när den debatterades i riksdagen i dag.
– När man ska göra satsningar kan jag bara konstatera att man lägger mer pengar på friåret än på polisen. Hur tondöv kan en regering och dess stödpartier bli? frågade Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tyckte alla att budgetsatsningarna på rättsväsendet är för skrala.
SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt framhöll även att hans parti vill tillföra mer pengar till kommunerna.
Vänsterpartiets Ulla Andersson passade under debatten på att gratulera den ekonomiska eliten som hon menar är de som gynnas av regeringens skattesänkningar.
– Det är ett svek mot välfärden, sa hon i riksdagens talarstol.
Män med höga inkomster är de som gynnas mest i höstbudgeten. Regeringen konstaterar själv att knappt två tredjedelar av reformerna går till män och att en tredjedel av medlen går till män i den högsta inkomstgruppen.
– Det kommer att öka klyftorna, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet.
Anledningen är bland annat slopandet av värnskatten som är en reform för dem med en årslön eller arvoden över 703 000 kronor. Utöver värnskatten får även cirka en miljon pensionärer med en inkomst över 17 000 kronor i månaden sänkt skatt. Både när det gäller den avskaffade värnskatten och den sänkta skatten för pensionärer är den största delen av dem som gynnas män.
Då kvinnor oftare har lägre pensioner är det dock fler kvinnor bland dem som gynnas av det höjda grundskyddet.
Opinion Höstbudgeten hade kunnat vara en rimlig mittenbudget men i och med avskaffandet av värnskatten var det en ”ojämlikhetschock” som presenterades i dag, skriver Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin.
”Inte ens i Anders Borgs sista budget som finansminister fick de rikaste en lika stor del av kakan som i dag”, skriver han.
DI:s Tobias Wikström skriver att regeringen verkar göra bedömningen att den avskaffade värnskatten betalar sig själv, eftersom den tros leda till fler arbetade timmar. Han tolkar formuleringen som att Socialdemokraterna inte kommer att återinföra värnskatten ens om man själva får bestämma.
Sydsvenskan saknar en satsning på höghastighetsbanor, något som skulle kunna ha varit en djärv satsning i tider av ekonomisk inbromsning.
”Det kan knappast ses som oansvarigt att storinvestera i något som, förutom att stimulera ekonomin, ger snabbare och klimatsmartare resor och transporter genom landet i många generationer framöver.”
Höstbudgeten präglas mer av januariavtalets byteshandel än de samhällsproblem som dominerar den politiska debatten, skriver Ekots politiska kommentator Tomas Ramberg i en analys.
Han menar att man kan tolka finansministerns avståndstagande från den slopade värnskatten i höstbudgeten som ett offentligt inledande av nästa års förhandlingar med C och L. ”’Vi kommer inte att acceptera en budget till med den här fördelningsprofilen’, låter budskapet från finansministern”, skriver Ramberg.
SvD:s Göran Eriksson menar att den avskaffade värnskatten speglar det extraordinära tillståndet i svensk politik eftersom S inte alls argumenterar för den största posten i sin egen budget.
SVT:s ekonomikommentator Johanna Cervenka skriver i en analys att regeringen inte ser någon anledning att lätta plånboken trots att det blåser ekonomisk snålblåst. ”I stället räknar finansminister Magdalena Andersson med att det är du och jag som ska hålla ekonomin igång”, skriver hon.
SSU:s ordförande Philip Botström totalsågar regeringens budget, skriver Aftonbladet. Han menar att den kommer att gynna ”rika gubbar på Östermalm som har kristallkrona i taket”.
– Jag tar fram skämskudden, ärligt talat, säger han till TT.
Även LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är kritisk till skattesänkningarna och menar att högre arbetslöshet och större problem i landets kommuner är att vänta.
Kommunals ordförande Tobias Baudin säger i ett pressmeddelande att politikerna måste släppa sina ”ideologiska käpphästar” och satsa på välfärden.
Avskaffad värnskatt, familjevecka och det så kallade utvecklingsåret kostar tillsammans nio miljarder kronor, pekar Kommunal på.
– Bara dessa tre reformer motsvarar 21 000 undersköterskor, säger Baudin.
Oavsett utgång i rättegången mot Daniel Kindberg blir det svårt för Östersunds FK att överleva, skriver Expressens Daniel Kristoffersson i en krönika med anledningen av turbulensen i klubben.
Det är bäddat för spelarflykt och ras genom seriesystemen för klubben som för bara ett och ett halvt år sedan skördade framgångar i Europa mot storklubbar som Arsenal och Galatasaray.
”Vem hade kunnat ana att ÖFK skulle gå från att vara nästan hela Sveriges kelgris till i stort sett hela Sveriges spottkopp på några år?”, skriver Kristoffersson.
DN:s Johan Esk kallar Östersund för ett korthus och listar stormarna som klubben nu försöker parera: Rättegång mot Kindberg, en svår ekonomisk kris och en bottenplacering i Allsvenskan.
Östersunds FK är i ekonomisk kris och måste få in tio miljoner kronor inom loppet av tio dagar, annars riskerar klubben att gå i konkurs. Om så blir fallet kan hela serietabellen ritas om, eftersom alla ÖFK:s resultat då skulle strykas.
Vinnarna i guldstriden skulle då bli AIK och Malmö FF, som båda spelat oavgjort mot ÖFK under säsongen.
– Det är väldigt teoretiskt att vi hamnar där, men jag vill ändå vara tydlig med att redovisa vad regelverket säger om vi skulle hamna där, säger förbundsjuristen Tobias Tibell till SVT Sport.
Ett annat scenario är att ÖFK kan spela klart hela säsongen och sedan flyttas ner efter säsongen.
Östersunds kommun har sagt nej till att hjälpa ÖFK ur deras ekonomiska kris, rapporterar P4 Jämtland. Det var under ett medlemsmöte igår som det framgick att klubben måste få in tio miljoner kronor på tio dagar för att undvika en eventuell konkurs, vilket Östersundsposten var först med att skriva om.
Beslutet att inte stödja ÖFK ekonomiskt är brett politiskt förankrat, enligt kommunalrådet Bosse Svensson (C), som pekar på att klubben saknar transparens kring sin ekonomi.
– Vi har ett grundansvar för kommunens skattebetalare och våra kärnverksamheter. Vi måste veta att vi inte lägger pengarna i ett svart hål, säger han till radiokanalen.
Israels nuvarande premiärminister Benjamin Netanyahu väntas meddela under en presskonferens att samtliga högerpartier stöder honom. De tillsammans skulle då få cirka 55 av de 120 mandaten i knesset, om de preliminära resultatet stämmer. Det uppger en källa för Times of Israel.
Partierna skulle i så fall fungera som ett block och föra koalitionsförhandlingar med Netanyahus parti Likud.
Mandaten skulle dock inte räcka för att bilda en koalition på egen hand, men enligt tidningen hoppas Netanyahu att mandaten ska få presidenten Reuven Rivlin att ge honom sonderingsuppdraget att bilda regering.
Det jämna valresultatet i Israel framstår som ett ”förödmjukade slag” mot premiärministern Benjamin Netanyahu och hans parti Likud, skriver SVT:s Mellanösternkorrespondent Stina Blomgren i en analys.
Kraven på en samlingsregering som kommer från Avigdor Lieberman, ledare för nationalistiska partiet Yisrael Beitenu, sätter Netanyahu på spel skriver Blomgren.
Anledningen till det är att Benny Gantz, ledare för Blåvita alliansen, vägrar sitta i regering med premiärministern på grund av det korruptionsåtal som väntas väckas mot Netanyahu skriver Dominic Waghorn på Sky News i en analys.
”Frågan är nu om Likud kommer att offra Netanyahu för att behålla makten” skriver Waghorn.
Sittande premiärministern Benjamin Netanyahus parti Likud och Blåvita alliansen får 32 platser var i parlamentet i Israel, rapporterar flera medier. Både Netanyahu och tidigare militärchefen Benny Gantz som leder Blåvita alliansen, kommer nu behöva förhandla med mindre partier för att nå majoritet.
– Vi kommer att inleda förhandlingar och vi kommer att prata med alla, säger Gantz.
Nu ställs krav på en samlingsregering, bland annat från Avigdor Lieberman, ledare för nationalistiska partiet Yisrael Beiteinu och tidigare Likud-politiker.
– Vi har bara ett val, en nationalistisk, liberal och bred regering som består av Yisrael Beiteinu, Likud och Blåvita alliansen, säger Lieberman enligt Sky News.
Robert O'Brien, särskilda sändebudet för gisslanfrågor, blir ny nationell säkerhetsrådgivare efter John Bolton, skriver USA:s president Donald Trump på Twitter.
O’Brien var den gisslanförhandlare från USA som besökte Sverige i och med rättsfallet mot rapartisten Asap Rocky i somras.
”Han kommer att göra ett bra jobb”, twittrar Trump.
Bolton fick nyligen sparken av Trump, men han själv hävdar att han avgick självmant.
USA:s president Donald Trump kommer inom kort att utse en efterträdare till säkerhetsrådgivaren John Bolton som nyligen sparkades. Trump uppgav under tisdagen att det står mellan fem olika personer, bland annat Robert O’Brien som besökte Sverige i och med rättsfallet mot artisten Asap Rocky, rapporterar flera medier.
De andra personerna som är aktuella är Fred Fleitz som tidigare har varit analytiker på CIA, Rick Wadell som varit Boltons vicerådgivare, Lisa E Gordon-Hagerty som jobbat med kärnkraftsfrågor på energidepartementet och vicepresidentens säkerhetsrådgivare Keith Kellogg.
Stockholmsbörsens ledande index steg på onsdagen i linje med de europeiska börserna inför kvällens räntebesked från Federal Reserve. Vid stängning stod huvudindexen klart på grönt:
• OMXS: +0,6%
• OMXS30: +0,4%
Regeringens höstbudget släpptes under morgonen. De större satsningarna har redan presenterats och budgeten saknade annars nyheter med tyngd nog att få finansmarknaderna att reagera.
I stället riktades blickarna mot andra sidan Atlanten och dagens börshandel skedde i skuggan av Feds räntebesked i kväll. Centralbanken väntas sänka styrräntan för andra gången i rad.
Den finska verkstadsjätten Wärtsilä vinstvarnade för tredje kvartalet och rasade tvåsiffrigt i Helsingfors. Det drog med sig sektorkollegan Alfa Laval som backade 4,7 procent. Även SKF och Volvo tyngdes något av vinstvarningen.
Också Kinnevik landade i botten av OMXS30-listan med en nedgång på runt 3 procent. SEB sänkte under gårdagskvällen rekommendationen för aktien efter måndagens besked att man minskar innehavet i Zalando och meddelade gårdagens nyhet att bolaget delar ut teleoperatören Millicom till ägarna.
Bäst av storbolagen gick Getinge som steg kring 3 procent och Ericsson som ökade runt 2 procent.
Asiens börser handlades utan tydlig tendens på onsdagen, i avvaktan på amerikanska Feds räntebesked senare i dag.
• Nikkei: –0,2 %
• Shanghai: +0,3 %
• Shenzhen: +0,3 %
• Hongkong: –0,1 %
• Kospi: +0,4 %
Marknaden har redan prisat in en räntesänkning, enligt Oandas seniora analytiker Jeffrey Halley, skriver AFP.
– En räntesänkning på 25 punkter är i stort sett betraktad som genomförd av de globala marknaderna, säger han.
Oljepriset vände ner igen i går på nyheten om att Aramco kommer att kunna sätta igång verksamheten i sina två beskjutna anläggningar tidigare än väntat.
